September 2026 blev den näst varmaste septembermånaden som uppmätts i världen. Den globala temperaturen låg 1,63 grader över den förindustriella nivån, samtidigt som världshaven slog nytt septemberrekord. I Västeuropa fortsatte en exceptionellt varm period med rekordtemperaturer och omfattande torka.

Den globala medeltemperaturen under september uppgick till 16,27 grader, enligt nya uppgifter från EU:s klimattjänst Copernicus. Det är bara september 2023 som har varit varmare i mätserien.

Temperaturen låg 0,82 grader över genomsnittet för perioden 1991–2020 och 1,63 grader över den förindustriella nivån 1850–1900. Därmed blev september den andra månaden i följd då den globala temperaturen översteg 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Samtidigt visar mätningarna att värmen inte enbart begränsades till land. Världshaven nådde sin högsta genomsnittliga temperatur som hittills registrerats för en septembermånad.

September 2026 – de viktigaste temperaturrekorden

Copernicus nya sammanställning visar hur höga temperaturerna var både globalt och i Europa.

Mätning	September 2026
Global medeltemperatur	16,27 grader
Över förindustriell nivå	+1,63 grader
Över genomsnittet 1991–2020	+0,82 grader
Jämfört med september 2023	0,11 grader svalare
Havens medeltemperatur, 60°S–60°N	21,05 grader

Även augusti 2026 låg över 1,5-gradersnivån, med en global temperaturavvikelse på 1,65 grader.

Under den senaste tolvmånadersperioden, oktober 2025 till september 2026, låg den globala medeltemperaturen på 1,50 grader över den förindustriella nivån.

Det innebär att uppvärmningen inte bara syns i enskilda rekordmånader. Även när temperaturen jämnas ut över ett helt år ligger den på historiskt höga nivåer.

Samtidigt visar statistiken att den naturliga variationen fortfarande spelar roll. September 2026 var mycket varm, men nådde inte riktigt upp till rekordet från september 2023.

Västeuropa hade sin delat varmaste september

I Europa som helhet blev september den tredje varmaste som uppmätts. Den genomsnittliga landtemperaturen uppgick till 16,26 grader, vilket var 1,54 grader över genomsnittet för 1991–2020.

I Västeuropa var avvikelsen ännu större.

Där låg temperaturen 2,51 grader över normalperioden. September 2026 blev därmed den delat varmaste septembermånaden i regionens mätserie, tillsammans med 2023.

Särskilt stora temperaturavvikelser uppmättes i södra Frankrike, Portugal, Spanien och delar av Italien. På flera håll låg temperaturerna mellan fyra och sex grader över det normala.

Portugal registrerade sin varmaste september hittills, medan Frankrike noterade sin näst varmaste.

Värmen följde dessutom på en sommar som redan varit den varmaste som uppmätts i Västeuropa enligt Copernicus.

Värmen förvärrade torkan och vattenbristen

De höga temperaturerna sammanföll med ihållande torrt väder i flera västeuropeiska länder.

Frankrike hade sin tredje torraste september sedan 1958. Nederbörden låg omkring 70 procent under det normala.

Låga vattennivåer och ovanligt svaga flöden uppmättes i flera stora europeiska flodsystem, däribland Rhen, Donau och Ebro.

Vattenbristen fick konkreta konsekvenser för transporter, jordbruk och vattenförsörjning. På delar av Rhen påverkades både godstrafik och passagerartrafik av de låga vattennivåerna.

Situationen var dock inte densamma i hela Europa. I delar av norra Europa föll mer nederbörd än normalt.

Det illustrerar en viktig skillnad mellan global uppvärmning och lokalt väder: även när den globala medeltemperaturen är rekordhög kan vissa områden samtidigt ha svalare eller blötare förhållanden.

Världshaven slog nytt temperaturrekord

En av de mest anmärkningsvärda uppgifterna i Copernicus septemberrapport gäller havstemperaturerna.

I havsområdet mellan 60 grader syd och 60 grader nord uppgick den genomsnittliga yttemperaturen till 21,05 grader.

Det är den högsta temperaturen som registrerats för september och överträffar det tidigare septemberrekordet från 2023 på 20,92 grader.

Skillnaden kan verka liten, men den avser genomsnittet över ett mycket stort havsområde. Att höja temperaturen i sådana vattenmassor innebär att enorma mängder värme lagras i haven.

Enligt Copernicus har havstemperaturen i det undersökta området dessutom legat på rekordnivå för respektive kalenderdag sedan den 19 juni 2026.

