Svensk sjukvård visar goda medicinska resultat, men var du bor kan ha stor betydelse för hur länge du får vänta på vård och hur ofta du får träffa samma vårdpersonal. En ny rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar stora skillnader mellan landets 21 regioner. Skillnaderna syns också i hur invånarna upplever tillgången till vård.
I rapporten Kvalitet och kostnader i vården 2026, som publicerades den 5 november, jämför SKR bland annat behandlingsresultat, väntetider, läkemedelsanvändning och kostnader.
De nationella resultaten är på flera områden positiva. Måluppfyllelsen för ett urval medicinska behandlingsrekommendationer ligger på 93 procent och den åldersjusterade dödligheten i sjukdomar som bedöms möjliga att förebygga eller behandla har minskat med 28 procent mellan 2010 och 2024.
Samtidigt visar rapporten att patienternas förutsättningar kan skilja sig kraftigt beroende på region.
Så skiljer sig vården mellan Sveriges regioner
En av de tydligaste skillnaderna finns i invånarnas uppfattning om sjukvården.
I hela landet anser 87 procent att de har tillgång till den vård de behöver. Däremot anser bara 58 procent att vården ges på lika villkor.
SKR:s regionala jämförelse visar stora variationer. I Jönköping anser 92 procent att de har tillgång till behövlig vård. I Norrbotten är motsvarande andel 77 procent.
Skillnaderna är ännu större när invånarna får bedöma om vården ges på lika villkor.
Hela listan: Så upplever invånarna vården
Tabellen visar hur stor andel som anser att vården ges på lika villkor respektive att de har tillgång till behövlig vård. Uppgifterna gäller 2024 och ingår i SKR:s rapport för 2026.
| Region | Lika villkor / Tillgång |
|---|---|
| Stockholm | 57 % / 88 % |
| Uppsala | 60 % / 89 % |
| Sörmland | 55 % / 85 % |
| Östergötland | 61 % / 86 % |
| Jönköping | 68 % / 92 % |
| Kronoberg | 60 % / 87 % |
| Kalmar | 67 % / 92 % |
| Gotland | 65 % / 89 % |
| Blekinge | 56 % / 84 % |
| Skåne | 57 % / 87 % |
| Halland | 66 % / 91 % |
| Västra Götaland | 58 % / 86 % |
| Värmland | 58 % / 87 % |
| Örebro | 54 % / 83 % |
| Västmanland | 61 % / 91 % |
| Dalarna | 66 % / 90 % |
| Gävleborg | 56 % / 84 % |
| Västernorrland | 41 % / 80 % |
| Jämtland Härjedalen | 62 % / 92 % |
| Västerbotten | 52 % / 87 % |
| Norrbotten | 48 % / 77 % |
| Riket | 58 % / 87 % |
Källa: SKR, Kvalitet och kostnader i vården 2026, tabell 4.
Västernorrland sticker ut. Där anser 80 procent att de har tillgång till behövlig vård, men endast 41 procent att vården ges på lika villkor. Skillnaden mellan svaren är 39 procentenheter.
Det visar att människor kan uppleva att de själva får den vård de behöver, men samtidigt vara betydligt mer tveksamma till om sjukvården fungerar lika för alla.
Siffrorna mäter invånarnas uppfattningar. De visar inte hur många som faktiskt har nekats vård eller fått felaktig behandling.
Stora skillnader i väntetider på operation
Väntetiderna är ett annat område där skillnaderna mellan regionerna är tydliga.
I maj 2026 hade 73 procent av patienterna som stod i kö till en operation eller annan åtgärd väntat högst 90 dagar.
Men bakom rikssiffran finns stora variationer.
I Jönköping låg andelen på omkring 94 procent. I Örebro var den knappt 50 procent.
Det innebär att andelen patienter med väntetider på högst 90 dagar var nästan dubbelt så hög i Jönköping som i Örebro.
Samtidigt förbättrades resultatet i 14 av Sveriges 21 regioner jämfört med maj året före.
Det är viktigt att förstå vad måttet visar. Det handlar om hur länge personer som fortfarande står i kö har väntat, inte hur stor andel av alla operationer som faktiskt genomförts inom vårdgarantins tidsgräns.
Skillnader i registrering och förändringar i köernas storlek kan också påverka resultatet.
Den som vill jämföra tillgängligheten mer ingående kan läsa vår tidigare genomgång av var du får snabbast vård i Sverige 2026.
Vi har också sammanställt hur långa vårdköerna är och vad väntetiderna till operation innebär.
Kroniskt sjuka får ofta träffa olika vårdpersonal
För patienter som behöver återkommande vård spelar kontinuiteten stor roll.
SKR har undersökt hur ofta personer med kroniska sjukdomar får träffa samma vårdpersonal vid upprepade besök.
Undersökningen omfattar patienter som haft minst tre besök under en period på 18 månader fram till juni 2026.
Resultatet redovisas med ett kontinuitetsindex mellan 0 och 1. Ett högre värde innebär större kontinuitet.
Samtliga regioner med redovisade resultat ligger under 0,5.
