Saab, FMV och Försvarsmakten har sjösatt en stor obemannad undervattensfarkost som ska kunna hjälpa svenska marinen att övervaka Östersjön. De första sjöproverna är godkända, men LUUV är fortfarande under utveckling. Tanken är att den ska samla information under vattenytan och komplettera bemannade ubåtar.

LUUV står för Large Uncrewed Underwater Vehicle och är en undervattensfarkost som kan användas utan besättning ombord. Saab meddelade den 16 oktober 2026 att den första utvecklingsfasen är avslutad efter att en demonstrator byggts, sjösatts och genomfört sina inledande sjöprover.

Det är ett viktigt steg i utvecklingen av svensk undervattensteknik. Däremot innebär beskedet inte att Försvarsmakten har fått ett färdigt operativt system eller beslutat att köpa in en flotta av undervattensdrönare.

Vad ska Saabs undervattensfarkost användas till?

LUUV utvecklas i första hand som en sensorplattform. Uppgiften är att samla information om vad som händer under vattenytan, något som har stor betydelse för övervakningen av Östersjön.

Försvarsmakten pekar särskilt på övervakning och informationsinhämtning. Det finns flera möjliga användningsområden för en sådan farkost.

Det handlar än så länge om planerade eller möjliga uppgifter. Saab har inte redovisat tester som visar att LUUV redan klarar samtliga dessa uppdrag.

Skyddet av undervattenskablar är ett konkret exempel

Östersjön har omfattande undervattensinfrastruktur med bland annat elkablar och kommunikationsförbindelser. Att kunna övervaka vad som händer i närheten av sådan infrastruktur är en viktig del av den marina säkerheten.

En obemannad farkost skulle kunna användas för att undersöka områden och samla in sensorinformation utan att en bemannad ubåt behöver skickas till varje plats.

Behovet av bättre övervakning är inte nytt. Bland annat har ny teknik för att skydda undervattenskablar mot släpande fartygsankare uppmärksammats som en del av arbetet med att minska riskerna för skador.

LUUV är dock inte presenterad som en färdig lösning för kabelskydd. Hur effektiv den kan bli beror på vilka sensorer och vilken programvara den slutligen får.

Vad har de första sjöproverna visat?

Enligt Saabs pressmeddelande om LUUV har demonstratorn byggts och sjösatts med godkända resultat från de inledande sjöproverna. Försvarsmakten bekräftar att tester har genomförts i Östersjön.

Det visar att projektet har gått från utvecklingsarbete till praktiska försök till sjöss.

Men Saab har inte offentliggjort detaljerade resultat som gör det möjligt att bedöma farkostens fullständiga kapacitet.

Det saknas exempelvis offentligt bekräftade uppgifter om hur långt LUUV kan färdas, hur länge den kan genomföra uppdrag under vatten och vilka operativa sensorfunktioner som redan har verifierats.

Det är därför viktigt att skilja mellan att en demonstrator har klarat sina första tester och att ett komplett militärt system har visat att det fungerar under verkliga uppdrag.

Så kan LUUV komplettera svenska ubåtar

Den stora skillnaden mot en traditionell ubåt är att LUUV inte behöver någon besättning ombord.

En bemannad ubåt har personal som kan analysera information, hantera komplicerade situationer och fatta beslut direkt på plats. En obemannad farkost behöver i stället förlita sig på sina sensorer, sin programvara och de instruktioner eller kommandon den får.

Fördelen är att marinen på sikt skulle kunna använda obemannade system för vissa övervakningsuppgifter och låta bemannade ubåtar koncentrera sig på andra uppdrag.

Flera farkoster skulle också kunna bidra med information från olika delar av ett havsområde.

Samtidigt är det tekniskt krävande att få systemen att fungera tillsammans. Kommunikation under vatten är svårare än i luften, och en farkost som ska lösa uppgifter självständigt behöver tillförlitliga autonoma funktioner.

Just sensorer, mjukvara och autonom förmåga hör till de områden som ska vidareutvecklas inom LUUV-projektet.

Det finns alltså goda skäl att se tekniken som ett möjligt komplement till svenska ubåtar, men inte som en ersättare för deras samlade förmåga.

Ska LUUV kunna bära vapen?

Försvarsmakten har klargjort att LUUV i det första utvecklingsskedet inte är avsedd att bära vapen.

Fokus ligger på informationsinhämtning och övervakning, inte på att demonstrera en beväpnad undervattensfarkost.

Det är en viktig skillnad eftersom obemannade undervattenssystem internationellt kan utvecklas för många olika typer av militära uppdrag.

Att tekniken i framtiden skulle kunna få andra användningsområden innebär inte att sådana funktioner ingår i den svenska demonstratorn.

Vad händer nu med LUUV?

FMV tecknade under 2025 ett utvecklingskontrakt med Saab värt 60 miljoner kronor. Avtalet gäller utveckling och demonstration av tekniken, inte en beställning av ett antal färdiga undervattensfarkoster.

Efter de första sjöproverna fortsätter arbetet med bland annat sensorer, programvara och autonoma funktioner.

Erfarenheterna från demonstratorn ska kunna användas som underlag för framtida beslut om tekniken och dess möjliga användning inom Försvarsmakten.

Något offentligt beslut om serieanskaffning, antal farkoster eller tidpunkt för operativ användning framgår inte av dagens besked.

Det som nu har bekräftats är att Sverige har en fungerande LUUV-demonstrator som klarat sina inledande sjöprover. Hur långt tekniken kan utvecklas och vilka uppdrag den faktiskt kommer att få är frågor som återstår att besvara.