Från den 1 januari 2027 gäller nya regler för hur försörjningsstödet beräknas. Barnens ålder får en förändrad betydelse, internet blir en tydlig del av riksnormen och familjer med fler än tre barn omfattas av en ny begränsning. Men hur mycket ett hushåll faktiskt kan få beror fortfarande på ekonomin och kommunens individuella prövning.
Förändringarna i riksnormen är beslutade och börjar gälla vid årsskiftet. Däremot har regeringen ännu inte fastställt de slutliga normbeloppen för 2027.
Det finns redan bestämda referensvärden för vuxna, barn och gemensamma hushållskostnader. Dessa ska räknas upp enligt den nya modellen innan de färdiga beloppen fastställs.
För den som vill veta hur mycket försörjningsstöd familjen kan få är det därför viktigt att skilja mellan de nya reglerna, normens beräkningsunderlag och det slutliga beslutet från kommunen.
Det här ingår i riksnormen 2027
Riksnormen är den del av försörjningsstödet som ska täcka flera av hushållets vanliga levnadskostnader. Den gäller nationellt och används av kommunerna när de bedömer hur mycket ekonomiskt stöd ett hushåll behöver.
Från 2027 omfattar riksnormen följande kostnader:
- Livsmedel
- Kläder och skor
- Fritid och lek
- Förbrukningsvaror
- Hälsa och hygien
- Internet och telefoni
En förändring är att internet och telefoni blir en uttrycklig kostnadspost i stället för dagstidning och telefon.
Det innebär inte att alla som får försörjningsstöd automatiskt får ett separat internetbidrag. Kostnaden ingår i den samlade riksnormen.
Samtidigt finns flera viktiga utgifter som inte ingår i normen. Det gäller exempelvis hyra, hushållsel, hemförsäkring och arbetsresor. Dessa kan räknas med separat efter kommunens bedömning av vilka kostnader som är skäliga.
Barnens ålder påverkar hur mycket hushållet får
En familjs riksnorm beräknas utifrån både antalet personer och barnens ålder. Kostnaderna för ett äldre barn är normalt högre än för ett yngre barn, vilket också avspeglas i de nya referensvärdena.
Från 2027 används följande åldersindelning:
| Barnets ålder | Fastställt referensvärde per månad |
|---|---|
| Under 1 år | 2 259 kr |
| 1 år | 2 807 kr |
| 2–5 år | 2 823 kr |
| 6–9 år | 2 944 kr |
| 10–13 år | 3 327 kr |
| 14–17 år | 3 979 kr |
| 18–20 år | 4 290 kr |
Observera: Beloppen i tabellen är de beslutade referensvärdena, inte de slutliga riksnormsbeloppen för 2027. De ska räknas upp enligt den nya beräkningsmodellen. För barn under sex år finns dessutom särskilda lägre referensvärden när lunch fem dagar i veckan inte behöver ingå.
Åldersgruppen 18–20 år gäller skolungdomar som omfattas av reglerna, inte automatiskt alla hemmaboende unga vuxna.
Utöver de personliga kostnaderna räknas hushållets gemensamma utgifter med. Där spelar antalet personer i bostaden roll.
En familj med två vuxna och två barn får därför en annan beräknad riksnorm än två vuxna utan barn. Två familjer med lika många barn kan också få olika normbelopp om barnen har olika åldrar.
Exempel: Så beräknas riksnormen för en barnfamilj
För att förstå hur delarna räknas samman kan vi använda de fastställda referensvärdena.
Tänk dig ett hushåll med två vuxna och två barn, ett barn på åtta år och ett på femton år.
| Del av hushållet | Referensvärde |
|---|---|
| Två vuxna | 7 998 kr |
| Barn, 8 år | 2 944 kr |
| Barn, 15 år | 3 979 kr |
| Gemensamma hushållskostnader | 1 333 kr |
| Summa | 16 254 kr |
Summan 16 254 kronor visar hur referensvärdena läggs samman innan uppräkningen till 2027 års nivå. Det är alltså inte ett fastställt månadsbelopp för familjen.
Dessutom kan hushållets godtagbara boendekostnad och andra utgifter utanför normen tillkomma. Familjens inkomster räknas av vid kommunens prövning.
Exemplet visar framför allt varför det inte räcker att enbart titta på antalet barn när man jämför olika hushåll.
Ny begränsning för familjer med fler än tre barn
En av de större förändringarna gäller familjer med fyra eller fler barn.
