Ringhals 3 skulle ha börjat producera el igen i somras. Nu dröjer återstarten till tidigast den 20 december 2026. Den senaste förseningen beror på ett ventilläckage som upptäcktes under tester inför uppstarten. Felet kräver att kärnbränslet tas ut ur reaktorn innan arbetet kan genomföras. Men det är inte samma problem som tidigare har hållit reaktorn avstängd.
Därför startar inte Ringhals 3
Den 19 november meddelade Vattenfall att återstarten av Ringhals 3 flyttas fram till den 20 december. Bara ett dygn tidigare hade bolaget räknat med att reaktorn skulle kunna starta den 4 december.
Orsaken är ett läckage i en ventil inne i reaktorinneslutningen. Läckaget upptäcktes under de tester som genomförs när reaktorn förbereds för att återgå i drift.
Det innebär att uppstarten måste avbrytas. Enligt Vattenfall behöver reaktorhärden laddas ur för att arbetet med ventilen ska kunna genomföras.
Det handlar alltså inte bara om att reparera en ventil och därefter trycka på en startknapp. Först måste anläggningen förberedas för ingreppet. När arbetet är färdigt behöver reaktorn återigen göras klar för drift och genomgå nödvändiga kontroller.
Det förklarar varför ett fel som upptäcks sent i processen kan orsaka ytterligare flera veckors försening.
Vattenfall har inte offentliggjort ventilens exakta funktion eller någon detaljerad beskrivning av reparationsarbetet. Det går därför inte att säga hur stor del av den nya förseningen som beror på själva ventilåtgärden och hur mycket tid som krävs för övriga moment.
Ringhals 3 har varit avstängd sedan maj
För att förstå varför stoppet blivit så långt måste man skilja det senaste ventilläckaget från problemen tidigare under året.
Ringhals 3 stängdes av den 4 maj för ett planerat underhållsstopp, en så kallad revision. Den ursprungliga planen var att reaktorn skulle återstarta den 23 juli.
Under revisionen skulle tusentals planerade underhållsarbeten genomföras. Bland annat ingick arbeten med skruvar i reaktortanken och byte av pumpmotorer.
Vissa arbeten tog längre tid än beräknat. Dessutom upptäcktes gummirester från ventiler i reaktorns komponentkylsystem.
Gummiresterna behövde avlägsnas eftersom främmande material i ett kylsystem kan störa kylningen eller skada komponenter. Saneringen blev omfattande och bidrog till att återstarten sköts fram vid flera tillfällen.
Det senaste ventilläckaget är ett nytt hinder som upptäckts efter dessa tidigare arbeten. Vattenfall har inte fastställt offentligt att läckaget har samma tekniska orsak som gummiresterna.
Så har återstartsdatumet förändrats
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 4 maj | Ringhals 3 stängs av för planerat underhåll. |
| 23 juli | Ursprungligt datum för återstart. |
| 8 juli | Omfattande sanering gör att prognosen flyttas till 31 oktober. |
| 30 oktober | Fortsatt underhåll försenar återstarten till 27 november. |
| 18 november | Ventilläckaget leder till en ny prognos: 4 december. |
| 19 november | Arbetet bedöms kräva urladdning av härden. Återstarten flyttas till 20 december. |
Om den senaste prognosen håller kommer Ringhals 3 att ha varit avstängd i mer än sju månader.
Det är ett betydligt längre stopp än den planerade revisionen. Men tidslinjen visar också att det inte rör sig om en enda reparation som pågått sedan maj. Flera olika arbeten och tekniska problem har successivt förlängt avställningen.
Så går återstarten av en kärnreaktor till
En kärnkraftsreaktor startas inte direkt till full elproduktion efter ett längre underhållsstopp.
Återstarten genomförs i flera steg. Innan och under uppstarten kontrolleras olika system, komponenter och säkerhetsfunktioner.
Bland annat behöver anläggningen kunna upprätthålla rätt tryck, temperaturer och kylning. Utrustningen ska fungera som avsett innan reaktorn får gå vidare till nästa driftläge.
När reaktorn väl har startat ökas effekten stegvis under fortsatt övervakning och kontroll.
Det betyder att det kan gå tid mellan att en reaktor börjar startas och att den åter levererar el med full effekt till elnätet.
Varför upptäcks nya fel så sent?
En viktig uppgift för testerna är att upptäcka problem som inte framkommit under det tidigare underhållsarbetet.
Vissa avvikelser kan bli synliga först när ett system provas under särskilda förhållanden, exempelvis när tryck eller temperatur förändras.
Det behöver inte innebära att tidigare kontroller varit felaktiga. Olika provningar undersöker olika delar av anläggningens funktion.
I Ringhals 3 upptäcktes ventilläckaget under just denna förberedelse för återstart.
