Ja, du tjänar normalt in betald semester även när du är sjukskriven. Enligt semesterlagen är de första 180 dagarna med sjukfrånvaro under ett intjänandeår semesterlönegrundande. Det betyder att du kan fortsätta samla betalda semesterdagar trots att du inte arbetar.

Men reglerna förändras vid längre sjukskrivningar. Hur många betalda dagar du får beror bland annat på hur länge du varit sjuk, om du är sjukskriven på heltid eller deltid och hur ditt intjänandeår ser ut.

Hur länge tjänar man in semester när man är sjukskriven?

Huvudregeln finns i semesterlagens 17 §. Där framgår att sjukfrånvaro är semesterlönegrundande under högst 180 dagar per intjänandeår.

Att frånvaron är semesterlönegrundande betyder att dagarna räknas som om du hade arbetat när antalet betalda semesterdagar beräknas.

Det här är de viktigaste reglerna:

Situation	Vad gäller för betald semester?
Sjukskriven i högst 180 dagar	Sjukfrånvaron är semesterlönegrundande.
Sjukskriven längre än 180 dagar	Ytterligare sjukfrånvaro är normalt inte semesterlönegrundande under samma intjänandeår.
Långvarigt sjukskriven på deltid	Du kan fortsätta tjäna in betalda dagar genom arbete, men semesterlönen kan påverkas.
Sjukskriven på grund av arbetsskada	Den vanliga 180-dagarsgränsen gäller inte.

De 180 dagarna är kalenderdagar, inte arbetsdagar. Även lördagar, söndagar och andra arbetsfria dagar som ingår i sjukfrånvaroperioden räknas.

Har du flera sjukskrivningar under samma intjänandeår läggs sjukfrånvarodagarna samman. Det går alltså inte att börja om från noll bara för att du återgår till arbetet mellan två sjukperioder.

Hur många betalda semesterdagar får man som sjukskriven?

Den som har 25 semesterdagar per år och är sjukskriven under en kortare period behöver vanligtvis inte förlora några betalda semesterdagar alls.

Anta att du är sjukskriven i 100 kalenderdagar och arbetar resten av intjänandeåret. Eftersom hela sjukperioden är semesterlönegrundande räknas både sjukdagarna och arbetsdagarna med. Du tjänar då normalt in samtliga 25 betalda semesterdagar.

Men vad händer om du är sjukskriven hela året?

Exempel: Ett helt års sjukskrivning ger 13 betalda semesterdagar

Vi utgår från att du:

• Har rätt till 25 semesterdagar per år.
• Är helt sjukskriven under ett intjänandeår med 365 dagar.
• Inte tidigare har nått gränsen för långvarig, sammanhängande sjukfrånvaro.
• Inte omfattas av något avtal som ger förmånligare villkor.

De första 180 dagarna är semesterlönegrundande. Resterande 185 dagar är det inte.

Beräkningen blir:

180 ÷ 365 × 25 = 12,33 dagar.

Enligt semesterlagen avrundas antalet betalda semesterdagar uppåt till närmaste heltal.

Resultatet blir därför 13 betalda semesterdagar.

Du har fortfarande normalt rätt till 25 dagars semesterledighet, men endast 13 av dagarna är betalda enligt den här beräkningen. De övriga 12 dagarna är obetalda.

Det finns alltså en viktig skillnad mellan rätten att vara ledig och rätten att få semesterlön under ledigheten. Du behöver normalt inte ta ut obetalda semesterdagar om du inte vill.

Vad händer efter långvarig sjukskrivning?

180-dagarsregeln gäller per intjänandeår, men det finns ytterligare en tidsgräns som är viktig vid långvarig sjukdom.

Enligt semesterlagen upphör sjukfrånvaron att vara semesterlönegrundande när du har varit helt eller delvis frånvarande under ett helt intjänandeår utan något avbrott i sjukfrånvaron som varat längre än 14 dagar i följd.

Det innebär att du inte kan fortsätta tjäna in semester genom nya perioder om 180 sjukdagar år efter år under en obruten långtidssjukskrivning.

Exempel: Sjukskrivningen börjar mitt under året

Anta att arbetsplatsens intjänandeår löper från den 1 april till den 31 mars och att du blir sjukskriven i oktober.

Under det första intjänandeåret kan upp till 180 sjukfrånvarodagar vara semesterlönegrundande.

Om du fortsätter vara sjukskriven under nästa intjänandeår kan ytterligare 180 dagar räknas. Men om du är sjukskriven under hela detta intjänandeår utan ett tillräckligt långt avbrott, upphör sjukfrånvaron att vara semesterlönegrundande under följande intjänandeår.

Det är alltså inte bara det sammanlagda antalet sjukdagar som avgör. Även när sjukskrivningen börjar och hur den fortsätter över intjänandeåren har betydelse.

Kan man börja tjäna in semester igen?

Ja. Den som återgår till arbetet tjänar normalt in betald semester genom arbetet.

Ett avbrott i sjukfrånvaron som varar längre än 14 dagar i följd kan också få betydelse för reglerna om sammanhängande sjukfrånvaro. Det innebär minst 15 kalenderdagar utan sjukfrånvaro.

Ett kortare avbrott räcker däremot inte för att bryta den sammanhängande frånvaron enligt den särskilda ettårsregeln.

Tjänar man in semester när man är sjukskriven på deltid?

