Moderaterna vill att framtida statsråd ska säkerhetsprövas innan de får tillgång till regeringens mest känsliga information. Förslaget kommer mitt i valrörelsens uppmärksammade säkerhetsbråk kring både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Moderaterna presenterade förslaget på tisdagen, fem dagar före riksdagsvalet.

Justitieminister Gunnar Strömmer, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson argumenterar för att personer som utses till statsråd bör omfattas av någon form av säkerhetsprövning.

Bakgrunden är att ministrar får tillgång till mycket känsliga uppgifter om bland annat Sveriges säkerhet, försvar och relationer till andra länder.

Samtidigt är statsråd uttryckligen undantagna från den säkerhetsprövning som kan krävas för många tjänstemän längre ned i statsförvaltningen.

Statsråd undantas i dagens lag

Säkerhetsskyddslagen säger som huvudregel att personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas.

Statsråd är ett av undantagen.

Även bland annat riksdagsledamöter och ledamöter i kommun- och regionfullmäktige omfattas av undantaget.

När den nuvarande säkerhetsskyddslagen togs fram valde regeringen att behålla särregleringen. I den nya lagen blev undantaget för dessa politiska uppdrag dessutom bredare och omfattade hela säkerhetsprövningen.

Moderaternas nya linje innebär att partiet vill ändra på detta när det gäller ministrar.

En viktig skillnad är att en riksdagsledamot är direkt vald av väljarna medan statsråden utses av statsministern.

Det öppnar enligt Moderaternas resonemang för att behandla grupperna olika.

Säkerhetsbråken har hamnat mitt i valrörelsen

Tidpunkten för utspelet är knappast någon slump.

Säkerhetsfrågor har på kort tid blivit en central del av slutspurten inför valet efter uppmärksammade avslöjanden kring personer med kopplingar till både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Moderaterna hänvisar bland annat till uppgifterna kring en SD-tjänsteman som enligt Expo har spridit proryska budskap och tidigare deltagit i sammanhang med kopplingar till ryska statsaktörer.

SD har invänt mot delar av bilden och uppgifter har beskrivits som bland annat gamla, ironiska eller tagna ur sitt sammanhang.

Affären har samtidigt fått större politisk betydelse eftersom tjänstemannens sambo, Gustav Gellerbrant, har en ledande position i SD:s samordningskansli i Regeringskansliet.

Gellerbrant är säkerhetsprövad och har genomgått en ny prövning efter att uppgifterna aktualiserades.

Socialdemokraterna har beskrivit situationen som en säkerhetskris och krävt svar om risken för rysk påverkan.

V har strukit 33 kandidater

Även Vänsterpartiet har pressats av en rad kandidatgranskningar.

Totalt har 33 kandidater tagits bort efter uppgifter om bland annat antisemitism, konspirationsteorier, stöd till Hamas och Rysslands president Vladimir Putin samt tidigare fall där personer kopplats till terrorhyllningar och försvar av auktoritära regimer.

Det handlar om kandidater på olika politiska nivåer och inte om 33 riksdags- eller ministerkandidater.

Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg har slagit fast att antisemitism och konspirationsteorier inte hör hemma i partiet.

Moderaterna använder nu både SD- och V-affärerna som argument för att frågan om säkerhetsmässig lämplighet måste tas på större allvar även när personer når regeringens högsta nivå.

Så fungerar en säkerhetsprövning

En säkerhetsprövning är betydligt mer omfattande än en vanlig kontroll av belastningsregistret.

Syftet är bland annat att bedöma en persons lojalitet, pålitlighet och eventuella sårbarheter.

Det kan handla om relationer, ekonomi, utländska kontakter, möjliga intressekonflikter och sådant som skulle kunna utnyttjas för påtryckningar eller utpressning.

Vid säkerhetsklassade befattningar kan kontroller även göras mot belastningsregistret, misstankeregistret och uppgifter hos Polisen och Säkerhetspolisen.

I de högsta säkerhetsklasserna kan även uppgifter om en make eller sambo omfattas och ekonomiska förhållanden granskas närmare.

Prövningen tar dessutom inte slut när en person får sin tjänst.

Säkerhetsprövningen ska följas upp löpande och nya omständigheter kan leda till en ny bedömning.

Det är just ett sådant system som redan gäller för många tjänstemän som arbetar nära regeringen, samtidigt som själva statsråden står utanför.

Säpo skulle inte automatiskt få vetorätt

En viktig fråga återstår dock i Moderaternas förslag: vem som i praktiken skulle avgöra om en framtida minister klarar prövningen.

I dagens säkerhetsprövningar är det inte Säkerhetspolisen som ensam godkänner eller underkänner en person.

Säpo och andra myndigheter kan lämna uppgifter som används i bedömningen, men den slutliga bedömningen görs normalt av den som ansvarar för anställningen eller deltagandet i verksamheten.

För statsråd blir frågan särskilt känslig.

Enligt regeringsformen är det statsministern som utser regeringens övriga statsråd.

Ett nytt system måste därför slå fast vem som ska genomföra prövningen och vad som händer om en tilltänkt minister bedöms ha säkerhetsmässiga problem.

Moderaterna har ännu inte presenterat någon fullständig modell för hur detta ska lösas.

Det går därför inte att säga att Säpo skulle få rätt att stoppa en minister.

Kan bli nästa stora förändring av säkerhetssystemet

Sverige ser redan över delar av systemet för säkerhetsprövningar.

En statlig utredning arbetar med frågan om Sverige bör införa ett klareringssystem där en person kan godkännas för en viss säkerhetsnivå i stället för att prövas separat inför olika befattningar.

Den utredningen ska vara klar i juni 2027.

Frågan om statsråden är ändå speciell eftersom de i dag uttryckligen är undantagna från reglerna.

Moderaternas utspel innebär därför att en gammal principiell gräns nu ifrågasätts.

När tjänstemän i Regeringskansliet kan granskas för sina relationer, sin ekonomi och sina utländska kontakter samtidigt som deras politiska chefer inte genomgår motsvarande prövning vill M nu ändra systemet.

Och efter valrörelsens avslöjanden om proryska kontakter, antisemitism och terrorhyllningar har frågan om vem som kan anförtros statens känsligaste information plötsligt blivit en konkret valfråga.