Scania och Volvo finns bland Europas sju största lastbils- och busstillverkare som nu vill skjuta upp EU:s klimatkrav för 2030 med tre år. Tillverkarna varnar för att laddinfrastruktur, elnät och energikostnader inte utvecklas tillräckligt snabbt för att marknaden ska kunna nå målen.

Beskedet kom den 14 september, när vd:arna för sju stora europeiska tillverkare gemensamt krävde mer tid för att nå EU:s utsläppskrav för tunga fordon.

Bland bolagen finns både Scania och Volvo Group, vilket gör frågan särskilt viktig för svensk industri.

Tillverkarna vill att kraven som ska gälla 2030 i praktiken skjuts fram med tre år.

Bara 2,4 procent är utsläppsfria

EU:s mål innebär att koldioxidutsläppen från nya tunga fordon ska minska med 45 procent till 2030 jämfört med de referensnivåer som används i lagstiftningen.

Problemet enligt tillverkarna är att marknaden fortfarande ligger mycket långt från den nivå som krävs.

Bara omkring 2,4 procent av de nya tunga lastbilarna i Europa är i dag utsläppsfria.

För att nå EU:s mål bedömer branschen att ungefär var tredje ny lastbil behöver vara utsläppsfri mot slutet av årtiondet.

Det innebär en mycket kraftig ökning på bara några år.

Tillverkarna pekar framför allt på att infrastrukturen inte byggs ut tillräckligt snabbt.

Det handlar om för få laddstationer för tunga fordon, långsamma anslutningar till elnäten och stora skillnader mellan olika europeiska länder.

Scania och Volvo står bakom kravet

Bland de sju bolagen bakom uppmaningen finns Scanias vd Christian Levin och Volvo Groups vd Martin Lundstedt.

För Sverige är frågan därför större än en vanlig konflikt mellan EU och fordonsindustrin.

Både Scania och Volvo har lagt stora resurser på elektrifieringen av tunga transporter.

Scania har bland annat byggt upp batterimontering i Södertälje och lägger en betydande del av sin forskning och utveckling på elektrifiering.

Volvo har samtidigt gjort stora investeringar i elektriska lastbilar, batteriteknik och ny produktionskapacitet.

Ett snabbare skifte till eldrivna lastbilar kan därför gynna svenska tillverkare som redan har investerat tungt i tekniken.

Men om efterfrågan inte växer i samma takt riskerar bolagen samtidigt att få svårt att nå EU:s krav utan stora kostnader.

Det är den konflikten som nu blir allt tydligare.

Sverige ligger långt framme med laddning

Europa har fortfarande relativt få laddpunkter som är anpassade för tunga lastbilar.

I juli 2026 fanns omkring 4 300 lastbilstillgängliga laddpunkter i Europa.

Sverige sticker dock ut.

Med omkring 822 sådana laddpunkter ligger Sverige tvåa i Europa efter Tyskland.

Tillsammans med Nederländerna står Sverige och Tyskland för en mycket stor del av Europas totala utbyggnad.

Problemet är att utvecklingen ser helt annorlunda ut i flera andra stora marknader.

I länder som Italien, Spanien och Polen ligger andelen utsläppsfria nya tunga lastbilar fortfarande under en procent.

Det gör det svårt för tillverkarna att nå ett gemensamt EU-mål när marknaden utvecklas i så olika takt.

Vill se snabbare elnät och fler stöd

Tillverkarna kräver inte bara ett uppskov.

De vill också se åtgärder som gör det mer attraktivt för transportföretag att köpa elektriska lastbilar.

Bland kraven finns snabbare anslutningar till elnäten, fler laddstationer och större ekonomiska incitament.

Branschen vill även se fler koldioxidbaserade vägavgifter och att pengar från EU:s utsläppshandel används för att bygga ut laddinfrastruktur och stötta inköp av utsläppsfria fordon.

Argumentet är att själva lastbilarna redan finns, men att transportföretagen fortfarande har svårt att få ekonomin att gå ihop.

En elektrisk lastbil är normalt dyrare att köpa än en dieselmodell, samtidigt som laddningen måste fungera längs hela transportkedjan.

För stora åkerier kan även en försenad nätanslutning innebära att nya fordon inte går att använda som planerat.

Kina har kommit betydligt längre

Det finns samtidigt en tydlig risk med ett uppskov.

Europa ligger redan efter Kina när det gäller elektrifieringen av tunga transporter.

I Kina var närmare 30 procent av de tunga lastbilar som såldes under 2025 helelektriska.

I Europa handlar det fortfarande om några få procent.

Kinesiska tillverkare börjar dessutom rikta in sig allt mer på den europeiska marknaden.

Det innebär att Scania, Volvo och andra europeiska tillverkare inte bara tävlar mot EU:s tidsplan.

De konkurrerar också med bolag som redan har betydligt större elektriska volymer på sina hemmamarknader.

Ett treårigt uppskov kan ge europeiska bolag mer tid att bygga laddinfrastruktur, skala produktionen och få kunderna med sig.

Men det kan också innebära att Europas omställning tappar fart samtidigt som kinesiska konkurrenter fortsätter att öka sina volymer.

Kan påverka investeringar i Sverige

För Scania och Volvo blir EU:s beslut viktigt för hur snabbt investeringarna i elektrifiering kan börja betala sig.

Om kraven ligger fast behöver efterfrågan på utsläppsfria lastbilar öka mycket snabbt.

Det kan gynna bolag som redan har elektriska modeller och produktionskapacitet på plats.

Men om kunderna inte följer med riskerar tillverkarna att tvingas bära en större del av kostnaden själva.

Ett uppskov skulle minska den kortsiktiga pressen.

Samtidigt skulle det kunna göra det svårare att räkna hem vissa investeringar lika snabbt.

Det gäller inte minst satsningar på batterier, produktionslinor och laddsystem som har byggts ut med 2030-målen som en viktig drivkraft.

EU har ännu inte ändrat reglerna

Kravet från de sju tillverkarna innebär inte att EU:s regler redan har ändrats.

De nuvarande klimatkraven gäller fortfarande.

För att 2030-målet faktiskt ska skjutas fram krävs en förändring av EU:s lagstiftning.

Tillverkarna försöker nu öka trycket inför den fortsatta politiska processen.

För svensk industri blir utfallet viktigt.

Scania och Volvo vill ha mer tid för att marknaden och infrastrukturen ska hinna ikapp.

Samtidigt är båda bolagen redan djupt investerade i den elektriska omställning som EU:s krav är tänkta att driva på.

Det gör frågan till en balansgång mellan kortsiktig konkurrenskraft och hur snabbt Europa vågar pressa fram nästa generations lastbilsmarknad.