Sverigedemokraterna vill skärpa kampen mot illegal arbetskraft och det partiet beskriver som ”modernt slaveri”. Bland förslagen finns hårdare ansvar för arbete som utförs genom underentreprenörer och bemanningsföretag samt minst två års fängelse för exploatering av utländsk arbetskraft. Men Sverige införde ett nytt brott för just sådan exploatering så sent som den 1 juni 2026.

SD:s arbetsmarknadsutspel den 24 augusti riktar in sig på två delar av problemet.

Dels vill partiet göra det svårare för företag att komma undan ansvar genom långa kedjor av underentreprenörer och bemanningsbolag. Dels vill SD kraftigt höja straffen när utländska arbetstagare utnyttjas under orimliga villkor.

Förslagen kommer samtidigt som svensk lagstiftning redan håller på att förändras snabbt på området.

Sedan den 1 juni finns ett särskilt brott som heter exploatering av utländsk arbetskraft. Och den 1 september skärps ytterligare regler mot arbetsgivare som anställer personer som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

SD vill lägga större ansvar högre upp i kedjan

Ett återkommande problem vid stora byggprojekt och andra arbetsplatser är att personalen formellt kan vara anställd av ett annat företag än det som beställt eller leder huvuddelen av arbetet.

Det kan handla om flera led av underentreprenörer eller arbetstagare som hyrs in via bemanningsföretag.

SD vill införa ett striktare arbetsgivaransvar för arbete som utförs på arbetsplatsen, även när personerna formellt arbetar för ett annat företag.

Det skulle kunna innebära en betydande förändring jämfört med dagens regler.

SD vill	Så fungerar det i dag
Striktare ansvar för arbete på arbetsplatsen även genom underentreprenörer och bemanningsföretag	Ansvar kan redan nå andra än den formella arbetsgivaren, men beror bland annat på faktisk kontroll, kunskap och vilken roll företaget har i kedjan
Minst två års fängelse vid exploatering av utländsk arbetskraft	Normalgraden ger i dag fängelse i högst två år
Svårare för huvudaktörer att hänvisa till underentreprenörer	Den ursprungliga beställaren är undantagen från vissa nuvarande regler om ansvar i entreprenadkedjor

Exakt hur SD:s nya ansvar ska konstrueras juridiskt är däremot ännu inte redovisat.

Partiet har inte presenterat ett komplett lagförslag som visar om ansvaret exempelvis ska innebära straffansvar, ekonomiska sanktioner eller båda, vilka kontroller som måste göras eller vilka undantag som skulle finnas.

Bemanningspersonal omfattas redan av den nya lagen

Det är samtidigt inte så att svensk lag i dag endast kan träffa den person eller det bolag som formellt står på anställningsavtalet.

Brottet exploatering av utländsk arbetskraft, som började gälla den 1 juni, kan också omfatta den som i praktiken har ett bestämmande inflytande över arbetsförhållandena.

I förarbetena nämns uttryckligen situationen där någon hyr in en utländsk arbetstagare från ett bemanningsföretag och sedan utövar den faktiska arbetsledningen.

Det betyder att en person inte automatiskt kan undgå ansvar bara genom att arbetstagaren formellt är anställd någon annanstans.

SD:s förslag går i stället mot ett bredare ansvar även när en huvudentreprenör eller beställare inte själv leder den aktuella personen.

Dagens maxstraff kan bli SD:s minimistraff

Straffskärpningen är den mest långtgående delen av utspelet.

För exploatering av utländsk arbetskraft är straffet i dag fängelse i högst två år.

För grovt brott är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

SD säger nu att partiet vill se minst två års fängelse.

Om det innebär att två år ska bli ett faktiskt lagstadgat minimistraff för normalgraden skulle förändringen vara mycket stor. Dagens högsta möjliga straff för ett brott av normalgraden skulle då bli den nya lägstanivån.

SD har samtidigt talat om att fängelse ska vara normalpåföljden. Någon komplett ny straffskala har ännu inte presenterats.

Det gör att det fortfarande återstår att se exakt hur partiet vill dra gränsen mellan normalgraden och grovt brott.

Så fungerar det nya exploateringsbrottet

Det nya brottet infördes för att komma åt situationer där utländska arbetstagare arbetar under uppenbart orimliga förhållanden.

Det kan exempelvis handla om extremt låg eller utebliven lön, orimligt långa arbetsdagar, allvarliga säkerhetsrisker eller oskäliga avdrag för boende, mat och resor.

En viktig förändring mot äldre lagstiftning är att åklagaren inte alltid behöver visa att arbetstagaren har tvingats, vilseletts eller befunnit sig i en sådan utsatt situation som tidigare krävdes för brottet människoexploatering.

Det nya brottet är därför konstruerat för att kunna användas i fler fall.

Den som vill läsa hur regeringen resonerade kring reglerna kan se propositionen om de nya reglerna för arbetskraftsinvandring.

