Socialdemokraternas löfte om att slopa karensavdraget har blivit en konkret konfliktfråga med Centerpartiet. Efter Magdalena Anderssons besked att arbetsgivarna ska bära huvuddelen av kostnaden säger C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist att det är ”uteslutet” att lägga nya kostnader på företagen. Om S behöver Centerpartiets stöd efter valet kan ett av partiets mest profilerade vallöften därmed hamna direkt på förhandlingsbordet.
Andersson: Arbetsgivarna ska bära kostnaden
Magdalena Andersson försvarade under onsdagen Socialdemokraternas plan på att avskaffa karensavdraget.
Förslaget innebär i praktiken att den anställde inte längre ska förlora ersättning i början av en sjukperiod. Frågan som blivit allt mer central är vem som ska betala.
Anderssons besked är att arbetsgivarna ska bära huvuddelen av kostnaden. Samtidigt vill Socialdemokraterna ha ett skydd för mindre företag för att begränsa effekten för arbetsgivare som är särskilt känsliga för ökade sjuklönekostnader.
S uppskattar företagens kostnad till omkring 5–6 miljarder kronor.
Det var den delen av beskedet som fick Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist att reagera hårt.
Enligt Sveriges Radios rapportering beskriver hon det som fel och obegripligt att lägga kostnaden på företagen.
Hennes besked är kategoriskt:
Det är ”uteslutet” att Centerpartiet går med på nya kostnader för företagen.
Centerpartiet vill dessutom behålla karensavdraget
Konflikten handlar inte bara om hur ett slopat karensavdrag ska finansieras.
Centerpartiet vill också att själva karensavdraget ska vara kvar. Thand Ringqvist har tidigare under sommaren varit tydlig med den linjen.
Det gör avståndet mellan partierna betydligt större.
En möjlig kompromiss hade annars kunnat vara att staten tog en större del av kostnaden för reformen. Men om C både motsätter sig högre företagskostnader och vill behålla karensen återstår en betydligt svårare förhandling.
För Socialdemokraterna är frågan samtidigt viktig. Slopad karens har blivit en återkommande del av partiets ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska profil och är ett av de tydligare löftena inför valet.
I vår guide till Socialdemokraterna inför valet 2026 finns partiets viktigaste frågor och vallöften samlade.
Två vallöften som går rakt emot varandra
På andra sidan står ett Centerparti som inför valet har gjort lägre kostnader för människor och företag till ett centralt krav.
C vill bland annat sänka kostnaderna för att anställa och har sagt att skatter och avgifter för både privatpersoner och företag ska minska under nästa mandatperiod.
Att acceptera flera miljarder kronor i nya kostnader för arbetsgivarna skulle därför vara svårt att förena med den egna ekonomiska politiken.
Det är den kombinationen som gör karensbråket politiskt intressant.
S kan få svårt att överge ett välprofilerat löfte om att slopa karensen.
C kan på samma sätt få svårt att acceptera ett förslag som partiledaren redan har beskrivit som uteslutet och som går i motsatt riktning mot partiets löfte om lägre företagskostnader.
Mer om Centerpartiets ekonomiska linje och krav inför valet finns i vår guide till Centerpartiet 2026.
Kan bli en regeringsfråga efter valet
Under normala omständigheter hade konflikten kunnat stanna vid att två partier tycker olika i en arbetsmarknadsfråga.
Men inför valet 2026 är relationen mellan S och C mer komplicerad.
Centerpartiet har under sommaren öppnat tydligare för en regeringslösning där Magdalena Andersson åter blir statsminister. Thand Ringqvist har bland annat pekat på en regering med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som sin önskade lösning, även om KD har avvisat den kombinationen.
Det betyder inte att en sådan regering blir verklighet.
Men det gör dagens konflikt mer betydelsefull.
Om Socialdemokraterna behöver Centerpartiet för att få igenom en regering eller en budget efter valet får C också möjlighet att ställa krav på den ekonomiska politiken.
Karensavdraget kan då bli en av de frågor som måste lösas.
Hur mycket makt C får avgörs av mandatfördelningen
Det är samtidigt långt ifrån säkert att Centerpartiet får möjlighet att stoppa reformen.
Om Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet får tillräckligt många mandat kan S ha andra vägar till regeringsmakten och en fungerande budgetmajoritet.
I SCB:s partisympatiundersökning från maj motsvarade stödet för S, V och MP omkring 180 mandat.
Ett sådant valresultat skulle minska Centerpartiets förhandlingsmakt kraftigt.
Men om mandatfördelningen blir jämnare och Andersson behöver C för att kunna bilda regering förändras läget.
Då finns i praktiken flera möjliga utfall.
S kan tvingas backa från löftet. Reformen kan skjutas upp. Staten kan ta en större del av kostnaden. Ett mer omfattande skydd för företag kan byggas in. Eller så kan frågan bli en del av en större politisk uppgörelse där båda partierna får ge upp något.
Vilken lösning som är möjlig går inte att veta före valet.
Slopad karens är inte längre bara en sakfråga
Socialdemokraternas tidigare budgetförslag innehöll en plan om att avskaffa karensavdraget från den 1 juli 2026. Det förslaget lades i opposition och genomfördes aldrig.
Den tidsplanen har därför redan passerat.
Frågan nu gäller vad Socialdemokraterna vill göra efter valet och hur reformen ska kunna genomföras om partiet kommer tillbaka till regeringsmakten.
Dagens system innebär att karensavdraget normalt motsvarar 20 procent av den sjuklön en anställd skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka. Arbetsgivaren ansvarar normalt för sjuklönen under de första 14 dagarna.
För S är ett slopat karensavdrag framför allt en fråga om trygghet för människor som inte kan arbeta hemifrån och som riskerar ett tydligt inkomstbortfall när de blir sjuka.
För C står i stället företagens kostnader och möjligheten att anställa i centrum.
Det är två politiska prioriteringar som nu kolliderar öppet.
Och om valresultatet gör Centerpartiet nödvändigt för en ny S-ledd regering kan konflikten om karensavdraget bli ett av de första konkreta testen på hur mycket av Socialdemokraternas valplattform Magdalena Andersson faktiskt kan genomföra.