Staffanstorp har Sveriges kortaste median för räddningstjänstens responstid: 8 minuter och 10 sekunder från 112-samtal till första resurs på plats. I Arjeplog är motsvarande tid 28:51. Hurbra:s genomgång av alla 290 kommuner visar att gleshet förklarar mycket – men också att flera kommuner är betydligt snabbare eller långsammare än deras geografi antyder.

Staffanstorp snabbast – Arjeplog långsammast

Koladas år 2025 avser perioden 1 juni 2024–31 maj 2025 och ska alltså inte läsas som kalenderåret 2025. Samtliga 290 kommuner har ett redovisat värde.

Det skiljer 20 minuter och 41 sekunder mellan ytterligheterna i den senaste nationellt jämförbara statistiken. Näst snabbast efter Staffanstorp är Vellinge på 8:21 och Landskrona på 8:22. I den andra änden följer Sorsele på 25:45 och Jokkmokk på 24:04 efter Arjeplog.

Rikets officiella median är 11:12. Det betyder att hälften av de registrerade insatserna i Sverige gick snabbare och hälften långsammare. Om varje kommun i stället får samma vikt är medianen 12:20. Skillnaden beror på att rikssiffran bygger på alla händelser, medan den senare siffran beskriver den mittersta kommunmedianen.

De 20 snabbaste kommunerna

De 20 långsammaste kommunerna

Spridningen är stor även om ytterligheterna tas bort. Tio procent av kommunerna ligger på 9:33 eller snabbare, medan den långsammaste tiondelen börjar vid 16:47. Mellan de två gränserna skiljer 7 minuter och 14 sekunder.

Skillnaden uppstår framför allt efter att larmet har behandlats

Responstiden börjar när larmsamtalet kommer in till SOS Alarm och slutar när den första kommunala räddningsresursen registreras som framme. Larmbehandlingen – tiden från inkommet samtal till första utlarmning – är en del av den totala tiden.

Medianen av kommunernas larmbehandling är 2:04. Den är nästan oförändrad mellan täta och glesa kommungrupper, trots att den totala responstiden skiljer flera minuter. Den stora geografiska skillnaden uppstår därför efter larmbehandlingen: i beredskap, avstånd och framkörning till skadeplatsen.

Det går däremot inte att dra av kommunens ena median från den andra och kalla resten för exakt körtid. Skillnaden mellan två medianer är inte samma sak som medianen av varje enskild insats larm- och restider.

Den glesaste femtedelen väntar 5:30 längre

När kommunerna delas i fem lika stora grupper efter befolkningstäthet framträder ett nästan trappstegsformat mönster. Den glesaste femtedelen har en median responstid på 16:06. I den tätaste femtedelen är den 10:36.

Bosättningsmönstret är minst lika viktigt som kommunens genomsnittliga täthet. Bland de 38 kommuner där mindre än 60 procent av befolkningen bor i en statistisk tätort är den typiska responstiden 16:25. Bland kommuner med 90–100 procent tätortsboende är den 10:34.

Det här är den grundläggande förklaringen till att många små inlandskommuner hamnar långt ned. En station och en beredskapsorganisation ska täcka stora ytor, samtidigt som invånarna och de faktiska olyckorna är spridda. Kommunens median är dessutom ett resultat av var insatserna råkade behövas – inte ett löfte om en viss tid till varje adress.

Geografin förklarar 47 procent – resten är mer komplicerat

Hurbra har testat hur mycket av kommunskillnaderna som kan beskrivas med två enkla faktorer: befolkningstäthet och andelen invånare som bor i tätort. Modellen förklarar 47 procent av variationen. Sambandet är starkt, men lämnar samtidigt mer än hälften oförklarat.

Arjeplogs faktiska 28:51 är 11,4 minuter längre än modellens förväntade tid. Jokkmokk, Sorsele, Öckerö och Orust ligger 6–8 minuter över förväntan. På den andra sidan är Sävsjö 5,0 minuter snabbare än modellen väntar sig, medan Aneby, Gnosjö och Hofors är drygt fyra minuter snabbare.

Avvikelserna är inte ett betyg på räddningstjänsterna. Modellen känner inte till vägnät, öar och vattenpassager, fjäll, trafik, stationernas placering, deltidsbemanning eller den exakta fördelningen av olycksplatser. Öckerö, Orust och Vaxholm visar exempelvis att en hög tätortsandel inte automatiskt ger korta vägar i en ö- eller skärgårdskommun.

Jönköpings län bildar ett tydligt snabbkluster

Tio av de 20 snabbaste kommunerna ligger i Jönköpings län: Sävsjö, Tranås, Jönköping, Nässjö, Gnosjö, Gislaved, Värnamo, Habo, Eksjö och Mullsjö. Flera av dem är dessutom snabbare än vad deras täthet och tätortsgrad ensamma skulle antyda.

