Sverigedemokraterna släpper kravet på ministerposter och öppnar för att Ulf Kristersson ska kunna bilda en ny regering utan SD. Det meddelade partiledaren Jimmie Åkesson på fredagen. Beskedet förändrar förutsättningarna för regeringsbildningen efter valet 2026, men löser inte alla problem. Centerpartiets inställning kan fortfarande avgöra om Kristersson får fortsätta som statsminister.
SD släpper kravet på att sitta i regeringen
På en pressträff i Sölvesborg fredagen den 6 november meddelade Jimmie Åkesson att Sverigedemokraterna inte längre kräver ministerposter för att släppa fram en borgerlig regering.
Det innebär en tydlig förändring jämfört med partiets tidigare linje. SD har länge krävt att få ingå i regeringen för att stödja ett nytt borgerligt regeringsalternativ efter valet.
Nu öppnar Åkesson för att Moderaternas Ulf Kristersson ska kunna fortsätta som statsminister utan att Sverigedemokraterna får några egna ministrar.
Åkesson förklarar kursändringen med det parlamentariska läget och behovet av att hitta en väg framåt.
Enligt SVT:s uppgifter ställer SD inte heller några nya motkrav för att låta Kristersson tillträda. Det betyder däremot inte att partiet har lovat att stödja regeringens framtida politik.
Tvärtom är en viktig del av beskedet att Sverigedemokraterna avser att befinna sig i opposition fram till nästa val.
Det är en avgörande skillnad mot det samarbete som präglat den gångna mandatperioden.
Varför ändrar Sverigedemokraterna sig?
Regeringsbildningen har blivit komplicerad efter riksdagsvalet den 13 september 2026.
Varken de borgerliga regeringspartierna eller Socialdemokraterna och deras närmaste samarbetspartier har på egen hand tillräckligt stöd för att säkra en stabil regeringslösning.
Samtidigt har Sverigedemokraternas ministerkrav varit en central konfliktfråga. Centerpartiet har motsatt sig att SD får regeringsinflytande och har även varit kritiskt till en regering som gör sig beroende av partiet.
Det har skapat ett politiskt låst läge där flera partier behöver acceptera en lösning som inte motsvarar deras förstahandsalternativ.
Redan före fredagens besked fanns tecken på att frågan diskuterades inom SD. I slutet av oktober förekom uppgifter om att Sverigedemokraterna övervägde att släppa ministerkravet.
Även Björn Söder hade tidigare öppnat för en förändring av SD:s ministerkrav.
Jimmie Åkesson höll dock fast vid kravet så sent som tidigare under veckan. Fredagens besked innebär därför en snabb förändring av partiets offentliga hållning.
Den parlamentariska situationen är också en del av förklaringen. Två försök att få fram en ny statsminister har redan misslyckats.
Kan Ulf Kristersson bli statsminister nu?
Ja, det är möjligt. Sverigedemokraternas nya besked undanröjer ett av hindren för en regering ledd av Ulf Kristersson.
Men SD kan inte ensamt avgöra om han får tillräckligt stöd.
För att förstå situationen behöver man skilja mellan att aktivt stödja en regering och att låta den tillträda.
Sverige använder så kallad negativ parlamentarism. Det innebär att en statsministerkandidat inte behöver få ja-röster från en majoritet av riksdagen.
Det räcker att färre än 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.
En ledamot kan alltså avstå från att rösta ja utan att för den skull stoppa kandidaten.
Det öppnar för att ett parti kan släppa fram en statsminister samtidigt som det säger sig stå i opposition.
Så ser mandatfördelningen ut
Efter valet 2026 är mandatfördelningen mellan de centrala partigrupperna följande:
| Partier | Mandat |
|---|---|
| Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna | 111 |
| Sverigedemokraterna | 62 |
| Centerpartiet | 25 |
| Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet | 151 |
| Totalt | 349 |
Om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstar nej till Kristersson blir det sammanlagt 151 nej-röster.
Det är inte tillräckligt för att stoppa honom.
Men om också Centerpartiet röstar nej blir antalet 176, vilket räcker för att fälla statsministerkandidaten.
Om Centerpartiet i stället avstår från att rösta nej, men Sverigedemokraterna röstar emot Kristersson, blir motståndet ännu större.
För att Kristersson ska kunna väljas med det här omröstningsmönstret behöver alltså både C och SD acceptera att han tillträder. De behöver däremot inte rösta ja.
Beräkningen bygger på att samtliga ledamöter deltar och att S, V och MP röstar nej.