Det är också därför ett återstartsdatum inte kan betraktas som säkert innan samtliga nödvändiga arbeten och kontroller har genomförts med godtagbara resultat.
Varför måste reaktorhärden laddas ur?
Reaktorhärden innehåller kärnbränslet som används för att producera värme genom kärnklyvning.
När Vattenfall meddelar att härden behöver laddas ur innebär det att bränslet måste tas ut ur reaktorn under kontrollerade former.
Bränslehantering är ett omfattande arbete som kräver särskilda rutiner, utrustning och säkerhetsåtgärder.
För Ringhals 3 innebär det ytterligare moment innan ventilen kan åtgärdas och reaktorn åter kan förberedas för drift.
En urladdning av härden betyder däremot inte i sig att bränslet är förbrukat eller att hela reaktorn måste byggas om. Det är ett sätt att möjliggöra arbete under de förutsättningar som krävs.
Det centrala är att det aktuella ventilproblemet inte kan åtgärdas inom ramen för den uppstart som redan pågår.
Kan Ringhals 3 försenas ytterligare?
Ja. Den 20 december är Vattenfalls senaste beräknade återstartsdatum, inte ett garanterat datum.
För att prognosen ska hålla behöver arbetet med ventilen kunna genomföras enligt plan. Därefter måste de berörda systemen fungera och de nödvändiga kontrollerna ge godtagbara resultat.
Om nya avvikelser upptäcks under arbetet eller vid den efterföljande uppstarten kan tidsplanen ändras igen.
Det är just vad som har hänt flera gånger under 2026.
Den stora förändringen mellan Vattenfalls besked den 18 och 19 november illustrerar också hur prognoserna fungerar.
Den 18 november angavs den 4 december. När det stod klart att ventilläckaget krävde ett mer omfattande arbete, inklusive urladdning av reaktorhärden, flyttades prognosen till den 20 december.
Det nya datumet innebär alltså inte att ytterligare ett separat fel nödvändigtvis har upptäckts under det senaste dygnet. Det handlar om att bedömningen av det arbete som redan identifierats har förändrats.
Hur påverkar stoppet elpriset?
När Ringhals 3 står stilla försvinner en betydande mängd elproduktion från södra Sverige.
Det kan bidra till högre elpriser eftersom mindre el finns tillgänglig från svenska kärnkraftverk än om reaktorn hade varit i drift.
Men det går inte att ange hur många öre per kilowattimme som just stoppet i Ringhals 3 kostar elkunderna.
Elpriset bestäms av flera faktorer samtidigt. Bland de viktigaste finns elförbrukningen, vädret, vindkraftens produktion, tillgången på vattenkraft, överföringskapaciteten och elpriserna i våra grannländer.
Om det blåser mycket och efterfrågan är låg kan effekten av en avstängd reaktor bli begränsad. Under kalla dagar med hög förbrukning och liten vindkraftsproduktion kan bortfallet däremot få större betydelse.
Den viktiga skillnaden är att Ringhals 3 kan göra elpriset högre än det annars skulle ha varit, utan att reaktorn ensam förklarar en viss dags höga pris.
Den som vill följa situationen i elsystemet kan använda Svenska kraftnäts information från driften.
Andra reaktorer är på väg tillbaka
Samtidigt som Ringhals 3 försenas har produktionen vid andra svenska kärnkraftsreaktorer förbättrats.
Den 19 november meddelade Vattenfall att samtliga tre reaktorer vid Forsmark åter var i drift. Forsmark 1 och 3 hade börjat producera el under föregående kväll, medan Forsmark 2 redan var i produktion.
Forsmark 1 väntades nå full effekt den 27 november och Forsmark 3 inom ungefär ett dygn från beskedet.
Även Ringhals 4 hade en planerad återstart, med den 22 november som dåvarande prognos.
Det betyder att kärnkraftens totala bidrag till elförsörjningen kan öka trots att Ringhals 3 fortsätter stå stilla.
Hurbra har tidigare sammanställt vilka svenska kärnreaktorer som var i drift den 16 november. Sedan dess har flera driftprognoser ändrats, vilket visar hur snabbt läget kan förändras.
Vad måste hända innan Ringhals 3 kan starta?
Det som återstår är framför allt att genomföra arbetet med den läckande ventilen och därefter åter förbereda reaktorn för drift.
Arbetet med reaktorhärden gör processen mer omfattande än om felet hade kunnat åtgärdas utan att avbryta uppstarten.
Därefter behöver Vattenfall kontrollera att anläggningen uppfyller kraven för fortsatt uppstart och drift.
Först när dessa förutsättningar är uppfyllda kan Ringhals 3 åter börja producera el.
Den 20 december är därmed det datum som Vattenfall räknar med i nuläget. Om reaktorn faktiskt kan starta då avgörs av hur arbetet och de efterföljande kontrollerna går.