Det visar att det finns betydande utrymme för förbättringar när det gäller att erbjuda patienter återkommande kontakt med samma personal.
För den som exempelvis har diabetes, hjärtsjukdom eller andra långvariga besvär kan kontinuitet underlätta uppföljningen. Patienten kan slippa upprepa sin sjukdomshistoria och vårdpersonalen får bättre möjligheter att följa utvecklingen över tid.
Uppsala saknar uppgift i rapportens kontinuitetsjämförelse. Det går därför inte att göra en fullständig jämförelse av detta mått mellan alla 21 regioner.
Måttet visar inte heller direkt hur många patienter som har en fast läkarkontakt.
Mer än dubbelt så vanligt med ADHD-läkemedel
Även läkemedelsanvändningen varierar mellan regionerna.
Under 2025 behandlades 75 av 1 000 barn i åldrarna 0–17 år med ADHD-läkemedel i Dalarna. I Västernorrland var motsvarande antal 32 per 1 000.
Det innebär att läkemedelsbehandling var mer än dubbelt så vanlig i Dalarna.
Skillnaden är stor, men det går inte att dra slutsatsen att den ena regionen behandlar för många barn eller att den andra behandlar för få.
För att bedöma det krävs även uppgifter om exempelvis diagnoser, patienternas behov och hur regionerna arbetar med olika behandlingsalternativ.
Antibiotika används också olika mycket
En annan jämförelse gäller antibiotika.
Under 2025 hämtades 294 antibiotikarecept per 1 000 invånare ut i Blekinge, jämfört med 216 i Västerbotten.
Samtidigt minskade antibiotikaförskrivningen i samtliga regioner jämfört med året före.
Rapporten visar också regionala skillnader i användningen av läkemedel som normalt bör undvikas hos äldre personer, om det inte finns särskilda medicinska skäl.
Sådana skillnader kan vara viktiga att följa, men receptstatistiken visar inte om en enskild patients behandling har varit rätt eller fel.
Vad mäter SKR:s rapport?
Kvalitet och kostnader i vården 2026 är inte en ranking där Sveriges regioner placeras från bäst till sämst.
I stället samlar SKR ett stort antal indikatorer för att visa hur sjukvården fungerar inom olika områden.
Rapporten omfattar bland annat:
- Medicinsk kvalitet: Resultat inom exempelvis cancervård, diabetesvård, hjärtinfarkt och stroke.
- Tillgänglighet: Väntetider till vård och behandling.
- Kontinuitet: Hur ofta patienter får träffa samma vårdpersonal.
- Läkemedel: Skillnader i förskrivning och användning.
- Personal: Bemanning, sjukfrånvaro och andra personalförhållanden.
- Ekonomi: Kostnader, produktivitet och regionernas ekonomiska resultat.
När SKR redovisar 93 procents måluppfyllelse för medicinska behandlingsrekommendationer handlar det om ett sammanvägt resultat för 45 utvalda indikatorer. Det betyder inte att exakt 93 procent av Sveriges patienter får den behandling de behöver.
Rapporten bygger dessutom på uppgifter från olika år. Vissa medicinska resultat avser 2024, läkemedelsstatistiken gäller 2025 och flera väntetidsmått gäller 2026.
Det är därför viktigt att jämföra rätt uppgifter och inte blanda ihop olika mätperioder.
Regionernas förutsättningar skiljer sig också åt när det gäller bland annat befolkningens ålder, sjuklighet och geografiska avstånd.
En region med låga kostnader har inte automatiskt den effektivaste vården. Kostnaderna måste sättas i relation till vilka patienter som behandlas och vilka resultat som uppnås.
Vad kan du göra om vården dröjer?
För patienter är väntetiderna ofta den mest konkreta konsekvensen av skillnaderna mellan regionerna.
Vårdgarantin innebär att du normalt ska erbjudas:
- Kontakt med primärvården samma dag som du söker hjälp.
- En medicinsk bedömning inom tre dagar av legitimerad vårdpersonal i primärvården.
- Ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, när du har bedömts behöva sådan vård.
- Beslutad behandling inom ytterligare 90 dagar.
Om din region inte kan erbjuda specialistvård inom vårdgarantins tidsgräns ska du få hjälp att ordna vård hos en annan vårdgivare.
Garantin omfattar däremot inte all vård. Bland annat gäller andra förutsättningar för återbesök och vissa utredningar.
Du kan läsa mer om dina rättigheter och vad du ska göra om väntetiden blir för lång hos 1177:s information om vårdgarantin.
De regionala skillnaderna beror inte på en enda faktor. Befolkningens behov, tillgången på personal och hur vården organiseras spelar in. I vår genomgång av varför vårdköerna är så långa i Sverige förklarar vi flera av orsakerna.
SKR:s nya rapport visar att svensk sjukvård kan leverera goda medicinska resultat samtidigt som patienternas erfarenheter skiljer sig kraftigt. För den som väntar på en operation eller behöver regelbunden kontakt med vården är det inte bara de nationella resultaten som spelar roll, utan hur vården fungerar i den egna regionen.