En kommunrevisor i Ronneby ifrågasätter ett köp av en it-plattform för 18 miljoner kronor. Enligt revisorn kan systemet vara värt bara ett par hundratusen kronor och affären kan vara brottslig. Samtidigt visar kommunala handlingar att utbildningsnämnden under året har behandlat en annan omfattande upphandling av en digital plattform.

Revisor misstänker brott bakom it-köpet

Det är P4 Blekinge som den 5 november rapporterar om kritiken mot Ronneby kommuns it-affär.

En av kommunens revisorer har skickat ett brev till utbildningsnämnden där ett köp av en it-plattform för 18 miljoner kronor ifrågasätts. Enligt revisorn kan plattformens verkliga värde vara så lågt som ett par hundratusen kronor.

Revisorn anser att affären kan vara brottslig och vill därför veta om utbildningsnämnden delar misstanken. Nämnden får också frågan vilka åtgärder den i så fall avser att vidta.

Det handlar än så länge om revisorns uppgifter och misstankar. Det är inte fastställt att kommunen har betalat ett överpris eller att något brott har begåtts.

Det framgår inte heller av P4:s rapportering vilken brottsrubricering som skulle vara aktuell eller om någon polisanmälan har gjorts.

Kommunen har en digital utbildningsplattform

Ronneby kommun driver Blekinge Integrations- och Utbildningscenter, BIU, som bland annat erbjuder digital studiehandledning, modersmålsundervisning och samhällsorientering till kommuner runt om i landet.

Verksamheten använder en digital plattform för att administrera beställningar, genomföra utbildningsinsatser, följa upp tjänster och hantera ersättningar.

En äldre kommunal utredning beskriver även den webbaserade EMIN-plattformen, som utvecklats inom ett större projekt med EU-finansiering.

Det går dock inte att utifrån de hittills tillgängliga uppgifterna slå fast exakt vilka delar av kommunens digitala system som ingår i det köp för 18 miljoner kronor som revisorn ifrågasätter.

Det är en central fråga eftersom värdet av en it-affär kan bero på vad kommunen faktiskt har köpt. Ett avtal kan exempelvis omfatta både programvara, utvecklingsarbete, rättigheter och löpande tjänster.

En annan upphandling för 15 miljoner avbröts

Kommunens egna handlingar visar att utbildningsnämnden tidigare under 2026 har behandlat en upphandling kopplad till BIU:s digitala plattform.

I juni återremitterades ärendet eftersom nämnden ville ha mer information. Den 20 augusti godkändes sedan förfrågningsunderlaget, vilket framgår av utbildningsnämndens protokoll.

Kommunen motiverade behovet med att plattformen redan användes i verksamheten och krävde fortsatt utveckling, säker drift och förvaltning.

Den upphandling som därefter annonserades hade ett uppskattat kontraktsvärde på 15 miljoner kronor exklusive moms. Den avsåg utveckling, drift och förvaltning under flera år.

Enligt upphandlingsuppgifter avbröts processen den 23 oktober efter att tio anbud hade inkommit.

Det finns inget verifierat underlag som visar att denna upphandling och det köp för 18 miljoner kronor som revisorn kritiserar är samma affär.

Beloppen kan därför inte jämföras som om de gällde två olika värderingar av en och samma produkt. Den avbrutna upphandlingen visar däremot att kommunen under året har hanterat betydande ekonomiska beslut kring en digital plattform.

Kommunens svar på kritiken är oklart

Utbildningsförvaltningen har tidigare framhållit att den digitala plattformen är viktig för BIU:s verksamhet och att fortsatt teknisk utveckling behövs.

Det är dock en tidigare motivering till upphandling, inte ett bemötande av revisorns nya kritik.

Något verifierat offentligt svar från utbildningsnämnden eller andra ansvariga på uppgifterna om det ifrågasatta köpet för 18 miljoner kronor finns ännu inte i det tillgängliga underlaget.

Det är därför oklart om nämnden delar revisorns misstankar eller planerar någon ytterligare granskning.

Flera frågor återstår om affären

För att bedöma revisorns kritik behöver det klargöras vad de 18 miljonerna faktiskt avser och hur plattformens påstådda värde har beräknats.

Det är exempelvis inte klarlagt om beloppet gäller en enskild betalning, flera avtal eller kostnader som uppstått under en längre period.

Inte heller har den värdering som revisorn hänvisar till kunnat granskas närmare.

Skillnaden mellan den påstådda kostnaden och det uppskattade värdet är mycket stor. Men utan avtalen, betalningsunderlagen och värderingen går det inte att avgöra om kommunen har gjort en ekonomiskt ofördelaktig affär.

Utbildningsnämndens kommande hantering av revisorns frågor blir därför avgörande för hur saken utvecklas.