Rekordhöga temperaturer noterades bland annat i delar av Atlanten utanför Europa samt i västra och centrala Medelhavet.

Haven spelar en avgörande roll i klimatsystemet eftersom de tar upp en stor del av den överskottsvärme som orsakas av den förstärkta växthuseffekten.

Varmare hav kan i sin tur påverka vädersystem, nederbörd och temperaturen över närliggande landområden.

Kraftig El Niño förstärker den globala uppvärmningen

En annan viktig förklaring till de ovanligt höga temperaturerna är den pågående El Niño.

Fenomenet uppstår när ytvattnet i delar av tropiska Stilla havet blir ovanligt varmt. Det förändrar luftcirkulationen och kan påverka väderförhållanden över stora delar av världen.

I september uppmättes en genomsnittlig havstemperatur på 29,70 grader i den så kallade Niño 3.4-regionen i Stilla havet. Det var den högsta månadstemperaturen som registrerats där i Copernicus mätserie.

Temperaturen låg hela 2,99 grader över normalperioden.

El Niño kan tillfälligt förstärka den globala medeltemperaturen. Men fenomenet förklarar inte den långsiktiga uppvärmningen, som huvudsakligen drivs av människans utsläpp av växthusgaser.

Det handlar alltså om två olika processer som samverkar: en långsiktig temperaturökning och en naturlig klimatvariation som under vissa perioder gör världen ännu varmare.

Världsmeteorologiska organisationen, WMO, bedömer att El Niño kan förstärkas ytterligare och fortsätta in i början av 2027.

Hur kraftigt den påverkar kommande månaders globala temperaturer återstår däremot att se.

Den som vill förstå fenomenets möjliga svenska konsekvenser kan läsa mer om El Niño 2026 och hur Sverige kan påverkas.

Har Parisavtalets 1,5-gradersmål redan passerats?

Att både augusti och september låg mer än 1,5 grader över den förindustriella temperaturen väcker en naturlig fråga: Har världen redan passerat Parisavtalets temperaturmål?

Svaret är att enskilda månader över 1,5 grader inte innebär att det långsiktiga målet formellt har passerats.

Parisavtalet syftar till att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader och fortsätta ansträngningarna för att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Målet handlar om den långsiktiga förändringen av jordens klimat, inte om temperaturen under en viss månad.

För att bedöma om en global uppvärmningsnivå har uppnåtts används därför längre tidsperioder. FN:s klimatpanel IPCC utgår normalt från 20-årsmedelvärden.

Ett enskilt år eller flera månader med temperaturer över 1,5 grader kan påverkas av exempelvis El Niño och andra naturliga variationer.

Det betyder inte att temperaturrekorden saknar betydelse.

Tvärtom visar de hur nära världen befinner sig den nivå som Parisavtalet försöker begränsa uppvärmningen till.

FN:s miljöprogram UNEP har dessutom varnat för att ett långsiktigt överskridande av 1,5 grader blir allt svårare att undvika med den nuvarande utsläppsutvecklingen.

Även om gränsen överskrids spelar det stor roll hur mycket temperaturen fortsätter stiga och hur snabbt utsläppen minskar.

En djupare förklaring finns i vår artikel om UNEP:s bedömning av när 1,5-gradersgränsen kan passeras.

Hur varm var september i Sverige?

Även Sverige hade en september som var varmare än normalt, men här var temperaturerna inte rekordhöga.

Enligt SMHI var september 2026 på nationell nivå svalare än septembermånaderna 2023, 2024 och 2025.

Nederbörden låg ungefär på normalnivå för landet som helhet, men de regionala skillnaderna var stora.

I delar av Götaland och Svealand fortsatte problemen med låga vattenflöden och vattenbrist. Längre norrut var vattenflödena generellt närmare eller över det normala.

Skillnaden mellan Sverige och Västeuropa visar varför globala temperaturrekord måste tolkas rätt. Det är hela jordens genomsnittliga temperatur som avgör den globala placeringen, inte hur varmt det varit i ett enskilt land.

September 2026 ger därmed två tydliga besked. Den globala uppvärmningen fortsätter att synas i mätningarna, samtidigt som naturliga variationer som El Niño kan förstärka värmen ytterligare.

Att september blev den näst varmaste någonsin och att världshaven samtidigt slog rekord visar hur höga temperaturerna redan är – även utan att ett nytt absolut månadsrekord sätts.