Ja. Men vid deltidssjukskrivning behöver man skilja mellan antalet betalda semesterdagar och hur mycket semesterlön dagarna är värda.

Anta att du har en heltidsanställning men är sjukskriven på 50 procent. Du arbetar fyra timmar varje vardag och är sjukskriven under resterande fyra timmar.

Under de första 180 sjukfrånvarodagarna är även sjukfrånvaron semesterlönegrundande. Efter det kan sjukfrånvaron sluta vara semesterlönegrundande, men du fortsätter att tjäna in semester genom ditt arbete.

Om du arbetar en del av varje ordinarie arbetsdag kan du därför fortfarande tjäna in 25 betalda semesterdagar under året.

Däremot kan semesterlönen bli lägre när sjukfrånvaron inte längre är semesterlönegrundande. Hur den beräknas beror bland annat på löneförhållandena och vilket semesterlönesystem som gäller.

Om du bara arbetar vissa hela dagar

Det kan bli annorlunda om din arbetstid är förlagd så att du arbetar vissa hela dagar och är helt sjukfrånvarande andra dagar.

När sjukfrånvaron inte längre är semesterlönegrundande kan de hela frånvarodagarna minska antalet betalda semesterdagar.

Två personer som båda är sjukskrivna på 50 procent kan alltså få olika semesterberäkningar beroende på hur arbetstiden är förlagd.

Det är därför viktigt att kontrollera både arbetsschemat och arbetsgivarens beräkning vid längre deltidssjukskrivningar.

Kan kollektivavtalet ge fler betalda semesterdagar?

Ja. Semesterlagen anger grundläggande rättigheter, men ett kollektivavtal kan ge bättre villkor.

Det kan exempelvis handla om fler semesterdagar, kompletterande ersättning eller särskilda regler för hur semesterlönen ska beräknas.

Kollektivavtalet kan också påverka vilka perioder som används för semesterberäkningen.

Enligt semesterlagens huvudregel är:

• Intjänandeåret: 1 april–31 mars.
• Semesteråret: 1 april–31 mars året därpå.

Det betyder att du normalt tjänar in betalda semesterdagar under ett år och tar ut dem under nästa.

Men på vissa arbetsplatser sammanfaller intjänandeåret och semesteråret, exempelvis under kalenderåret januari–december.

Det kan påverka hur en längre sjukskrivning fördelas mellan olika intjänandeår.

Kontrollera därför vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och vilken period din arbetsgivare använder för att beräkna semester.

Kan man ta semester samtidigt som man är sjukskriven?

Ja. Att vara sjukskriven innebär inte automatiskt att du är förhindrad att ta ut semester.

Enligt Försäkringskassans information om sjukskrivning kan du ha semester samtidigt som du får sjukpenning. Du behöver inte avbryta sjukskrivningen enbart för att du tar ut semesterdagar.

Du kan då få semesterlön från arbetsgivaren samtidigt som sjukpenningen fortsätter.

Det är däremot viktigt att skilja på att ta ut redan intjänad semester och att tjäna in nya betalda semesterdagar under sjukskrivningen. Det är två olika frågor som styrs av olika regler.

Om du i stället blir sjuk under en pågående semester har du normalt rätt att begära att sjukdagarna inte räknas som semesterdagar. Du måste då meddela arbetsgivaren utan dröjsmål.

Behöver du veta mer om själva sjukskrivningsprocessen finns också Hurbras guide om hur sjukskrivning och sjukpenning fungerar.

Gäller 180-dagarsregeln även vid arbetsskada?

Nej, inte på samma sätt.

Om sjukfrånvaron beror på en arbetsskada är den semesterlönegrundande även utöver den vanliga gränsen på 180 dagar.

Däremot gäller fortfarande begränsningen efter ett helt intjänandeår med sammanhängande hel eller partiell sjukfrånvaro.

Det betyder att arbetsskador har ett starkare skydd under ett intjänandeår, men inte en obegränsad rätt att tjäna in semester under hur lång frånvaro som helst.

Om sjukskrivningen beror på en arbetsskada är det särskilt viktigt att kontrollera hur frånvaron registrerats och vilka regler som gäller i det enskilda fallet.

Så kontrollerar du att dina betalda semesterdagar stämmer

Om du har varit sjukskriven länge och märker att antalet betalda semesterdagar har minskat kan du be arbetsgivaren eller löneavdelningen om en förklaring.

Be om uppgifter som visar vilket intjänandeår beräkningen gäller, hur många sjukfrånvarodagar som registrerats och vilka dagar som räknats som semesterlönegrundande.

Har du varit deltidssjukskriven bör du även kontrollera om arbetsgivaren räknat på hela frånvarodagar eller delar av arbetsdagar och hur semesterlönen har påverkats.

Om något verkar fel kan du kontakta ditt fackförbund för att få hjälp att granska beräkningen och det kollektivavtal som gäller.

Det viktigaste att komma ihåg är att sjukskrivning inte automatiskt innebär att du slutar tjäna in betald semester. De första 180 sjukfrånvarodagarna under ett intjänandeår är normalt semesterlönegrundande, och även därefter kan du fortsätta tjäna in semester genom arbete. Hur resultatet blir vid en längre sjukskrivning beror på frånvarons omfattning, hur länge den pågått och vilka avtalsvillkor som gäller.