Europas tio rikaste fotbollsklubbar har mer än tredubblat sina sammanlagda intäkter på 16 år. Men det är inte längre tv-pengarna som driver den största delen av tillväxten. Kommersiella affärer står nu för nästan hälften av klubbarnas omsättning, samtidigt som Premier League stärker sin ekonomiska dominans.

De tio europeiska fotbollsklubbarna med högst omsättning drog tillsammans in 8,37 miljarder euro under säsongen 2024/25. Säsongen 2008/09 var motsvarande summa 2,70 miljarder euro.

Det innebär en ökning med 210 procent i nominella belopp, enligt en ny studie från Football Benchmark och World Football Summit.

Samtidigt har antalet engelska klubbar bland Europas tio största ökat från fyra till sex. Italiensk fotboll har gått i motsatt riktning och saknar numera representanter i gruppen.

Men den kanske största förändringen handlar om hur klubbarna tjänar sina pengar.

Kommersiella affärer har blivit fotbollens stora pengamaskin

För 16 år sedan svarade kommersiella intäkter för 32 procent av de tio största klubbarnas omsättning. Nu är andelen 49 procent.

Det handlar om betydligt mer än traditionella tröjsponsorer. Internationella partnerskap, försäljning av klubbprodukter, licensaffärer och olika kommersiella verksamheter kring arenorna har blivit allt viktigare delar av klubbarnas ekonomi.

De allra största fotbollsklubbarna fungerar i dag som globala varumärken med affärer som sträcker sig långt utanför själva fotbollen.

Utvecklingen framgår tydligt av intäkternas förändrade fördelning.

Andelarna är avrundade.

Räknat i pengar har de kommersiella intäkterna ökat från ungefär 865 miljoner euro till 4,1 miljarder euro. Det är nästan en femdubbling.

Även tv-intäkterna har vuxit kraftigt i absoluta tal. Men de har inte ökat lika snabbt som de kommersiella affärerna och tar därför en mindre del av den totala omsättningen.

För klubbarna innebär förändringen att deras ekonomi inte längre är lika beroende av enbart matchresultat och centrala sändningsavtal. En global sponsor kan betala stora belopp för att förknippas med en klubb som har hundratals miljoner supportrar världen över, oavsett om laget vinner ligan just den säsongen.

Premier League stärker sitt grepp om Europas fotboll

Engelsk fotboll har varit en ekonomisk stormakt under lång tid, men den nya studien visar att försprånget fortsätter att växa.

Premier Leagues andel av de samlade intäkterna i Europas högstaligor ökade från 21 procent säsongen 2008/09 till 26 procent 2023/24.

Samtidigt finns sex engelska lag med på listan över Europas tio mest intäktsstarka klubbar för 2024/25:

• Liverpool
• Manchester City
• Arsenal
• Manchester United
• Tottenham
• Chelsea

Det är en förändring jämfört med 2008/09, då fyra engelska klubbar fanns i toppgruppen.

En särskilt tydlig förskjutning syns i Italien. Juventus, Inter och Milan tillhörde de tio största klubbarna 2008/09. Ingen italiensk klubb finns kvar i topp tio för 2024/25.

Englands fördel består av flera delar. Premier League har mycket stora internationella tv-avtal, en stark gemensam kommersiell produkt och ett internationellt genomslag som lockar sponsorer och investerare.

Under säsongen 2024/25 omsatte Premier League-klubbarna tillsammans 6,8 miljarder pund, enligt Deloitte.

Av detta kom 3,4 miljarder pund från tv- och sändningsrättigheter och 2,4 miljarder från kommersiell verksamhet. Matchdagsintäkterna översteg en miljard pund.

Tv-pengarna är alltså fortfarande den största gemensamma inkomstkällan i Premier League. Men i den allra översta ekonomiska eliten är det de kommersiella affärerna som har vuxit snabbast.

Skillnaderna är stora även inom Premier League

Att Premier League dominerar betyder inte att alla engelska klubbar har samma ekonomiska förutsättningar.

De traditionella sex storklubbarna stod tillsammans för 73 procent av ligans kommersiella intäkter 2024/25.

Det innebär att en stor del av pengarna från sponsorer och andra affärsavtal samlas hos klubbar som redan har de största internationella varumärkena.

En mindre engelsk klubb kan ha betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än många konkurrenter på kontinenten, men samtidigt befinna sig långt efter Manchester United, Liverpool eller Arsenal när det gäller kommersiell omsättning.

Real Madrid tjänar mer på sina affärer än Chelsea gör totalt

Trots den engelska dominansen är Real Madrid fortfarande Europas mest intäktsstarka enskilda fotbollsklubb.

Enligt Deloitte Football Money League omsatte den spanska storklubben närmare 1,2 miljarder euro under säsongen 2024/25.

Av detta kom 594 miljoner euro från kommersiell verksamhet.

Det kan jämföras med Chelsea, som placerade sig på tionde plats i samma ranking. Londonklubbens sammanlagda intäkter uppgick till ungefär 584 miljoner euro.

