En medlem i fackförbundet Seko har fått rätt till livränta efter att Försäkringskassan tidigare nekat ersättning för hans ryggskada. Förvaltningsrätten har godkänt besvären som arbetsskada efter en långvarig exponering för tung belastning och vibrationer. Beslutet innebär omkring 350 000 kronor i ersättning fram till pensionen – och ytterligare pengar kan tillkomma från Afa Försäkring.

Mannen hade under sitt yrkesliv utsatts för omfattande fysisk belastning och helkroppsvibrationer. Med tiden utvecklade han ryggbesvär och degenerativa förändringar som, tillsammans med andra hälsoproblem, gjorde att han inte längre kunde arbeta i sitt yrke.

Han beviljades sjukersättning men fick avslag när han ansökte om arbetsskadelivränta hos Försäkringskassan.

Efter att fackförbundet Seko beviljat honom rättshjälp drev LO-TCO Rättsskydd ärendet vidare till förvaltningsrätten. Där fick mannen rätt.

Det framgår av ett pressmeddelande från LO-TCO Rättsskydd, publicerat den 9 oktober 2026.

Försäkringskassan ansåg att ryggskadan berodde på ålder

Tvisten handlade framför allt om orsaken till mannens ryggbesvär.

Försäkringskassan bedömde att förändringarna i ryggen var åldersrelaterade. Myndigheten ansåg också att det saknades tillräckligt vetenskapligt stöd för att koppla arbetsbelastningen till den aktuella diagnosen, lateral spinal stenos.

Spinal stenos innebär att utrymmet kring nerver i ryggraden blir trängre. Tillståndet kan orsaka smärta och andra besvär och förekommer ofta i samband med degenerativa förändringar.

Men att en ryggförändring kan uppstå med stigande ålder betyder inte automatiskt att belastningen i arbetet saknar betydelse.

Arbetsmiljöverket beskriver helkroppsvibrationer som en riskfaktor för ryggbesvär, särskilt när vibrationerna kombineras med tunga lyft, långvarigt sittande eller påfrestande arbetsställningar.

Samtidigt är det inte alltid möjligt att skilja effekterna av olika belastningar från varandra. Det gör den individuella medicinska och arbetsmiljörelaterade utredningen viktig.

Läkarutlåtande och arbetsmiljöutredning stärkte ärendet

När LO-TCO Rättsskydd överklagade Försäkringskassans beslut kompletterades ärendet med ytterligare bevisning.

Bland underlagen fanns ett utlåtande från en sakkunnig läkare och en utredning från Arbets- och miljömedicin. Ärendet behandlades också vid en muntlig förhandling.

Förvaltningsrätten biföll överklagandet, vilket innebär att mannens ryggbesvär godkändes som arbetsskada.

Det är däremot inte klarlagt exakt vilken del av bevisningen som fick störst betydelse. LO-TCO Rättsskydds redogörelse innehåller inte domstolens fullständiga motivering.

Fallet visar ändå hur viktigt det kan vara att dokumentera den faktiska arbetsbelastningen. En medicinsk diagnos beskriver vad som är fel, men i ett arbetsskadeärende behöver också sambandet med arbetet prövas.

Uppgifter om exempelvis återkommande tunga lyft, maskinvibrationer, arbetsställningar och hur länge exponeringen pågått kan därför vara betydelsefulla.

350 000 kronor i livränta – inte en engångssumma

Enligt LO-TCO Rättsskydd beräknas mannen få cirka 350 000 kronor i livränta fram till pensionen.

Det handlar alltså inte om att han omedelbart får hela beloppet insatt på sitt konto.

Livränta är en ersättning från Försäkringskassan för den arbetsinkomst som en person förlorar till följd av en godkänd arbetsskada. Ersättningen betalas normalt månadsvis och beräknas utifrån den individuella inkomstförlusten.

I mannens fall ska livräntan samordnas med hans sjukersättning. Det innebär att ersättningarna räknas ihop enligt särskilda regler så att samma inkomstförlust inte ersätts dubbelt.

Det exakta månadsbeloppet framgår inte av LO-TCO Rättsskydds pressmeddelande. Där anges inte heller om domen har vunnit laga kraft.

Vem kan få livränta för en ryggskada?

Det krävs inte att en person har skadats vid en enskild olycka för att kunna få arbetsskadelivränta.

Även sjukdomar som utvecklats under lång tid kan godkännas, exempelvis efter upprepad tung belastning eller långvarigt arbete med vibrerande maskiner.

Försäkringskassan ställer dock flera krav. För att få livränta behöver arbetsskadan bland annat ha orsakat en inkomstförlust som:

• motsvarar minst en femtondel av inkomsten före skadan
• uppgår till minst en fjärdedel av prisbasbeloppet per år, vilket är 14 800 kronor under 2026
• kan antas bestå under minst ett år.

