Färjestad har SHL:s starkaste arenaekonomi. Rögle får mest intäkt ur varje tillgänglig stol och Djurgården kan lämna uppemot 28 miljoner kronor per säsong på bordet. Hurbra Arena Economy Index visar varför en full läktare inte räcker när klubben saknar loger, restaurangrättigheter eller kontroll över sin egen arena.
Färjestad vinner Hurbra Arena Economy Index
SHL satte publikrekord för fjärde året i rad under 2025/26. Grundserien lockade 2 565 027 besökare och snittet passerade 7 000 för första gången. Djurgården och Luleå sålde slut samtliga 26 hemmamatcher.
Men publiktabellen svarar inte på hur mycket klubbarna faktiskt tjänar på intresset. Frölunda hade 11 769 åskådare per hemmamatch, flest i SHL. Färjestad lockade 7 526 men hade ändå högre jämförbar arenaanknuten intäkt per match.
Skillnaden finns i logerna, restaurangerna, reklamen, hyran och kontrollen över arenan under de dagar då det inte spelas hockey.
Hurbra har vägt samman intäkt per åskådare, intäkt per tillgänglig stol, beläggningsgrad och kommersiell arenakontroll. Resultatet blir en annan tabell än publikligan.
| Plats | Klubb och index | Främsta styrka eller problem |
|---|---|---|
| 1 | Färjestad, 94 | Högst intäkt per match och nästan full kontroll |
| 2 | Brynäs, 91 | Egen arena och 99,3 procents beläggning |
| 3 | Rögle, 91 | Mest intäkt per tillgänglig stol |
| 4 | Luleå, 87 | Varje stol såld och hög biljettintäkt |
| 5 | HV71, 84 | Egen arena och nästan fullsatt |
| 6 | Skellefteå, 82 | Stark restaurangaffär trots kommunal arena |
| 7 | Örebro, 80 | Mycket hög beläggning men begränsad kapacitet |
| 8 | Växjö, 73 | Egen arena men lägre kommersiell volym |
| 9 | Leksand, 72 | Egen arena, men 83,1 procents beläggning |
| 10 | Frölunda, 67 | Störst publik, svagare utväxling per supporter |
| 11 | Djurgården, 65* | Utsålt men mycket låg kommersiell kontroll |
| 12 | Linköping, 63 | Stor arena relativt intäktsbasen |
| 13 | Timrå, 62 | Begränsad marknad och kommunal fastighet |
| 14 | Malmö, 49 | Stor arena men bara 65,8 procents beläggning |
*Djurgårdens intäktsdel är skattad eftersom klubben inte spelade i SHL under det jämförbara ekonomiska basåret 2024/25.
Så har Hurbra räknat
Klubbarnas årsredovisningar går inte att jämföra rakt av. Färjestad, Brynäs, HV71, Växjö och Leksand har fastighetsbolag i klubbstrukturen. Andra klubbar hyr av kommunen eller en extern arenaoperatör. Luleås redovisade nettoomsättning på 225 miljoner kronor exkluderar restaurang- och souvenirförsäljningen, medan sådana verksamheter ingår i andra klubbkoncerner.
Att dividera total omsättning med publiken skulle därför främst mäta redovisningsmodell, tv-pengar och sportslig framgång.
Indexets intäktsbas är i stället EY:s senaste standardiserade mått för intäkt per hemmamatch. Det omfattar biljetter, sponsring, reklam, loger och restauranger. Det är bredare än rena biljett- och kioskintäkter, men mer jämförbart mellan klubbarna än deras totala omsättning.
Hurbra Arena Economy Index består av:
- 30 procent intäkt per åskådare
- 20 procent intäkt per tillgänglig stol
- 25 procent kapacitetsutnyttjande
- 25 procent kommersiell arenakontroll
I de två intäktsmåtten motsvarar 800 kronor eller mer 100 poäng. Det är en fast toppnivå, inte en skala där årets sämsta klubb automatiskt får noll. Indexet kan därför räknas om på samma sätt nästa år.
