Riksdagen kan få en särskild funktion som letar efter hot och kränkningar mot ledamöter i sociala medier. I allvarliga fall kan materialet föras vidare till polisen. Förslaget bygger på en modell från det skotska parlamentet, men väcker också frågan om var gränsen ska gå mellan skydd mot hot och laglig politisk kritik.

Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet vill stärka stödet till ledamöter som utsätts för hot och trakasserier.

Ett av förslagen är att Riksdagsförvaltningen får en särskild funktion som bevakar och analyserar sociala medier för att upptäcka hotfulla eller trakasserande inlägg riktade mot riksdagsledamöter.

Förslaget uppmärksammades av Sveriges Radio Ekot den 16 augusti. Arbetsgruppens slutrapport är daterad den 3 juni 2026.

Förste vice talman Kenneth G Forslund (S), som leder arbetsgruppen, pekar på att tonläget tenderar att hårdna när valrörelsen intensifieras.

Frågan blir därmed särskilt aktuell inför valet 2026.

Så kan bevakningen fungera

Någon färdig svensk modell finns ännu inte.

Arbetsgruppen föreslår att Riksdagsförvaltningen utreder hur stödet kan förstärkas och nämner uttryckligen en funktion efter förebild från det skotska parlamentet.

Där används en tjänst som söker efter offentligt publicerade hot och kränkningar riktade mot ledamöter.

Privata meddelanden eller privata konversationer ingår inte i den skotska modellen.

Material som fångas upp går därefter vidare till mänsklig bedömning. Om det finns anledning att misstänka att ett inlägg kan vara brottsligt kan uppgifterna föras vidare till polisen.

För en svensk funktion skulle det kunna innebära att riksdagsledamoten inte själv behöver upptäcka, dokumentera och bedöma varje hotfullt inlägg.

Arbetsgruppen vill även se över möjligheten till ett mer sammanhållet säkerhetsstöd för ledamöterna.

Nästan en kvarts miljon kommentarer fångades upp i Skottland

Erfarenheterna från Skottland visar samtidigt hur stor skillnaden kan vara mellan ett grovt inlägg och ett möjligt brott.

Under en pilot deltog 38 ledamöter i det skotska parlamentet.

Omkring 245 000 kommentarer fångades upp av systemets sökningar. Efter granskning bedömdes drygt 8 000 vara kränkande.

Men den stora majoriteten nådde inte den straffrättsliga gränsen.

7 661 inlägg bedömdes ligga under den nivån, medan 461 fördes vidare till Police Scotland.

Efter försöket beslutade det skotska parlamentet att göra tjänsten permanent.

Siffrorna visar samtidigt varför en motsvarande svensk funktion behöver tydliga gränser.

Här blir gränsdragningen svår

Ett konkret hot om våld är en sak.

Betydligt svårare är inlägg som är aggressiva, personliga eller grovt förolämpande men fortfarande ligger inom det som är lagligt att uttrycka.

Politiker måste kunna utsättas för hård kritik. Yttrandefriheten och den fria politiska debatten är grundläggande delar av det svenska statsskicket.

Samtidigt innebär yttrandefriheten inte någon rätt att utsätta andra för exempelvis olaga hot.

Mellan de två ytterligheterna finns en betydligt större gråzon.

Det kan handla om återkommande trakasserier, förolämpningar, sexualiserade påhopp eller aggressiva formuleringar som upplevs som hotfulla utan att för den skull automatiskt vara brottsliga.

Den skotska modellen visar hur många sådana fall som kan uppstå. Tusentals inlägg bedömdes som kränkande men ansågs ändå inte passera den straffrättsliga gränsen.

Den svenska modellen är ännu inte tillräckligt detaljerad för att säga exakt hur sådana situationer ska hanteras.

Det är inte heller beslutat vilka sociala plattformar som ska omfattas, vilka sökkriterier som ska användas eller hur länge information ska sparas.

Hot på sociala medier vanligast mot politiker

Bakgrunden är ett problem som redan drabbar en stor del av Sveriges förtroendevalda.

I Brås senaste Politikernas trygghetsundersökning uppgav 25,4 procent av de förtroendevalda att de under 2024 utsattes för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld.

Hot och påhopp via sociala medier var den vanligaste formen.

19,1 procent av kvinnorna och 17,5 procent av männen uppgav att de hade utsatts för hot eller påhopp där.

Brå har också sett att utsattheten tenderar att öka under valår.

För en del politiker handlar det inte om enstaka kommentarer. Nästan en tredjedel av dem som utsattes under 2024 uppgav att de hade drabbats vid minst sex tillfällen.

Förslaget är inte beslutat

Det finns alltså ännu ingen ny riksdagsfunktion som sitter och bevakar ledamöternas sociala medier.

Arbetsgruppen rekommenderar att Riksdagsförvaltningen utreder möjligheten och tar fram ett konkret förslag om hur stödet kan utformas.

Det handlar heller inte om att riksdagen ska kontrollera vilka politiska åsikter ledamöterna själva uttrycker på sina konton.

Förslaget gäller i stället hotfulla och trakasserande inlägg som riktas mot dem.

Om den skotska modellen används som förebild skulle bevakningen begränsas till offentligt material och de allvarligaste fallen kunna föras vidare till polisen.

Hur den svenska lösningen i slutänden drar gränsen mellan ett hot som kräver åtgärd, ett grovt personangrepp och legitim politisk kritik återstår däremot att avgöra.