Centerpartiet kan fortfarande stoppa Kristersson
Den stora obesvarade frågan efter SD:s besked är därför hur Centerpartiet kommer att agera.
Partiet har tidigare motsatt sig att Sverigedemokraterna får ministerposter. Men motståndet har inte enbart handlat om vilka personer som ska ingå i regeringen.
Centerpartiet har också markerat mot ett regeringssamarbete där SD får ett avgörande inflytande över politiken.
Att Sverigedemokraterna nu säger sig vilja stå i opposition kan därför förändra förutsättningarna för diskussionerna.
Samtidigt uppstår nya frågor.
Om SD inte ingår i regeringen och inte heller deltar i ett formellt regeringssamarbete, hur ska Kristersson då få igenom sin politik?
Och vad behöver Centerpartiet få veta om regeringens framtida samarbeten för att acceptera den?
Det är ännu inte bekräftat att Centerpartiet har ändrat sin inställning efter fredagens besked.
Därför går det inte att slå fast att en borgerlig regering nu har fått klartecken.
Skillnaden mellan att tolerera och stödja en regering
Det finns tre nivåer av stöd som får stor betydelse i det här läget:
- Att släppa fram en statsminister: Partiet ser till att kandidaten inte får minst 175 nej-röster mot sig.
- Att samarbeta med regeringen: Partiet förhandlar om politiska förslag och kan stödja vissa beslut.
- Att ingå i regeringen: Partiet har egna ministrar och deltar direkt i regeringens arbete.
SD har nu öppnat för det första alternativet utan att kräva det tredje.
Hur omfattande det framtida samarbetet blir är däremot inte avgjort.
Det är också möjligt för ett parti att stå utanför regeringen men ändå få inflytande över enskilda frågor genom förhandlingar i riksdagen.
Det betyder att frågan om Sverigedemokraternas politiska inflytande inte försvinner automatiskt när ministerkravet slopas.
Regeringsbildningen 2026 – två kandidater har redan fallit
Fredagens besked kommer efter en ovanligt komplicerad period av regeringsförhandlingar.
Sedan valet i september har talmannen Andreas Norlén försökt hitta en statsministerkandidat som kan accepteras av tillräckligt många riksdagsledamöter.
Två statsministeromröstningar har redan genomförts utan att någon kandidat godkänts.
Den 15 oktober röstades Socialdemokraternas Magdalena Andersson ned.
Den 3 november var det Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvists tur att prövas i riksdagen. Även hennes kandidatur röstades ned.
Efter den omröstningen fick Ulf Kristersson ett nytt uppdrag av talmannen att undersöka förutsättningarna för att bilda regering.
SD:s ändrade position kommer alltså mitt under Kristerssons pågående sonderingar.
Det innebär att han nu kan föra diskussioner utifrån andra förutsättningar än när uppdraget inleddes.
Vad händer nu? Nästa viktiga datum är 10 november
Det närmaste steget i regeringsbildningen är redan bestämt.
Senast tisdagen den 10 november ska Ulf Kristersson återrapportera till talmannen Andreas Norlén.
Det framgår av riksdagens information om Kristerssons sonderingsuppdrag.
Fram till dess behöver det klarna vilka partier som kan acceptera en regering med Kristersson som statsminister och vilka villkor som eventuellt ställs.
Om Kristersson bedöms ha tillräckliga förutsättningar kan talmannen gå vidare med ett förslag till riksdagen.
Det är dock inte bestämt när en tredje statsministeromröstning i så fall skulle genomföras.
De viktigaste stegen framåt
| Tidpunkt | Vad som händer |
|---|---|
| 6 november | SD meddelar att ministerkravet slopas. |
| Senast 10 november | Kristersson ska rapportera till talmannen. |
| Därefter | Talmannen tar ställning till nästa steg. |
| Eventuell ny omröstning | Riksdagen får pröva en statsministerkandidat. |
Skulle Kristerssons försök misslyckas kan talmannen fortsätta arbetet med andra regeringsalternativ, inom de ramar som grundlagen anger.
Men varje misslyckad statsministeromröstning får allt större betydelse.
Kan det bli extra val i Sverige?
Ja. Grundlagen innehåller en regel som blir aktuell om riksdagen fyra gånger röstar nej till talmannens förslag på statsminister.
Då måste ett extra val hållas inom tre månader.
Eftersom två kandidater redan har röstats ned finns det bara två ytterligare försök kvar innan den regeln skulle utlösas.
Det innebär inte att ett extra val är beslutat eller att Sverige automatiskt är på väg mot ett nytt val.
Så länge en statsministerkandidat kan få tillräcklig acceptans i riksdagen kan regeringsbildningen avslutas utan något extra val.