Intäkterna är från 2024/25, det senaste året där en enhetlig klubbjämförelse finns. Intäkt per åskådare använder därför samma säsongs publiksnitt. Beläggningen och arenakapaciteten har uppdaterats till 2025/26.
Kontrollpoängen bedömer fyra lika stora områden: ägande och drift, mat och dryck, loge- och premiumaffär samt möjligheten att tjäna pengar på konferenser och andra evenemang. Hög hyresrisk eller en extern operatör som tar en stor del av försäljningen drar ned poängen.
För Djurgården finns ingen EY-siffra eftersom klubben spelade i Hockeyallsvenskan under basåret. Där används en bryggskattning på 4,69 miljoner kronor per hemmamatch. Den bygger på Frölundas jämförbara intäkt minus mittpunkten i Djurgårdens uppgivna gap på 20–25 miljoner kronor per säsong. Djurgårdens exakta placering är därför mer osäker än de övriga klubbarnas.
Djurgården och Luleå fyllde varje stol
Beläggningen är indexets rena efterfrågemått. Sju klubbar fyllde mer än 97 procent av sin hockeykapacitet. Malmö var den enda klubben under 80 procent.
| Klubb | Snitt och kapacitet | Beläggning |
|---|---|---|
| Djurgården | 9 221 / 9 220* | 100,0 % |
| Luleå | 6 150 / 6 150 | 100,0 % |
| Rögle | 6 291 / 6 310 | 99,7 % |
| HV71 | 6 762 / 6 800 | 99,4 % |
| Brynäs | 7 857 / 7 909 | 99,3 % |
| Frölunda | 11 769 / 12 044 | 97,7 % |
| Örebro | 5 363 / 5 500 | 97,5 % |
| Linköping | 7 306 / 7 900 | 92,5 % |
| Växjö | 5 297 / 5 750 | 92,1 % |
| Skellefteå | 5 306 / 5 801 | 91,5 % |
| Färjestad | 7 526 / 8 250 | 91,2 % |
| Timrå | 5 158 / 5 727 | 90,1 % |
| Leksand | 6 358 / 7 650 | 83,1 % |
| Malmö | 8 289 / 12 600 | 65,8 % |
*Djurgårdens kapacitet är viktad efter 21 matcher på Hovet och fem i Avicii Arena. Publiksnittet är avrundat, vilket förklarar skillnaden på en plats.
Färjestad och Rögle får ut mest av varje supporter
Färjestad hade en jämförbar arenaanknuten intäkt på 5,90 miljoner kronor per hemmamatch. Delat med 7 588 åskådare under basåret blir det cirka 778 kronor per besökare.
Rögle ligger nästan på samma nivå med 766 kronor. Brynäs når 708 och Luleå 687 kronor.
Frölunda hade näst högst intäkt per match, 5,55 miljoner kronor, men också över 11 000 åskådare att fördela den på. Resultatet blir 489 kronor per besökare, klart under de fyra främsta.
| Klubb | Intäkt per åskådare | Intäkt per stol |
|---|---|---|
| Färjestad | 778 kr | 715 kr |
| Rögle | 766 kr | 753 kr |
| Brynäs | 708 kr | 689 kr |
| Luleå | 687 kr | 685 kr |
| Skellefteå | 651 kr | 591 kr |
| Örebro | 641 kr | 625 kr |
| HV71 | 586 kr | 579 kr |
| Leksand | 522 kr | 447 kr |
| Djurgården* | 508 kr | 508 kr |
| Frölunda | 489 kr | 461 kr |
| Växjö | 464 kr | 412 kr |
| Timrå | 422 kr | 381 kr |
| Linköping | 410 kr | 368 kr |
| Malmö | 405 kr | 231 kr |
*Skattad intäktsnivå.
Intäkt per tillgänglig stol fångar en annan del av problemet. En stor arena är värdefull när det finns efterfrågan, men dyr och ineffektiv när tusentals platser förblir tomma.