Från den 1 januari 2027 införs en begränsning av riksnormens personliga kostnader när hushållet har fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar under 21 år.
Det betyder inte att det fjärde barnet helt förlorar sin del av riksnormen. I stället görs ett avdrag som beräknas enligt en särskild formel.
Ju fler barn som omfattas av begränsningen, desto större blir det sammanlagda avdraget.
| Barn som räknas i hushållet | Hur begränsningen tillämpas |
|---|---|
| 1–3 barn | Inget avdrag |
| 4 barn | Ett minskningsbelopp |
| 5 barn | Två minskningsbelopp |
| 6 barn | Tre minskningsbelopp |
Ett barn som bor stadigvarande i hushållet räknas som ett helt barn. Ett växelvis boende barn räknas som ett halvt barn när gränsen för begränsningen bestäms.
En familj med tre stadigvarande boende barn och ett växelvis boende barn kan därför få ett avdrag motsvarande ett halvt minskningsbelopp.
Begränsningen gäller de personliga normkostnaderna. Den innebär inte att hyran eller hushållets gemensamma normkostnader automatiskt sänks.
Avdraget blir större från 2028
Begränsningen införs stegvis.
För gifta eller sambor används under 2027 en faktor på 37,5 procent vid beräkningen av minskningsbeloppet. Från 2028 blir faktorn 75 procent.
För övriga hushåll är motsvarande faktorer 20 procent under 2027 och 40 procent från 2028.
Procentsatserna används på ett särskilt beräknat genomsnitt av barns personliga normkostnader. De betyder alltså inte att en familjs hela försörjningsstöd minskar med exempelvis 37,5 procent.
Skillnaden mellan 2027 och 2028 är viktig. Den fulla begränsningen gäller inte redan när de nya reglerna börjar tillämpas.
Kommunen kan göra undantag för särskilda behov
Även med de nya reglerna måste socialtjänsten bedöma varje ansökan individuellt.
Det finns bland annat möjlighet att undanta ett hushåll från begränsningen för större barnfamiljer om det finns synnerliga skäl.
För barn och skolungdomar under 21 år finns också möjlighet att beräkna högre personliga kostnader när särskilda skäl finns. För andra personer är kravet för att frångå riksnormen uppåt som huvudregel strängare.
Det innebär att riksnormen inte alltid ger hela bilden av vad ett hushåll kan ha rätt till.
Särskilda behov, familjens situation och andra omständigheter kan behöva vägas in innan kommunen fattar beslut.
Hur mycket försörjningsstöd kan man få 2027?
Det finns inget enda månadsbelopp som gäller för alla som ansöker om försörjningsstöd.
Kommunen utgår från hushållets riksnorm, lägger till skäliga kostnader som ligger utanför normen och tar sedan hänsyn till inkomster och ekonomiska tillgångar.
En förenklad beräkning ser ut så här:
Riksnorm + godtagbara kostnader utanför normen − hushållets inkomster = möjligt försörjningsstöd.
Bland de inkomster som kan påverka stödet finns exempelvis lön, barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd.
Det betyder att två familjer med lika många vuxna och barn ändå kan få olika mycket utbetalt, exempelvis om den ena familjen har högre arbetsinkomst eller får andra ersättningar.
Det är också därför man inte kan jämföra riksnormens belopp direkt med en hushållsinkomst och dra slutsatsen att det ena alltid ger mer än det andra. I vår genomgång av hur bidrag och arbetsinkomster kan jämföras förklaras hur flera ekonomiska stöd samverkar.
När kommer de slutliga beloppen för 2027?
De nya reglerna är beslutade, men regeringen har ännu inte offentliggjort de slutliga riksnormsbeloppen för 2027.
De fastställda referensvärdena ska justeras med hänsyn till prisutvecklingen enligt den nya modellen innan årets normbelopp kan anges.
Socialstyrelsen publicerar de officiella beloppen efter regeringens beslut. De går att kontrollera på myndighetens sida om förändringarna i riksnormen.
Den som behöver veta vilket stöd som gäller för den egna familjen måste därför både utgå från rätt års riksnorm och vända sig till socialtjänsten i hemkommunen för en individuell bedömning.
De nya reglerna gör beräkningen annorlunda för flera hushåll, särskilt större barnfamiljer. Men rätten till försörjningsstöd avgörs fortfarande av hushållets samlade ekonomiska situation – inte enbart av vilken familjetyp man tillhör.