Ryska och belarusiska skidåkare får en fortsatt väg tillbaka till internationella tävlingar under säsongen 2026/27. FIS kräver att de tävlar som neutrala, skriver under en neutralitetsförklaring och klarar en särskild bakgrundsgranskning. Det betyder att svenska stjärnor kan få möta ryska konkurrenter både i världscupen och på skid-VM i Falun – men några ryska stafettlag kommer fortfarande inte att tillåtas.
Internationella skid- och snowboardförbundet FIS har nu slagit fast hur ryska och belarusiska aktiva ska kunna tävla under säsongen 2026/27.
Det handlar inte om att Ryssland och Belarus släpps tillbaka som landslag. I stället fortsätter systemet med individuella neutrala aktiva, så kallade AIN, där varje åkare eller stödperson måste prövas separat.
FIS beskriver i sitt beslut att den som vill delta bland annat måste skriva under en neutralitetsförklaring och acceptera att neutraliteten kan kontrolleras även efter att ett godkännande har lämnats.
Konsekvensen kan bli mycket konkret för svensk skidåkning. Flera ryska och belarusiska längd- och alpinstjärnor har redan godkänts inom det neutrala systemet. Om de behåller sin status kan de tävla mot svenska åkare under världscupen och, enligt den modell FIS nu fastställt, även på VM i Falun 2027.
Ryssland kommer inte tillbaka som landslag
Den viktigaste skiljelinjen går mellan individer och nationer.
En godkänd rysk eller belarusisk åkare kan tävla individuellt, men inte representera sitt land. Det innebär bland annat:
- ingen rysk eller belarusisk flagga
- ingen nationalsång
- inga officiella landslagsdräkter
- inga nationella emblem
- inga ryska eller belarusiska lag i lagtävlingar
I längdåkningen betyder det att neutrala ryssar kan starta individuellt i exempelvis sprint och distanslopp, men inte bilda ett ryskt stafettlag eller ett ryskt lag i sprintstafetten.
Samma princip gäller i andra FIS-grenar där resultatet räknas för ett lag.
För skid-VM i Falun 22 februari–7 mars 2027 skapar det en speciell situation. Enskilda ryska toppåkare kan alltså konkurrera med Sverige om medaljer i individuella lopp samtidigt som någon rysk stafett inte finns på startlinjen.
Måste skriva under neutralitetsförklaring
FIS:s nya säsongsbeslut lyfter särskilt fram neutralitetsförklaringen.
Den exakta nya blanketten för 2026/27 hade ännu inte offentliggjorts när FIS presenterade beslutet. Det mest detaljerade offentliga regelverket är därför fortfarande den AIN-policy som FIS införde under förra säsongen.
Den visar hur omfattande prövningen kan vara.
En neutral aktiv får inte ha uttryckt stöd för Rysslands krig mot Ukraina. Bedömningen kan omfatta offentliga uttalanden, intervjuer, sociala medier, vidarepublicerade budskap och deltagande i manifestationer.
Även användning av symboler som förknippas med stödet för kriget kan påverka möjligheten att godkännas.
Neutraliteten gäller inte bara vad åkaren gör vid själva tävlingen. FIS kan också väga in tidigare beteende och offentliga ställningstaganden.
Militärkopplingar kan stoppa en åkare
Ett av de tydligaste kraven gäller kopplingar till militären och nationella säkerhetsorgan.
Enligt FIS publicerade neutralitetskriterier får den aktive eller stödpersonen inte ha frivilliga kontrakts- eller stödkopplingar till den ryska eller belarusiska militären, militäranknutna organisationer eller nationella säkerhetsorgan.
Även tidigare sådana kopplingar kan vara relevanta i granskningen.
Det är däremot mer komplicerat än att varje koppling till den ryska staten automatiskt leder till avslag. FIS regler riktar framför allt in sig på militär och nationell säkerhet, stöd för kriget och agerande som strider mot kravet på politisk och nationell neutralitet.
FIS gör bakgrundskontroller
Ansökan sker individuellt till FIS och inte genom det ryska eller belarusiska skidförbundet.
FIS har i det befintliga systemet använt en extern aktör för att genomföra bakgrundskontroller. Resultatet lämnas därefter vidare till den panel som fattar beslut om AIN-status.
Granskningen kan bland annat omfatta den sökandes offentliga digitala historik.
Gamla intervjuer, inlägg i sociala medier, bilder och andra offentliga uttalanden kan därför få betydelse.
Det innebär att en neutralitetsförklaring inte automatiskt räcker. Åkaren måste både skriva under reglerna och klara FIS kontroll av om uppgifterna och det faktiska beteendet stämmer överens.
FIS har dessutom möjlighet att fortsätta kontrollera neutraliteten efter ett godkännande.
Kan diskvalificeras även efter godkännande
Ett godkännande är alltså inte permanent.
Om en åkare senare bryter mot reglerna kan FIS dra tillbaka den neutrala statusen.
Det kan exempelvis handla om förbjudna nationella symboler, politiska budskap eller uttalanden som bedöms som stöd för kriget.
Vid överträdelser i anslutning till en tävling kan följden bli startförbud eller diskvalifikation. Andra överträdelser kan gå vidare till disciplinär behandling inom FIS.
Även kläderna är reglerade. De ska vara neutrala och får inte fungera som en indirekt rysk eller belarusisk landslagsdräkt.
