När solförmörkelsen drar in över Europa onsdag 12 augusti kan upp till 9,7 gigawatt solel tillfälligt försvinna. Det sker samtidigt som värme, låga vattennivåer och begränsad kraftproduktion redan påverkar delar av energisystemet. Trots det finns det i nuläget inga varningar om europeisk elbrist.

Solförmörkelsen den 12 augusti blir inte bara ett ovanligt skådespel på himlen. För Europas elnät blir den också ett ovanligt tydligt test av hur snabbt ett elsystem med stora mängder solkraft kan balanseras.

Enligt ENTSO-E kan Europas solelproduktion minska med upp till 9,7 gigawatt vid klart väder.

Det låter dramatiskt, men Europas nätoperatörer räknar inte med någon elbrist. Förmörkelsen är exakt förutsägbar, sker sent på dagen och operatörerna har haft möjlighet att förbereda extra reserver och andra balanseringsåtgärder.

Det som gör situationen speciell är framför allt hur snabbt produktionen förändras.

Upp till 9,7 GW solkraft försvinner

Förmörkelsen påverkar Europas elsystem ungefär mellan klockan 19.15 och 21.30 svensk tid.

Totalitetens bana går bland annat över Island och norra Spanien, medan stora delar av övriga Europa får en kraftig partiell förmörkelse.

I Madrid och Barcelona täcks omkring 99 procent av solskivan vid maximum. I Paris och Milano handlar det om cirka 92 procent och i Berlin omkring 85 procent.

Även Norden påverkas. I Oslo täcks omkring 83 procent av solen och i Stockholm cirka 81 procent.

Men hur stor del av solen som täcks går inte att direkt översätta till lika stort bortfall av solel. Solen står redan lågt vid den här tiden, vädret spelar stor roll och produktionen från solceller är normalt på väg ned när kvällen närmar sig.

Marknad	Förväntad effekt
Europa totalt	Upp till 9,7 GW lägre solel
Iberiska halvön	Omkring 5 GW
Tyskland	Upp till 2 GW
Frankrike	Omkring 1,8 GW
Storbritannien	Troligen under 1,12 GW

Spanien får den största enskilda påverkan. Där väntas omkring 5 GW solproduktion försvinna när förmörkelsen når sitt maximum.

Det motsvarar ungefär 13 procent av den högsta efterfrågan under en normal augustidag i landet.

Trots det bedömer den spanska systemoperatören Red Eléctrica att efterfrågan ska kunna täckas.

Därför spelar några timmar så stor roll

Elsystemet måste hela tiden hålla produktion och förbrukning i balans.

Om miljontals solpaneler samtidigt börjar producera mindre måste något annat ta över. Det kan vara vattenkraft, gaskraft, batterier, annan reglerbar produktion eller import från andra områden.

Sedan kommer nästa utmaning.

När förmörkelsen passerar ökar solljuset igen och solproduktionen återkommer. Då måste den extra produktion som kopplats in minska i motsvarande takt.

Det är därför förmörkelsen främst är ett balansproblem, snarare än ett problem med att Europa totalt skulle sakna energi.

Systemoperatörerna har bland annat förstärkt reserver, förbättrat prognoserna och ökat samordningen mellan länderna. Planerade arbeten i elnäten försöker också undvikas där de skulle minska flexibiliteten under förmörkelsen.

Mer solkraft gör förmörkelser viktigare

Europas elsystem har förändrats kraftigt på bara några år.

Solkraft stod för omkring 13 procent av EU:s elproduktion under 2025 och den installerade kapaciteten har fortsatt växa snabbt.

Det betyder att förändringar i solljuset numera får betydligt större betydelse för kraftsystemet än tidigare.

Samtidigt har andra delar av systemet utvecklats åt samma håll.

Batterikapaciteten i Europa har vuxit kraftigt och gör det lättare att hantera snabba förändringar. Prognoserna för solproduktion har också blivit bättre och systemoperatörerna samarbetar över nationsgränserna.

Den som vill läsa mer om tekniken bakom produktionen hittar vår guide om solceller.

Förmörkelsen 2015 blev inget problem

Det finns dessutom tidigare erfarenheter.

Vid solförmörkelsen 2015 minskade Europas solelproduktion betydligt, men elnäten klarade händelsen utan större problem.

Den gången uppskattades bortfallet i Europa till omkring 35 GW.

Det är faktiskt betydligt mer än de 9,7 GW som väntas den 12 augusti 2026, trots att Europa har mycket mer installerad solkraft i dag.