En möjlig del av förklaringen är den regionala samverkan inom RäddSam F och användningen av första insatsperson, FIP. En FIP har ett mindre fordon och kan åka direkt till skadeplatsen för att inleda hjälpen före huvudstyrkan. Statistiken räcker inte för att bevisa att just detta skapar hela klustret, men mönstret är för tydligt för att avfärdas som en enstaka kommunplacering.

Samtidigt förklarar arbetssättet varför måttet måste läsas rätt. En snabb första resurs är värdefull, men tiden säger inte när full styrka är framme eller när en mer resurskrävande insats kan påbörjas.

Stabilt i Sverige – men stora förändringar lokalt

Rikets median har knappt rört sig under de fyra år där ett nationellt värde finns i den nuvarande serien: 11:12 år 2022, 11:24 år 2023 och 11:12 både 2024 och 2025. Bakom den stabila rikssiffran finns betydligt större kommunrörelser.

För att minska effekten av enstaka år jämför Hurbra genomsnittet för 2020–2022 med 2023–2025. Karlsborg står för den största tydliga förbättringen, från 22:42 till 16:08. Senaste mätningen är ännu bättre: 14:46. Åsele förbättras med 5,6 minuter och Arvidsjaur med 4,4.

Åt andra hållet går Vilhelmina från 15:08 till 20:04 i treårsgenomsnitt och har 22:10 i senaste mätningen. Pajala och Dorotea får också tydligt längre tider. Pajalas senaste år är dock bättre än kommunens nya treårssnitt, ett exempel på hur kraftigt små kommuner kan svänga när antalet insatser är begränsat.

Olyckstypen påverkar behovet – men går inte att rangordna på samma sätt

Kommunerna möter mycket olika riskbilder. Enligt Myndigheten för civilt försvars insatsstatistik hanterade räddningstjänsterna 109 300 händelser och uppdrag under 2025. Bland de största kategorierna fanns 35 100 automatlarm utan brand, 14 900 trafikolyckor, 11 500 bränder eller brandtillbud utanför byggnad och 9 600 i byggnad. Drygt 5 500 av byggnadsbränderna gällde bostäder.

Räknat per 1 000 invånare har Boden, Arjeplog och Gullspång högst total frekvens av räddningshändelser. Arjeplog, Malå och Ljusnarsberg ligger högst för bränder i byggnad. För trafikolyckor ligger Nordanstig och Laxå högst, följda av Härjedalen.

Kommuner med fler händelser per invånare har i den råa jämförelsen också ofta längre responstid. Det är inte bevis för att många larm i sig skapar förseningar. Små och glesa kommuner kan samtidigt få höga frekvenser per invånare och ha långa avstånd.

Den senaste kommunrankingen för responstid kan inte delas upp på ett tillräckligt robust och jämförbart sätt för enbart bostadsbränder, trafikolyckor och andra akuta händelser. Därför ska en kommuns totala tid inte presenteras som om den vore den specifika tiden till en bostadsbrand.

Hög kostnad per invånare är inte samma sak som snabb hjälp

Kommunernas kostnad för räddningstjänst per invånare har ett tydligt positivt samband med responstiden: korrelationen är +0,55. De dyraste kommunerna per invånare är alltså ofta bland de långsammare.

Det vore fel att dra slutsatsen att höga utgifter gör verksamheten långsam. Sambandet visar snarare kostnaden för att hålla beredskap i områden där få invånare är utspridda över stora ytor. Malå ligger exempelvis högst i arbetsunderlaget med 5 376 kronor per invånare men har en responstid på 12:32. Arjeplog ligger på 3 946 kronor och 28:51, medan Sorsele ligger på 4 596 kronor och 25:45.

Kostnadsuppgifterna för 2025 är preliminära och bör därför läsas som en resursindikator, inte som ett färdigt effektivitetsbetyg. En rättvis nationell personalranking går heller inte att göra med det tillgängliga kommunmåttet, eftersom anställda i kommunalförbund och kommunala bolag inte ingår på samma sätt. Organisationsformen riskerar då att se ut som en skillnad i faktisk bemanning.

Så ska responstiden tolkas

• Tiden gäller första resurs på plats. Det kan vara en FIP eller mindre enhet, inte hela styrkan.
• Medianen döljer ytterligheterna. Hälften av händelserna går långsammare, men tabellen visar inte hur lång den värsta väntan kan bli.
• Kommunvärdet är inte en adressgaranti. Det påverkas av var de faktiska händelserna inträffar.
• Registreringen kan skilja sig. Tidpunkten för ’framme’ rapporteras inte helt likadant överallt och kan ibland registreras efter den verkliga ankomsten.
• Små tal ger stora svängningar. I små kommuner kan ett begränsat antal insatser flytta medianen tydligt mellan år.
• Det finns ingen enda lagstadgad minutgräns. Lagen kräver likvärdigt skydd med hänsyn till lokala förhållanden och att insatser kan påbörjas inom godtagbar tid.

Räddningstjänstens responstid i alla 290 kommuner

Tabellen bygger på Koladas år 2025 och avser perioden 1 juni 2024–31 maj 2025. Lika tider delar placering. Använd webbläsarens sökfunktion för att hitta din kommun.