Regeringen och Sverigedemokraterna tillsätter en särskild slöserikommission som ska leta efter statliga verksamheter som kan avvecklas eller prioriteras ned. Hela den statliga förvaltningen ska kunna granskas, men något exakt sparmål för kommissionen har inte satts.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill hitta mer pengar till bland annat försvar, rättsväsende och infrastruktur utan att höja skatterna på arbete och sparande.

Nu blir ett av verktygen en ny slöserikommission.

Den 14 augusti meddelade Tidöpartierna att den tidigare budgetchefen på Finansdepartementet, Åke Nordlander, får uppdraget att gå igenom statens verksamheter och utgifter.

Det handlar inte bara om att leta efter mindre administrativa kostnader. I regeringens uppdrag står uttryckligen att utredaren ska kunna föreslå verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned.

Det här ska slöserikommissionen göra

Kommissionen ska kartlägga hur statliga verksamheter och deras utgifter har utvecklats under de senaste tio åren.

Åke Nordlander ska därefter bland annat föreslå:

• statliga verksamheter som kan avvecklas
• statliga uppgifter som kan prioriteras ned
• minskade anslag när verksamhet försvinner
• sätt för myndigheter att utföra kvarvarande uppgifter till lägre kostnad

Kommunernas och regionernas verksamhet omfattas inte av uppdraget. Det betyder att exempelvis den kommunala skolan, äldreomsorgen och den regionala sjukvården inte ingår i den genomlysning som nu startar.

Myndigheter och administration kan granskas

Regeringen har ännu inte presenterat någon lista över myndigheter eller verksamheter som ska försvinna.

Det går därför inte att säga att någon särskild myndighet nu är nedläggningshotad.

Men tidigare utspel från Tidöpartierna visar vilka delar av staten som ligger nära till hands att granska.

Vid det senaste årsskiftet fanns 358 myndigheter under regeringen. Tillsammans hade de omkring 268 000 årsarbetskrafter, ungefär 50 000 fler än för tio år sedan.

Samtidigt har antalet myndigheter minskat.

Det innebär att den statliga förvaltningen i stort har gått mot färre men större myndigheter, samtidigt som antalet anställda har vuxit. Just utvecklingen under den senaste tioårsperioden är något slöserikommissionen ska kartlägga.

Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare pekat på antalet kommunikatörer i staten som ett exempel på kostnader som kan granskas.

Hon har också lyft Trafikverket och dess stora organisation som ett exempel på verksamhet där det kan finnas anledning att undersöka hur resurser används.

Det är inte samma sak som att regeringen nu har beslutat om nedskärningar på Trafikverket eller bland statliga kommunikatörer. Exemplen visar däremot vilken typ av kostnader som kan hamna under lupp.

KD har velat lägga ned ett 30-tal myndigheter

Diskussionen inom regeringsunderlaget går längre än effektivare administration.

Civilminister Erik Slottner har tidigare argumenterat för att ytterligare ett 30-tal myndigheter skulle kunna avvecklas.

Bland de verksamheter han nämnt finns Arbetsförmedlingen, Jämställdhetsmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten och Svenska institutet.

Det är Kristdemokraternas förslag och inte en lista från den nya kommissionen.

Men när slöserikommissionen nu får mandat att föreslå att hela statliga verksamheter och uppgifter försvinner blir frågan om myndighetsnedläggningar en konkret del av den politiska diskussionen.

Även Sverigedemokraterna har drivit krav på minskad byråkrati och effektiviseringar i offentlig sektor. Partiet är en del av Tidösamarbetet och finns samlat inför valet i Hurbra:s guide till Sverigedemokraterna i valet 2026.

Hur mycket pengar ska slöserikommissionen hitta?

Något fast besparingsmål finns inte i beslutet från den 14 augusti.

Det är en viktig skillnad mot flera tidigare politiska utspel.

Regeringen och SD uppger att de redan har gjort omprioriteringar på uppemot 50 miljarder kronor i statens budget för 2026. De pengarna är alltså inte ett mål för den nya kommissionen.

Moderaterna har samtidigt tidigare presenterat en ambition om att frigöra minst 40 miljarder kronor per år genom en kombination av slöserikommissionen, andra effektiviseringar i staten och effektivare offentlig upphandling.

I en bredare finansieringsplan har partiet dessutom talat om drygt 70 miljarder kronor i besparingar och omprioriteringar. Där ingår även andra åtgärder, exempelvis förändringar inom bistånd och insatser mot bidragsfusk.

Det vore därför missvisande att säga att Åke Nordlander nu har fått i uppdrag att hitta 40 eller 70 miljarder kronor.

Däremot visar siffrorna att regeringspartierna räknar med att effektiviseringar och omprioriteringar i staten ska kunna ge betydande summor.

Moderaternas bredare linje inför valet finns också i Hurbra:s guide om Moderaterna i valet 2026.

Pengarna behövs till försvar, rättsväsende och vägar

Bakgrunden är att regeringen ser ett betydligt hårdare ekonomiskt läge under nästa mandatperiod.

Försvaret ska byggas ut, rättsväsendet och Kriminalvården behöver mer pengar och regeringen vill samtidigt lägga resurser på vägar och järnvägar.

Tidöpartierna säger samtidigt att nya satsningar inte ska finansieras genom höjda skatter på arbete eller sparande.

När nya stora utgifter ska finansieras utan sådana skattehöjningar blir frågan i stället vilka befintliga statliga utgifter som kan minska.

Det är där slöserikommissionen kommer in.

Uppdraget öppnar i praktiken för tre typer av förslag: staten kan sluta göra vissa saker, göra mindre av vissa saker eller försöka göra samma saker billigare.

Första beskeden kommer 2027

Arbetet blir inte färdigt före valet 2026.

Den första kartläggningen ska lämnas senast den 12 mars 2027. Slutbetänkandet ska vara klart den 21 januari 2028.

Det innebär att själva utredningen sträcker sig långt in i nästa mandatperiod.

Vilka verksamheter som faktiskt hamnar under kniven vet regeringen alltså ännu inte.

Men mandatet är tillräckligt brett för att kommissionen ska kunna gå längre än traditionella besparingskrav på myndigheter. Den får också ställa den mer grundläggande frågan om staten över huvud taget ska fortsätta med vissa verksamheter.

För mer om det politiska läget inför nästa mandatperiod finns Hurbra:s samlade guide till valet 2026.