Estlands försvarsminister Hanno Pevkur varnar för att ryska provokationer runt Östersjön kan öka under de kommande månaderna. Sverige pekas särskilt ut inför valet den 13 september – och hotbilden handlar inte bara om militära incidenter, utan också om sabotage, cyberattacker och försök att skapa oro och splittring.

Pevkur bedömer att de kommande sex till åtta månaderna blir särskilt känsliga för Sverige och de baltiska länderna. Under perioden går Sverige, Lettland och Estland till val, samtidigt som spänningarna mellan Ryssland och Nato fortsatt är höga.

– Ryssland testar hela tiden var gränsen går, är kärnan i den estniske försvarsministerns varning.

Det behöver inte handla om ett öppet militärt angrepp. Tvärtom är det just verksamhet under den nivån som bedöms vara särskilt svår att hantera: sabotage, cyberangrepp, drönare, elektroniska störningar och operationer genom personer som kan ge Moskva möjlighet att förneka all inblandning.

Pevkur: Kan söka personer även i Sverige

En av de mest konkreta delarna av varningen gäller hur ryska aktörer kan försöka rekrytera personer för enskilda uppdrag.

Pevkur säger att Ryssland söker människor som kan användas för olika typer av verksamhet även i Sverige. Det kan handla om allt från informationsinhämtning till sabotage eller andra operationer som skapar osäkerhet.

Metoden är inte okänd för svenska myndigheter. Säkerhetspolisen har tidigare varnat för så kallade förbrukningsagenter – personer som rekryteras, ofta digitalt, för ett begränsat uppdrag utan att nödvändigtvis själva ha någon djupare koppling till den ryska staten.

Det gör verksamheten svårare att knyta direkt till Moskva och minskar samtidigt risken för den som har beställt operationen.

Säpo beskriver Ryssland som det största statliga säkerhetshotet mot Sverige och bedömer att det finns ett reellt sabotagehot, särskilt mot verksamheter som på något sätt påverkar västländernas stöd till Ukraina.

Färsk brand i Estland utreds som möjligt sabotage

Pevkurs uttalande kommer bara dagar efter en uppmärksammad brand hos den estniska försvarsindustrikoncernen Milrem Robotics.

Företaget utvecklar obemannade militära markfordon som bland annat används av Ukraina. Branden inträffade natten till den 15 augusti och estniska myndigheter utreder om den var anlagd.

Rysk inblandning är ett av spåren i utredningen.

Det är samtidigt viktigt att skilja på misstanke och fastställda fakta. Någon rysk koppling till branden är ännu inte bevisad.

Pevkur har däremot beskrivit ett sådant scenario som realistiskt, och händelsen passar in i den typ av säkerhetshot som baltiska regeringar har varnat allt mer för.

Rysk drönare kränkte svenskt luftrum

Sverige har redan fått en konkret påminnelse om hur snabbt en incident kan uppstå även utan ett direkt militärt angrepp.

Den 25 februari kränkte en rysk drönare svenskt luftrum i samband med det franska hangarfartyget Charles de Gaulles besök i Malmö.

Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg. Svenska marinen störde ut den och den ryske ambassadören kallades senare till utrikesdepartementet.

Under sommaren har även ryska militära flygplan flugit mycket nära svenskt territorium. Vid incidenter nära Landsort och Hanöbukten satte ryska plan kurs mot svenskt område och vände först några hundra meter från territorialgränsen.

Försvarsmaktens operationschef Ewa Skoog Haslum lyfte då möjligheten att ett av syftena var att testa den svenska beredskapen.

Det ligger nära Pevkurs beskrivning av den ryska strategin: inte nödvändigtvis att gå över en tydlig gräns, utan att gång på gång närma sig den och studera reaktionen.

Cyberattacker kan riktas mot kritiska system

Cyberhotet är en annan central del.

Svenska myndigheter har under året varnat för att cyberangrepp mot samhällsviktiga system blivit mer konkreta. Det kan exempelvis handla om energiförsörjning, vatten, sjukvård och annan kritisk infrastruktur.

Ett cyberangrepp behöver inte orsaka en långvarig samhällskris för att få politisk effekt. Även kortare störningar kan skapa oro och osäkerhet, särskilt under en valrörelse.

Säpo har också pekat på att cyberangrepp kan användas för att komma över känslig information, kartlägga svagheter och påverka politiska beslut.

Nato har under sommaren fördömt vad alliansen beskriver som ihållande skadlig rysk cyberverksamhet mot medlemsländer och partners.