De här längdåkarna är redan godkända
FIS hade i slutet av augusti 2026 flera ryska och belarusiska längdåkare på sin offentliga lista över godkända neutrala aktiva.
| Åkare | Nationell bakgrund |
|---|---|
| Savelij Korosteljov | Ryssland |
| Darja Neprjajeva | Ryssland |
| Nikita Denisov | Ryssland |
| Hanna Karaliova | Belarus |
| Hanna Machakhina | Belarus |
Det största sportsliga namnet för svensk del är Savelij Korosteljov.
Han etablerade sig redan under förra säsongen som en åkare som kan konkurrera högt upp internationellt och nådde bland annat världscuppallen i Lahtis.
Darja Neprjajeva är på motsvarande sätt ett av de ryska namn som kan bli aktuella mot den svenska dameliten.
Det återstår däremot att se exakt hur redan godkända aktiva förs över till det nya systemet för 2026/27 och om samtliga måste skriva under en ny version av neutralitetsförklaringen inför säsongen.
Därför är de bäst beskrivna som redan godkända inom FIS AIN-system och som tydliga kandidater för kommande vinter.
Flera alpina åkare finns också på listan
Även inom alpint finns ett antal redan godkända neutrala åkare.
Bland dem finns Julia Plesjkova, Ivan Kuznetsov, Ekaterina Tkatjenko, Maria Sjkanova, Aleksandr Andrienko, Simon Efimov, Vitalina Girina, Tanzila Israilova och Ivan Avdeev.
Julia Plesjkova är ett av de mest meriterade namnen och tävlade bland annat i både super-G och störtlopp under OS.
För svensk alpin skidåkning innebär beslutet därmed också att ryska och belarusiska åkare kan finnas med i samma världscuptävlingar under vintern.
Bolshunov saknas fortfarande
Ett av de mest omtalade ryska namnen finns däremot inte på den aktuella listan.
Aleksandr Bolshunov, flerfaldig olympisk mästare och en av 2020-talets mest framgångsrika längdåkare, fick inte neutral status inför förra säsongen.
FIS offentliggjorde inte exakt vilket kriterium som låg bakom avslaget.
Det går därför inte att slå fast att det berodde på exempelvis en specifik militärkoppling.
Bolshunov är därmed ett av de stora frågetecknen inför 2026/27. Om han försöker bli godkänd på nytt krävs en ny prövning enligt FIS villkor.
Även Veronika Stepanova saknas på den nuvarande listan. Hennes offentliga uttalanden och stöd för Vladimir Putin skulle kunna bli centrala frågor i en neutralitetsprövning, men något nytt offentliggjort FIS-beslut om hennes deltagande under 2026/27 finns ännu inte.
Sverige har tidigare varit starkt kritiskt
Någon ny offentlig svensk reaktion på FIS besked hade ännu inte kommit när villkoren presenterades.
Svenska Skidförbundets tidigare linje har däremot varit tydlig.
Förbundet har motsatt sig att ryska och belarusiska åkare ska få återvända till FIS-tävlingar så länge kriget i Ukraina pågår och beskrev förra vintern CAS-beskedet som öppnade för neutrala åkare som mycket olyckligt.
Flera svenska landslagsåkare har också varit kritiska.
Linn Svahn har tidigare beskrivit utvecklingen mot en rysk återkomst som fel och obehaglig, medan Edvin Anger har uttryckt oro över hur internationella idrottsorgan hanterat frågan.
Samtidigt finns också ett rent sportsligt perspektiv. Moa Ilar har tidigare pekat på att världscupen utan ryska konkurrenter inte innehöll samtliga av världens bästa åkare.
Frågan lär därför återkomma när de första startlistorna med neutrala ryssar inför vintern blir klara.
Hurbra har tidigare också gått igenom diskussionen om rysk flagga i längdåkningen och Sveriges motstånd.
Stor skillnad mot OS-säsongen
Bakgrunden till FIS nya beslut är viktig.
Inför säsongen 2025/26 var förbundets ursprungliga linje att ryska och belarusiska åkare inte skulle få någon väg tillbaka till FIS-tävlingarna och OS-kvalet.
Det förändrades efter beslut i idrottens skiljedomstol CAS.
FIS tvingades då skapa ett system där individuella neutrala åkare kunde ansöka om att tävla. Reglerna infördes alltså mitt under OS-säsongen och blev resultatet av en juridisk process snarare än en planerad återintegrering från FIS sida.
Inför 2026/27 är situationen annorlunda.
Nu går FIS in i säsongen med neutralmodellen redan etablerad och med ett uttryckligt beslut om att individuella ryssar och belarusier ska kunna delta om de klarar kriterierna.
Under OS-säsongen fanns dessutom ytterligare ett hinder för de aktiva: den som ville delta i vinter-OS behövde också klara Internationella olympiska kommitténs särskilda AIN-prövning.
Den extra olympiska prövningen finns inte i en vanlig världscup eller på VM.
Kan möta svenskar på hemma-VM
Det gör VM i Falun till en av de mest intressanta konsekvenserna av FIS beslut.
Mästerskapet avgörs mellan 22 februari och 7 mars 2027 och kan därmed innehålla ryska och belarusiska neutrala åkare i individuella lopp.
Svenska stjärnor kan alltså få möta exempelvis Korosteljov och Neprjajeva i medaljstrider på hemmaplan.
Ryssland som skidnation kommer däremot fortfarande inte tillbaka.
Ingen flagga ska hissas för en neutral rysk vinnare. Ingen rysk nationalsång ska spelas. Något ryskt stafettlag ska inte tävla.
FIS har med andra ord valt en modell där individer kan återvända – men där nationerna fortfarande hålls utanför.
Det är en betydligt större öppning än den linje FIS gick in med inför OS-säsongen 2025/26, men långt ifrån en fullständig normalisering av Rysslands och Belarus plats i internationell skididrott.