Det är också viktigt att skilja mellan att en regering har svårt att få igenom sin politik och att den formella regeringsbildningen misslyckas.
Fyra misslyckade statsministeromröstningar utlöser den särskilda regeln om extra val. En regering som senare förlorar en enskild omröstning om ett politiskt förslag befinner sig i en annan situation.
Under den pågående regeringsbildningen fortsätter Kristerssons regering med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som övergångsregering.
Sverige står alltså inte utan regering medan förhandlingarna pågår.
Nästa hinder kan bli statsbudgeten
Även om Kristersson blir godkänd som statsminister återstår en central fråga: hur ska regeringen få igenom sin budget och sina politiska förslag?
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans 111 mandat.
Med Centerpartiets 25 mandat skulle de fyra partierna nå 136 mandat, fortfarande färre än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets sammanlagda 151.
Det innebär att en regering med M, KD och L behöver förhålla sig till fler partier än Centerpartiet för att kunna driva igenom sin politik.
Sverigedemokraternas 62 mandat kan därför fortsatt få stor betydelse, även om partiet står utanför regeringen.
Det är inte samma sak som att SD automatiskt får bestämma regeringens politik.
En regering kan söka stöd från olika partier i olika frågor. Hur stort stöd som krävs beror också på vilken typ av beslut det gäller och hur övriga partier röstar.
Budgetprocessen har dessutom egna omröstningsregler.
Men det politiska grundproblemet finns kvar: en regering behöver kunna få tillräckligt stöd i riksdagen för att genomföra sin politik.
Innebär SD:s besked slutet för Tidösamarbetet?
Det går ännu inte att dra den slutsatsen.
Tidösamarbetet byggde på att M, KD och L satt i regeringen medan SD, utan egna ministrar, hade en formaliserad roll i samarbetet.
Åkessons nya besked innebär att partiet accepterar möjligheten till en regering utan SD-ministrar, samtidigt som han beskriver SD:s framtida position som opposition.
Det betyder att den kommande relationen mellan SD och regeringspartierna inte nödvändigtvis blir en fortsättning på det tidigare Tidösamarbetet.
Det går heller inte att likställa beskedet med ett fullständigt avståndstagande från alla framtida förhandlingar.
Först när partierna har redovisat hur de tänker samarbeta blir det möjligt att bedöma om någon ny överenskommelse växer fram.
Vilken regering kan Sverige få?
Det regeringsalternativ som nu aktualiseras är en borgerlig regering under Ulf Kristerssons ledning, utan Sverigedemokraterna.
En möjlig sammansättning är att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fortsätter att inneha ministerposterna.
Det är däremot inte bekräftat att den exakta regeringssammansättningen är fastställd.
En annan viktig fråga är om Centerpartiet nöjer sig med att stå utanför en sådan regering och låta den tillträda, eller om partiet kräver tydligare politiska garantier.
Fredagens besked innebär heller inte att övriga regeringsalternativ formellt har försvunnit.
Det är talmannen som ska föreslå en statsminister och riksdagen som avgör om kandidaten accepteras.
Tre frågor avgör fortsättningen
Efter Åkessons besked är det framför allt tre frågor som behöver få svar.
1. Kommer Centerpartiet att acceptera Kristersson?
Om partiet röstar nej tillsammans med S, V och MP kan det räcka för att stoppa honom, även om SD avstår.
2. Vad innebär SD:s oppositionsroll i praktiken?
Partiet har öppnat för att släppa fram en regering, men behöver inte för den skull stödja dess budget eller övriga politik.
3. Kan Kristersson presentera ett trovärdigt regeringsalternativ före nästa steg?
Senast den 10 november ska han redovisa resultatet av sina samtal för talmannen. Då kan det bli tydligare om förutsättningarna finns för ännu en statsministeromröstning.
SD:s besked öppnar en väg – men regeringsfrågan är inte löst
Det som förändrats den 6 november är att Sverigedemokraterna inte längre gör egna ministerposter till ett villkor för att Ulf Kristersson ska kunna bli statsminister.
Det undanröjer ett konkret hinder i regeringsbildningen.
Samtidigt återstår den fråga som har präglat förhandlingarna efter valet: vilka partier är beredda att acceptera samma regering, även om de inte vill samarbeta med varandra?
Centerpartiets besked och Kristerssons fortsatta sonderingar blir därför avgörande för nästa steg.
Nästa fasta hållpunkt är tisdagen den 10 november. Då ska Kristersson återkomma till talmannen – och Sverige kan få ett tydligare besked om vägen mot en ny regering.