Rögle får ut cirka 753 kronor per tillgänglig stol och match. Malmö stannar på 231 kronor. Malmö lockade fler åskådare än Rögle i absoluta tal, men hade omkring 4 300 tomma platser per grundseriematch.
Frölunda har flest åskådare men hamnar tia
Frölundas tiondeplats betyder inte att Scandinavium är en dålig affär. Ingen annan klubb kommer i närheten av publikvolymen. Med 11 769 åskådare i snitt och 97,7 procents beläggning skapar Frölunda mycket stora samlade intäkter.
Problemet syns när varje besökare och stol jämförs med Karlstad, Gävle och Ängelholm.
Scandinavium drivs av kommunala Got Event. Frölundas hyra har uppgetts vara 430 000 kronor per grundseriematch, vilket motsvarar cirka 11,2 miljoner kronor över 26 matcher före ett eventuellt slutspel. Den äldre arenan ger samtidigt sämre möjligheter till loger, restauranger, sponsoraktivering och konferenser än de starkaste klubbägda arenorna.
Frölunda betalar alltså för en mycket stor publikmaskin, men kontrollerar inte hela affären som publiken skapar. Därför blir klubben tvåa i jämförbar intäkt per match men bara tia i effektivitetsindexet.
En ny och större arena skulle inte behöva fyllas till sista stolen varje kväll för att förbättra ekonomin. Med Frölundas befintliga publikbas kan fler premiumplatser, bättre restaurangytor och större kommersiell frihet vara minst lika värdefulla som vanliga läktarstolar.
Djurgården kan frigöra 20–28 miljoner kronor
Djurgårdens placering är indexets tydligaste varningssignal. Klubben sålde slut alla 26 hemmamatcher men får bara 32 av 100 i kommersiell arenakontroll.
Hovet tar 8 094 åskådare. Under 2025/26 flyttade Djurgården fem matcher till Avicii Arena och sålde 13 950 biljetter varje gång. Den viktade kapaciteten över grundserien blev därför cirka 9 220 platser per match, nästan exakt lika mycket som publiksnittet på 9 221.
Det finns alltså betydligt starkare efterfrågebevis än en vanlig följd av slutsålda matcher i en liten hall. Djurgården har redan visat att klubben kan fylla en betydligt större byggnad vid utvalda tillfällen.
Samtidigt driver Stockholm Live restauranger och kiosker på Hovet. Djurgården får enligt klubbens ordförande en ganska modest andel av omsättningen. Frölunda uppges tjäna 20–25 miljoner kronor mer per säsong på matcherna.
En ny arena med cirka 11 500 platser skulle skapa omkring 59 000 fler tillgängliga grundserieplatser än Djurgårdens verkliga Hovet- och Avicii-mix 2025/26. Hurbra räknar inte med att alla säljs. Vid 65–75 procents försäljning blir ökningen 38 000–44 000 besök.
Med 300–400 kronor i ny arenaanknuten intäkt per extra besök ger platserna cirka 11–18 miljoner kronor. Bättre kontroll över 40–45 loger, restauranger och kiosker kan ge ytterligare 7–10 miljoner.
Hurbra Arena Potential Gap för Djurgården blir därför 20–28 miljoner kronor per säsong. Det är bruttointäkt före kostnaderna för att finansiera och driva en ny arena, men nivån ligger nära klubbens egen jämförelse med Frölunda.
Publiktrycket fortsätter dessutom in i Djurgårdens SHL-säsong 2026/27. Byggnaden, inte intresset, är klubbens stora begränsning.
Luleå säljer varje stol och har SHL:s tydligaste expansionscase
Luleå är fyra i indexet trots en arena med bara 6 150 platser. Klubben sålde varje biljett under hela grundserien och hade högst redovisat genomsnittspris på matchbiljett i EY:s jämförelse, 293 kronor.
Den höga knappheten syns i stolsekonomin. Luleå genererar cirka 685 kronor per tillgänglig stol, nästan tre gånger så mycket som Malmö.