Därför talar Nato om ett gråzonshot

Natos artikel 5 säger att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot hela alliansen.

Men sabotage, mindre drönarincidenter, elektroniska störningar och cyberangrepp är inte alltid lika enkla att klassificera.

Ett mycket allvarligt cyberangrepp eller en omfattande hybridattack kan i vissa fall nå den nivå där artikel 5 blir aktuell. Bedömningen görs däremot från fall till fall.

Det innebär att en motståndare kan försöka skapa skada och politisk press samtidigt som man håller sig under den nivå som skulle utlösa en självklar gemensam militär reaktion.

Det är detta område som ofta beskrivs som gråzonen.

Sverige går till val den 13 september

Sverige befinner sig dessutom bara några veckor från valdagen den 13 september.

Förtidsröstningen börjar den 26 augusti.

Pevkurs varning innebär inte att svenska myndigheter räknar med att Ryssland kan manipulera själva valresultatet. Det svenska valsystemet bedöms tvärtom som robust och svårt att påverka direkt.

Den större risken handlar om något annat.

Främmande makt kan försöka förstärka konflikter, sprida desinformation, skapa misstro mot myndigheter eller valprocessen och utnyttja redan polariserande frågor.

Säpo stoppade den 10 augusti en operation som enligt myndigheten styrdes av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR. Syftet uppges ha varit att samla information om och påverka svenskt beslutsfattande samt misskreditera Sverige, EU och Nato.

Operationen hade bland annat koppling till polariserande frågor, Sveriges Nato-politik och stödet till Ukraina.

Säpo har samtidigt varit tydlig med att just den operationen inte bedöms ha varit riktad mot det svenska valet.

Målet kan vara att försvaga stödet till Ukraina

Pevkur pekar ut ett större syfte bakom provokationerna.

Om sabotage, cyberangrepp och andra störningar skapar rädsla eller politisk press kan det i förlängningen påverka viljan att fortsätta stödja Ukraina.

Det behöver alltså inte handla om att en enskild operation får en dramatisk effekt. En serie mindre incidenter kan tillsammans skapa en känsla av att kostnaden för konfrontationen med Ryssland blir högre.

Det är också därför länderna runt Östersjön blivit så centrala.

Finland och Sverige har gått med i Nato, de baltiska länderna ligger direkt vid Rysslands västra gräns och Kaliningrad ligger mitt i det säkerhetspolitiskt känsliga Östersjöområdet.

Sverige och Estland diskuterar samtidigt ett allt närmare försvarssamarbete och hur Natos östra flank ska skyddas.

Alla incidenter är inte ryska

Samtidigt finns skäl att vara försiktig med snabba slutsatser.

En drönare som Nato sköt ned över Lettland den 14 augusti visade sig exempelvis vara ukrainsk, inte rysk. Lettiska myndigheter bedömer att den kan ha hamnat ur kurs till följd av rysk elektronisk krigföring.

Det illustrerar hur komplicerat läget runt Östersjön har blivit.

En incident kan vara avsiktlig, oavsiktlig eller en indirekt konsekvens av annan militär aktivitet.

Pevkur har själv betonat att Nato inte bör överreagera på varje enskild händelse.

Vad betyder Pevkurs varning för Sverige?

För Sverige är budskapet framför allt att säkerhetshotet inför valet inte bara finns på internet eller i traditionell militär planering.

Det kan dyka upp i flera former samtidigt:

• sabotage mot verksamheter med koppling till Ukraina eller svensk försvarsförmåga
• cyberangrepp mot myndigheter och samhällsviktig infrastruktur
• drönare och militära flygningar nära svenskt territorium
• elektroniska störningar i Östersjöområdet
• försök att rekrytera personer för enskilda uppdrag
• informationsoperationer som förstärker konflikter och minskar förtroendet för svenska institutioner

Svenska Försvarsberedningen har redan beskrivit Östersjöområdet som präglat av återkommande sabotageincidenter, cyberangrepp, GPS-störningar och andra händelser med olika kopplingar till Ryssland.

Pevkurs varning förändrar därför inte den grundläggande svenska hotbilden.

Den skärper däremot tidsperspektivet.

När Sverige går in i valrörelsens slutskede och Östersjöregionen samtidigt fortsätter att präglas av kriget i Ukraina räknar Estlands försvarsminister med att Ryssland kan försöka tänja ytterligare på gränserna – utan att nödvändigtvis passera den gräns som skulle göra Natos svar självklart.