Hur stor är den illegala arbetskraften i Sverige?

Det finns ingen säker totalsiffra.

Verksamheten är till stor del dold och myndigheternas kontroller riktas mot arbetsplatser och branscher där risken för missförhållanden bedöms vara hög. Resultaten går därför inte att räkna upp till hela arbetsmarknaden.

Men de senaste kontrollsiffrorna visar en tydlig ökning.

Under 2025 kontrollerade Polismyndigheten 2 987 arbetsställen. Där upptäcktes 196 personer som arbetade illegalt, jämfört med 80 personer året före.

Samtidigt ökade antalet kontrollerade arbetsställen med omkring 28 procent.

Det innebär att ökningen av upptäckta personer var betydligt större än ökningen av själva kontrollerna.

Ytterligare 127 personer som vistades illegalt i Sverige upptäcktes vid kontrollerna.

Riskerna är särskilt stora inom bland annat bygg, restaurang och hotell, transport, städning och gröna näringar.

Myndigheterna slog till mot över 4 000 arbetsplatser

Arbetslivskriminalitet handlar dessutom om betydligt mer än enbart personer som saknar arbetstillstånd.

Under 2025 genomförde myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet över 4 000 arbetsplatskontroller.

Återkrav, stoppade utbetalningar, skatter, sanktioner och andra ekonomiska åtgärder uppgick tillsammans till drygt 187 miljoner kronor, mer än dubbelt så mycket som året före.

Vid kontroller och andra insatser identifierades också över hundra potentiella offer för människohandel eller människoexploatering.

Polisen har samtidigt uppskattat svartarbete i Sverige till omkring 189 miljarder kronor per år.

Den siffran omfattar dock betydligt mer än just exploaterad utländsk arbetskraft och ska inte tolkas som värdet av den verksamhet SD:s nya förslag specifikt riktar sig mot.

Northvolt-fallet visar problemet SD pekar på

Ett uppmärksammat exempel är bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå.

Där upptäcktes fem serbiska och sju indiska medborgare som arbetade utan svenska arbetstillstånd.

En chef på Northvolt åtalades och åklagaren ville dessutom att företaget skulle betala en särskild avgift.

Både tingsrätten och hovrätten friade.

Domstolen konstaterade bland annat att arbetarna inte var anställda av Northvolt och att den åtalade chefen inte hade personalansvar för dem. Northvolt hade beställt entreprenadarbetet men betraktades inte som en del av den aktuella entreprenörskedjan.

Det är just den typen av situation SD vill komma åt genom ett bredare ansvar.

Det finns redan ansvar i entreprenadkedjor

Svensk lag saknar alltså inte helt regler för företag högre upp i entreprenadkedjan.

Om en underentreprenör använder personer som saknar rätt att vistas i Sverige kan även andra företag under vissa omständigheter bli betalningsansvariga för särskilda avgifter.

Men det finns undantag.

Den ursprungliga beställaren i huvudentreprenaden är undantagen från vissa av reglerna. En direkt uppdragsgivare kan också undvika ansvar om rimliga kontroller har gjorts och företaget varken kände till eller hade skälig anledning att misstänka den illegala arbetskraften.

Högre upp i kedjan krävs dessutom i vissa fall att företaget faktiskt insåg eller hade anledning att anta vad som pågick.

I byggbranschen finns även ett särskilt entreprenörsansvar för obetalda löner, men det är inte samma sak som ett generellt straffrättsligt ansvar för alla personer som arbetar på byggarbetsplatsen.

Ytterligare straffskärpning träder i kraft den 1 september

Utöver det nya exploateringsbrottet väntar ännu en redan beslutad förändring.

Den 1 september 2026 skärps straffet för den arbetsgivare som har en person anställd trots att personen saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Maxstraffet höjs då till två års fängelse och böter reserveras för ringa fall.

Det innebär att SD:s förslag presenteras mitt under en period där staten redan skärper reglerna på flera fronter.

Än så länge är det ett SD-förslag

Förslagen är inte presenterade som någon gemensam överenskommelse mellan Tidöpartierna.

När SD fick frågan om övriga regeringsunderlag står bakom åtgärderna var beskedet att det återstår att se.

Därmed blir arbetslivskriminaliteten också en valfråga inför riksdagsvalet den 13 september.

SD går till val på att lägga större ansvar på företag högre upp i entreprenadkedjorna och höja straffen kraftigt. Samtidigt har Sverige redan infört sitt första särskilda brott för exploatering av utländsk arbetskraft.

Skillnaden mellan dagens system och SD:s modell ligger därför inte i om exploateringen är kriminaliserad. Den ligger framför allt i hur långt ansvaret ska sträcka sig uppåt och hur hårt brottet ska bestraffas.

Läs också Hurbra:s guide om Sverigedemokraterna inför valet 2026.