Personen måste också omfattas av den svenska arbetsskadeförsäkringen och uppfylla övriga villkor.

Livränta kan bli aktuell även för den som fortfarande arbetar. En person som på grund av en arbetsskada tvingas byta till ett lägre betalt arbete kan exempelvis ha rätt till ersättning för den förlorade inkomsten.

Det räcker däremot inte att ha ont i ryggen, vara sjukskriven eller ha en diagnos. Arbetssambandet och inkomstförlusten måste kunna styrkas.

Så gör du om du misstänker en arbetsskada

För den som har fått långvariga besvär efter tungt eller påfrestande arbete finns flera viktiga steg.

1. Se till att arbetsskadan anmäls. Arbetsgivaren ska anmäla misstänkta arbetsskador till Försäkringskassan. En sådan anmälan innebär inte att rätten till ersättning automatiskt prövas.

2. Dokumentera arbetsbelastningen. Försök samla uppgifter om arbetsuppgifter, tunga lyft, maskiner, vibrationer, arbetsställningar och hur länge belastningen pågått. Även tidigare arbetsförhållanden kan vara relevanta.

3. Samla medicinska underlag. Läkarintyg, specialistbedömningar och undersökningar kan behövas för att beskriva besvären, arbetsförmågans nedsättning och möjliga samband med arbetet.

4. Ansök om livränta. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Att redan ha sjukersättning innebär inte att man automatiskt får livränta. Ersättning kan under vissa förutsättningar beviljas retroaktivt, som längst sex år före ansökan.

5. Undersök andra försäkringar. Den som omfattas av en kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring kan också ha möjlighet att få ersättning från Afa Försäkring.

Den som befinner sig i början av ett sjukdomsärende kan även läsa vår guide om sjukskrivning, läkarintyg och ersättning.

Fått avslag? Beslutet går att överklaga

En viktig lärdom från det aktuella rättsfallet är att ett avslag från Försäkringskassan inte nödvändigtvis behöver vara slutet på processen.

Den som inte är nöjd med ett beslut kan normalt begära omprövning. Begäran ska som huvudregel komma in inom två månader från att personen tagit del av beslutet.

Om Försäkringskassan står fast vid avslaget efter omprövningen går det att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Även här gäller normalt en tidsfrist på två månader.

Den som är medlem i ett fackförbund kan undersöka möjligheten att få juridisk hjälp genom förbundet.

I det aktuella ärendet var det Seko som beviljade rättshjälp, medan förbundsjuristen Magnus Eriksson vid LO-TCO Rättsskydd företrädde medlemmen.

Ytterligare ersättning kan komma från Afa

Utöver livräntan från Försäkringskassan väntas mannen enligt LO-TCO Rättsskydd även få ersättning från Afa Försäkring.

Hur stor den ersättningen kan bli är ännu inte redovisat.

Afa administrerar kollektivavtalade försäkringar som bland annat kan ge ersättning vid godkända arbetsskador. Beroende på försäkringens villkor och omständigheterna kan det exempelvis handla om ersättning för bestående besvär eller vissa ekonomiska förluster.

Den ersättningen prövas separat. Det är därför inte säkert att en person som får livränta från Försäkringskassan automatiskt får ett visst belopp från Afa.

Domen innebär inte att alla ryggskador godkänns

Förvaltningsrättens avgörande gäller den enskilde Seko-medlemmens förhållanden och den bevisning som presenterades i hans ärende.

Domen är därmed inte automatiskt prejudicerande för andra personer med spinal stenos eller liknande ryggbesvär.

Två personer kan ha samma diagnos men helt olika arbetsförhållanden, medicinsk bakgrund och möjligheter att visa ett samband med arbetet.

Det som gör rättsfallet intressant är i stället att Försäkringskassans ursprungliga bedömning kunde ändras efter en rättslig prövning med kompletterande bevisning.

Betydligt färre får livränta än tidigare

Rättsfallet kommer samtidigt som antalet personer som får arbetsskadelivränta har minskat kraftigt i Sverige.

Enligt en analys från Försäkringskassan i maj 2026 hade omkring 91 000 personer livränta 1999. År 2025 var antalet knappt 14 700.

Det motsvarar en minskning med ungefär 84 procent.

Försäkringskassan pekar framför allt på förändringar i lagstiftningen och att färre personer ansöker som förklaringar till utvecklingen.

Det gör också skillnaden mellan sjukersättning och livränta viktig. Den som redan har fått sin arbetsförmåga bedömd kan fortfarande behöva göra en särskild ansökan för att få prövat om inkomstförlusten beror på en arbetsskada.

För Seko-medlemmen innebar den rättsliga prövningen att han fick rätt till en ersättning som Försäkringskassan först hade nekat. För andra med långvariga arbetsrelaterade besvär visar fallet framför allt betydelsen av att undersöka sina rättigheter och se till att både medicinska förhållanden och arbetsmiljö dokumenteras ordentligt.