Sverigedemokraterna vill att personer som dömts för förtal efter att ha varnat andra för sexualbrottslingar ska benådas. Utspelet kommer samma dag som rättegången mot aktivisten Jonatan Alfvén inleds i Stockholms tingsrätt. Men en benådning innebär inte att en dom försvinner, och regeringen kan inte använda vanlig nåd innan en dom har vunnit laga kraft.

Jimmie Åkesson och Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Henrik Vinge presenterade förslaget utanför Stockholms tingsrätt på onsdagen.

Partiets besked är att regeringen bör använda möjligheten till nåd för personer som dömts för förtal efter att offentligt ha varnat för personer som begått allvarliga sexualbrott.

Vinge beskrev under pressträffen personer som varnat för pedofiler som människor som behandlats som brottslingar trots att de enligt SD borde betraktas som hjältar.

Åkesson argumenterade samtidigt för att nåd bör kunna användas när en lag enligt partiet har fått konsekvenser som strider mot den allmänna rättsuppfattningen.

Förslaget kommer mitt i en större debatt om den svenska förtalslagstiftningen.

Så fungerar en benådning i Sverige

Regeringen har enligt regeringsformen möjlighet att ge nåd i brottmål.

Det innebär att regeringen i ett enskilt fall kan efterge en påföljd helt eller besluta om en mildare påföljd.

Men det finns en viktig begränsning: nåd innebär inte att regeringen river upp en dom eller förklarar den dömde oskyldig.

Domstolens beslut om att personen har begått brottet ligger kvar. Det är själva straffet eller påföljden som kan påverkas.

Enligt regeringens information om nåd i brottmål är nåd ett extraordinärt förfarande som är tänkt för undantagssituationer.

Det finns ingen rätt att få nåd och varje ärende måste bedömas individuellt.

Nåd kan dessutom bara ges när domen har vunnit laga kraft.

Det betyder att möjligheten normalt inte kan användas medan en rättegång eller överklagandeprocess fortfarande pågår.

En benådning tar inte bort skadeståndet

Även om regeringen skulle besluta om nåd innebär det inte att samtliga konsekvenser av en förtalsdom försvinner.

Regeringen kan inte genom nåd ändra själva skuldfrågan.

Inte heller skadestånd eller skyldighet att betala rättegångskostnader försvinner automatiskt genom ett nådebeslut.

Det gör skillnaden stor mellan att benåda någon och att ändra lagen.

Jonatan Alfvén står inför rätta

SD presenterade sitt förslag samma dag som rättegången mot aktivisten Jonatan Alfvén inleds i Stockholms tingsrätt.

Alfvén står åtalad för grovt förtal efter publiceringar om flera män.

Dagen före rättegången överlämnade han över 22 000 namnunderskrifter till statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer med krav på att förtalslagstiftningen ska förändras.

Hans situation visar samtidigt en av begränsningarna i SD:s nya förslag.

Eftersom någon lagakraftvunnen dom ännu inte finns kan regeringen inte använda vanlig nåd i hans fall i nuläget.

Om han frias finns ingen påföljd att benåda honom från. Om han döms kan frågan om nåd bli aktuell först när domen har vunnit laga kraft.

Även en sann uppgift kan vara förtal

En återkommande missuppfattning i diskussionen om förtal är att en uppgift automatiskt får publiceras om den är sann.

Så fungerar inte svensk förtalslagstiftning.

Den som pekar ut någon som brottslig eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning kan göra sig skyldig till förtal.

För att slippa ansvar räcker det inte alltid att visa att uppgiften var sann.

Domstolen bedömer först om det varit försvarligt att lämna uppgiften. Därefter blir frågan om uppgiften var sann eller om det åtminstone fanns skälig grund för den relevant.

Det innebär att någon i vissa situationer kan dömas för förtal även efter att ha spridit en i sak korrekt uppgift om exempelvis en tidigare brottsdom.

Det är just den typen av situationer som ligger bakom den politiska debatten.

Regeringen utreder redan förtalslagen

SD:s utspel kommer bara två dagar efter att regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté som ska se över reglerna om förtal.

Översynen ska bland annat behandla situationer där människor varnar andra för personer som kan utgöra en risk för barn eller andra utsatta.

I direktiven nämns uttryckligen frågan om någon, med stöd av välgrundade uppgifter, ska kunna sprida information om sexuella övergrepp eller varna för risken från en viss person för att skydda andra från allvarliga sexualbrott.

Justitieminister Gunnar Strömmer har också pekat på exemplet att någon varnar sina grannar för en dömd våldtäktsman eller pedofil som flyttar in i området.

Hurbra har tidigare gått igenom regeringens översyn av förtalslagstiftningen.

Den delen av utredningen ska redovisas under 2027.

SD vill gå längre för redan dömda

Skillnaden mellan regeringens pågående utredning och SD:s nya krav är framför allt tiden.

En förändrad förtalslag kan påverka vilka publiceringar och varningar som ska vara tillåtna i framtiden.

SD vill samtidigt göra något för personer som redan har dömts enligt dagens regler.

Partiet har dock ännu inte presenterat några detaljerade juridiska kriterier för exakt vilka förtalsdomar som skulle omfattas.

Det är därför inte klart om SD exempelvis vill kräva att den utpekade personen tidigare ska vara dömd för ett sexualbrott, vilken typ av publicering som ska godtas eller hur bred spridningen får ha varit.

Och även om regeringen skulle acceptera SD:s linje kan den inte fatta ett enda generellt beslut som raderar en hel grupp domar.

Varje nådeärende måste hanteras individuellt.

Det gör att dagens utspel i praktiken innehåller två olika politiska frågor: om förtalslagen ska förändras för framtiden och om regeringen dessutom ska använda sin extraordinära nådemakt för människor som redan har dömts.