Real Madrid tjänade alltså mer på sina kommersiella affärer än Chelsea drog in på hela sin verksamhet.

Jämförelsen visar hur stora skillnaderna har blivit även mellan klubbar som tillhör Europas ekonomiska toppskikt.

Real Madrids internationella genomslag ger klubben möjligheter att utveckla affärer som andra klubbar har svårt att matcha.

Liverpool var samtidigt den högst placerade engelska klubben, med intäkter på 836 miljoner euro.

Att vara störst på planen och störst ekonomiskt är inte alltid samma sak, vilket också framgår av jämförelsen av världens största fotbollsklubbar. Men en stark ekonomisk position skapar möjligheter att långsiktigt konkurrera om de största titlarna.

Därför fortsätter klyftan mellan klubbarna att växa

Den ekonomiska utvecklingen riskerar att bli självförstärkande.

Klubbar med höga intäkter kan lägga mer pengar på spelartrupper, träningsanläggningar, scouting och kommersiell utveckling. Det förbättrar möjligheterna till sportsliga framgångar, vilket i sin tur kan ge nya sponsoravtal, större internationell uppmärksamhet och ytterligare intäkter.

Champions League förstärker skillnaderna.

UEFA:s fördelningsmodell för säsongen 2025/26 omfattar omkring 2,47 miljarder euro till Champions League och Supercupen. Motsvarande belopp för Europa League är 565 miljoner euro och för Conference League 285 miljoner.

Även om UEFA har solidaritetsbetalningar som ska stödja klubbar utanför de största turneringarna, finns de allra största intäktsmöjligheterna högst upp i tävlingssystemet.

En klubb som regelbundet spelar Champions League kan därmed bygga en helt annan ekonomisk stabilitet än en konkurrent som bara når turneringen någon enstaka gång.

Samtidigt handlar utvecklingen inte enbart om en liten grupp superklubbar.

Den nya studien visar att antalet europeiska klubbar med årsintäkter över 200 miljoner euro har ökat från åtta till 33. Antalet klubbar som passerar 300 miljoner euro har ökat från tre till 17.

Fler klubbar än tidigare omsätter alltså riktigt stora belopp. Men eftersom de allra rikaste växer så snabbt fortsätter avståndet i pengar att öka.

Det är också skillnad mellan att fler klubbar blir ekonomiskt starka och att de faktiskt närmar sig Real Madrid, Barcelona eller Premier Leagues största föreningar.

Svenska klubbar spelar efter andra ekonomiska regler

För svenska fotbollsklubbar ser verkligheten annorlunda ut.

Medan Europas största klubbar bygger allt större delar av sin ekonomi på internationella kommersiella affärer är svenska föreningar i betydligt högre grad beroende av exempelvis spelarövergångar och framgångar i Europaspel.

Enligt EY:s genomgång av Allsvenskan 2025 svarade spelarförsäljningar för närmare 1,1 miljarder kronor, motsvarande omkring 29 procent av den redovisade nettoomsättningen.

Det är inte en direkt jämförbar siffra med Deloittes europeiska klubbintäkter, eftersom transferintäkter inte ingår i den internationella rankingen. Men den illustrerar en viktig skillnad i affärsmodellerna.

För en svensk klubb kan en stor spelarförsäljning eller en framgångsrik säsong i Europa få mycket stor betydelse för ekonomin.

Den effekten syns också i genomgången av svenska klubbars Europapengar, där intäkterna från UEFA:s turneringar visar hur enskilda sportsliga framgångar kan förändra förutsättningarna.

För de allra rikaste europeiska klubbarna finns däremot flera stora återkommande intäktsströmmar som fortsätter att generera pengar även under sportsligt svagare perioder.

Det gör klyftan svår att minska enbart genom sportsliga resultat.

Rekordintäkter betyder inte automatiskt stora vinster

Det finns samtidigt en viktig reservation bakom alla miljardbelopp.

En klubb som omsätter stora summor behöver inte vara lönsam.

Premier League-klubbarna redovisade exempelvis sammanlagda förluster före skatt på 948 miljoner pund under säsongen 2024/25, trots de rekordhöga intäkterna.

Höga löner, stora spelartrupper och ökande kostnader för den kommersiella verksamheten kan äta upp betydande delar av omsättningen.

Därför säger en intäktsranking framför allt något om klubbarnas ekonomiska kapacitet och möjligheter, inte hur mycket pengar de faktiskt tjänar efter kostnaderna.

Football Benchmarks och World Football Summits studie om den europeiska klubbfotbollens intäkter visar ändå en tydlig långsiktig utveckling.

Fotbollens rikaste klubbar blir allt mindre beroende av att bara sälja biljetter och tv-rättigheter. De bygger internationella affärsverksamheter som kan generera miljardbelopp år efter år.

För klubbarna som redan finns i toppen innebär det nya möjligheter att växa. För dem som försöker ta sig dit blir den ekonomiska uppförsbacken allt brantare.