Kommunen äger arenan, men klubben har ett långsiktigt avtal om drift och underhåll. Ett möjligt köp och en utbyggnad har också diskuterats. Det ger Luleå mer kontroll än en vanlig hyresgäst, men inte samma fulla fastighets- och evenemangsekonomi som Färjestad eller HV71.
Hurbra räknar på 1 000 nya platser. Det ger 26 000 möjliga grundseriebesök, men bara 65–80 procent av dem antas säljas. Kapacitetsdelen blir då cirka 5–8 miljoner kronor. Med ytterligare kontroll över premium och kommersiella ytor landar Luleås potential på 6–10 miljoner per säsong.
Malmö visar att större inte alltid är bättre
Malmö Arena har 12 600 platser för hockey, 50 loger och flera restauranger. Redhawks ökade sitt publiksnitt med 1 096 personer till 8 289, den största ökningen i SHL.
Ändå hamnar Malmö sist i indexet.
Beläggningen stannade på 65,8 procent. Det är nästan 18 procentenheter under näst lägsta klubb, Leksand. Varje tillgänglig stol genererar bara 231 kronor i den jämförbara proxyn.
Malmös problem är därför inte för liten kapacitet. Klubben behöver fylla en större del av den befintliga arenan och förbättra sin andel av mat-, dryckes- och premiumaffären. Att räkna alla tomma platser som förlorad intäkt skulle vara fel. Det saknas bevis för att de hade kunnat säljas till normala priser.
Potential Gap begränsas därför till 0–3 miljoner kronor. Den kan bli större om publikökningen fortsätter, men den frigörs genom efterfrågan och bättre kommersiella villkor, inte genom en större byggnad.
Ägande är starkt, men ingen garanti
Fem av de högst bedömda kontrollmodellerna finns hos Färjestad, Brynäs, HV71, Växjö och Leksand. Alla äger sin arena genom klubb- eller fastighetsbolag.
Ägandet gör att intäkter från restauranger, konferenser, loger och externa evenemang kan stanna i samma koncern. Klubben kan också bygga om lokalerna efter sin egen affär. Motvikten är ränta, avskrivningar, underhåll och drift. En kommunal hyresgäst slipper delar av den risken.
Växjö visar varför ägandet inte räcker ensamt. Klubben har stark kontroll över Vida Arena men får ut cirka 464 kronor per åskådare, jämfört med Färjestads 778. Marknaden, publikvolymen och premiumefterfrågan avgör hur värdefull kontrollen blir.
Rögle visar motsatsen. Klubben äger inte fastigheten men har byggt en mycket stark mat-, dryckes- och hospitalityaffär. Catena Arena var fylld till 99,7 procent och varje tillgänglig stol genererade mest i ligan. En extra slutspelsmatch har tidigare bedömts ge 1,5–1,7 miljoner kronor netto.
Skellefteå är ett annat mellanting. Kommunen äger arenan, men klubbens restaurang- och konferensbolag driver mat, barer, loger och konferenser. Den kommersiella kontrollen kan alltså vara hög även utan lagfart på byggnaden.
| Klubb | Kontrollpoäng | Huvudmodell |
|---|---|---|
| Färjestad | 95 | Egen fastighet och integrerad arenaaffär |
| Brynäs | 90 | Egen arena, restaurang och event |
| HV71 | 90 | Helägt fastighetsbolag och hospitality |
| Växjö | 88 | Eget arenabolag |
| Leksand | 82 | Egen arena, extern matpartner |
| Skellefteå | 78 | Kommunal arena, eget restaurangbolag |
| Luleå | 77 | Kommunal ägare, långsiktig klubbdrift |
| Rögle | 73 | Extern fastighet, stark matchdagsaffär |
| Örebro | 62 | Kommunal arena, egna premiumkoncept |
| Linköping | 60 | Kommunal arena och separat restaurangavtal |
| Timrå | 55 | Kommunal arena och gemensam utveckling |
| Frölunda | 50 | Kommunal operatör och hög matchhyra |
| Malmö | 48 | Privat operatör och delad försäljning |
| Djurgården | 32 | Extern operatör och liten intäktsandel |
Det viktiga är inte bara vem som äger väggarna. Det är vem som får nästa krona när en supporter köper middag, bokar en loge eller använder arenan på en matchfri dag.