Förklaringen är framför allt tidpunkten.

Årets förmörkelse kommer sent på dagen, när produktionen från solceller redan faller naturligt inför solnedgången.

Värmen har gjort Europas energiläge mer ansträngt

Förmörkelsen sker däremot under en sommar där andra delar av Europas energisystem redan utsatts för påfrestningar.

Extrem värme kan påverka elsystemet från två håll samtidigt.

Förbrukningen ökar när luftkonditionering och kylning används mer. Samtidigt kan varmt väder minska effektiviteten eller tillgängligheten hos vissa kraftverk.

Under tidigare värmeperioder i sommar har bland annat fransk kärnkraftsproduktion påverkats av höga temperaturer.

I Ungern har kärnkraftverket Paks också tvingats dra ned produktionen när vattennivån i Donau blivit extremt låg. I slutet av juli reducerades effekten på ett av blocken med 254 MW, och därefter stoppades en turbin när vattenläget fortsatte vara besvärligt.

Det innebär inte att Europas kärnkraft eller annan reglerbar kraft står inför något generellt produktionsbortfall. Men marginalerna blir mindre bekväma när flera mindre problem inträffar samtidigt.

Låga vattenmagasin i delar av Norge

Även vattenkraftsläget i Norden är relevant.

Norska NVE har under sommaren varnat för låga magasinsnivåer i delar av landet. Tidigare under sommaren bedömde myndigheten att flera magasin kunde nå nivåer som inte setts på omkring 30 år.

Den nationella fyllnadsgraden låg efter vecka 31 på 62,8 procent.

Skillnaderna inom Norge är samtidigt stora. Södra och mellersta delarna av landet har haft betydligt mindre vatten än normalt, medan Nordnorge haft mycket god tillgång.

Det är därför missvisande att säga att hela Norge har de lägsta vattenmagasinen på 30 år.

Vattenkraften är särskilt viktig i ett läge som detta eftersom produktionen kan regleras snabbt när förbrukningen eller produktionen från andra energislag förändras. Mer om kraftslagets roll finns i vår guide om vattenkraft.

Sverige påverkas främst indirekt

Solförmörkelsen blir tydlig även i Sverige.

I Stockholm börjar den omkring klockan 19.03 och når sitt maximum strax före klockan 20. Då är ungefär 81 procent av solskivan täckt.

Den direkta effekten på svensk solkraft begränsas dock av att solen redan står lågt och att produktionen är på väg ned inför kvällen.

För Sverige är kopplingen till övriga Europa minst lika intressant.

Det svenska kraftsystemet är sammankopplat med grannländer och den europeiska elmarknaden. När stora mängder billig solkraft produceras på kontinenten påverkas både elflöden och priser, framför allt i södra Sverige.

Om flera gigawatt solel plötsligt försvinner kan annan och dyrare produktion behöva användas. Det kan i sin tur påverka priser även i svenska elområden.

Men det går inte att redan nu säga hur stor effekten blir.

De faktiska priserna för den 12 augusti bestäms först när marknaden närmar sig dygnet. Det finns därför inget underlag för att säga att solförmörkelsen kommer att orsaka någon kraftig svensk pristopp.

För den som vill förstå hur marknadspriset slår igenom på hushållens avtal finns vår guide om rörligt elpris.

Är det risk för elbrist?

Det korta svaret är: inte enligt de europeiska nätoperatörernas nuvarande bedömningar.

ENTSO-E och flera nationella systemoperatörer beskriver förmörkelsen som en händelse som kräver extra planering och noggrann balansering, men inte som ett väntat försörjningsproblem.

Spanien bedömer att efterfrågan ska kunna täckas. De tyska nätoperatörerna räknar inte med att elförsörjningen påverkas.

Den europeiska sommarprognosen pekar inte heller på någon generell brist på tillgänglig effekt i större delen av Europa.

Det som gör onsdagen ovanlig är i stället kombinationen av flera faktorer: snabbt fallande solproduktion, hög sommarefterfrågan, låga vattennivåer i vissa områden och enstaka kraftverk eller överföringsförbindelser som redan har begränsad tillgänglighet.

Jämfört med en normal augustikväll blir därför uppgiften mer krävande för Europas kontrollrum.

Men allt talar i nuläget för att förmörkelsen blir ett test av Europas förmåga att balansera ett allt mer solkraftsberoende elsystem, snarare än ett test av om elen faktiskt räcker.