Så mycket kan klubbarna frigöra
Hurbra Arena Potential Gap är en scenarioanalys av möjlig årlig bruttointäkt. Den räknar nya platser med en försiktig säljsannolikhet utifrån beläggningen. Därefter läggs en separat möjlighet för bättre mat-, dryckes-, loge- och evenemangsrättigheter till.
Beloppen är inte vinst och inte en värdering av fastigheten. Ränta, avskrivning, byggkostnad, underhåll och eventuell högre hyra återstår.
| Plats | Klubb | Möjlig intäkt per säsong |
|---|---|---|
| 1 | Djurgården | 20–28 mkr |
| 2 | Frölunda | 8–15 mkr |
| 3 | Luleå | 6–10 mkr |
| 4 | Rögle | 4–7 mkr |
| 5 | Örebro | 4–7 mkr |
| 6 | Brynäs | 3–6 mkr |
| 7 | HV71 | 3–6 mkr |
| 8 | Skellefteå | 3–5 mkr |
| 9 | Linköping | 2–5 mkr |
| 10 | Timrå | 2–4 mkr |
| 11 | Växjö | 2–4 mkr |
| 12 | Leksand | 1–4 mkr |
| 13 | Färjestad | 1–3 mkr |
| 14 | Malmö | 0–3 mkr |
Örebro och Rögle är de tydligaste kapacitetsfallen efter Djurgården, Frölunda och Luleå. Båda låg nära 100 procents beläggning. Brynäs och HV71 har också mycket liten ledig kapacitet, men redan stark kontroll över arenan och därmed ett mindre rättighetsgap.
Färjestad ligger längst ned bland klubbarna med stark efterfrågan eftersom så stor del av affären redan är frigjord. Det är ett gott betyg, inte ett svaghetstecken.
Brynäs matchintäkter visar vad slutspelet betyder
Brynäs är den klubb som ger den tydligaste direkta kontrollsiffran i 2025/26 års bokslut. Matchintäkterna sjönk från 61,5 till 52,6 miljoner kronor när antalet slutspelsmatcher hemma föll från nio till två.
Skillnaden visar varför ett enskilt bokslutsår inte kan användas som ren ranking. Rögle och Skellefteå fick många extra hemmamatcher genom sina långa slutspel 2026. Linköping och Timrå spelade inga matcher efter grundserien. Den sportsliga tabellen kan flytta tiotals miljoner mellan klubbarna utan att den grundläggande arenaaffären har förändrats.
Hurbra-indexet använder därför grundseriens publik och ett standardiserat intäktsmått. Slutspelsmatcherna visar i stället hävstången: klubben som kontrollerar sin arena får mer betalt varje gång laget förlänger säsongen.
Publiksnittet säger inte vad arenan är värd
SHL:s officiella publiksammanställning visar en liga med rekordintresse, 178 slutsålda matcher och sju klubbar över 97 procents beläggning. Det är ett starkt ekonomiskt utgångsläge.
Men en supporter är värd olika mycket beroende på vilken arena personen går in i.
I Karlstad kan samma klubbgrupp tjäna på biljetten, restaurangen, logen och nästa konferens. På Hovet går en större del av försäljningen till en extern operatör. I Malmö finns gott om platser men inte tillräcklig efterfrågan. I Luleå finns efterfrågan men nästan inga platser kvar att sälja.
Färjestad vinner därför Hurbra Arena Economy Index. Klubben har byggt den mest kompletta affären runt publiken. Djurgården har motsatt läge: ett av SHL:s starkaste publikunderlag men den byggnad och den rättighetsmodell som håller tillbaka mest intäkt.
Det ekonomiska värdet sitter inte bara i antalet stolar. Det sitter i rätten att tjäna pengar på det som händer runt dem.