Vladimir Putin, Donald Trump och Xi Jinping kan mötas tillsammans vid APEC-toppmötet i Kina i november. Kreml bekräftar att frågan har diskuterats – men något trilateralt möte är ännu inte överenskommet. Om det blir av skulle samtalet kunna få stor betydelse för Ukrainakriget, handelskonflikten mellan USA och Kina och hela maktbalansen mellan världens största stormakter.

Kreml öppnade den 1 september för ett diplomatiskt möte som skulle kunna bli ett av årets mest uppmärksammade.

Rysslands president Vladimir Putin, USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping kan enligt Kreml hålla ett gemensamt trilateralt möte när ledarna samlas till APEC i Shenzhen senare under hösten.

– Frågan har diskuterats, sade Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov enligt Reuters.

Han konstaterade samtidigt att alla tre ledarna väntas delta i APEC och att det därför finns möjlighet att samla dem till ett gemensamt samtal.

Men än så länge finns en viktig reservation: varken USA eller Kina har offentligt bekräftat att något sådant trepartsmöte faktiskt är bokat.

Kreml: Frågan om ett gemensamt möte har diskuterats

Uppgifterna kom bara ett dygn efter att Putin och Xi träffats i Bishkek.

Enligt den kinesiska regeringens officiella redogörelse diskuterade de två ledarna internationella och regionala frågor och betonade den nära relationen mellan Ryssland och Kina.

Något planerat möte med Trump nämndes däremot inte i den kinesiska redogörelsen.

Det gör skillnaden mellan vad som är bekräftat och vad som fortfarande bara är en möjlighet viktig.

Kreml säger alltså inte att Putin, Trump och Xi har kommit överens om ett möte. Däremot säger den ryska presidentadministrationen uttryckligen att frågan har diskuterats och att APEC kan ge ett naturligt tillfälle.

APEC:s ledarmöte hålls den 18–19 november 2026 i Shenzhen i södra Kina.

USA och Kina har ännu inte bekräftat planerna

Från Washington har ingen motsvarande bekräftelse kommit.

Reuters uppgav efter Kremls besked att Vita huset inte omedelbart hade kommenterat möjligheten till ett trilateralt möte.

Inte heller den kinesiska regeringen har hittills offentliggjort något Putin–Trump–Xi-möte.

Därför är det fortfarande för tidigt att beskriva toppmötet som planerat eller beslutat.

Däremot finns det redan en omfattande diplomatisk kontakt mellan Washington och Beijing. Trump och Xi har träffats tidigare under året och båda regeringarna har signalerat att relationen ska hanteras genom fortsatta samtal på högsta nivå.

Ryssland och Kina har samtidigt fortsatt att fördjupa sitt strategiska samarbete.

Det är just kombinationen av dessa relationer som skulle göra ett gemensamt möte ovanligt.

Ett möte mellan de tre skulle kunna bli historiskt

Trump, Putin och Xi har tidigare befunnit sig vid samma stora internationella toppmöten, men något känt formellt trilateralt toppmöte mellan just de tre har inte hållits.

När alla tre exempelvis deltog vid G20-mötet i Osaka 2019 träffade Trump Putin och Xi separat.

Ett organiserat möte där USA:s, Kinas och Rysslands ledare sitter tillsammans skulle därför innebära något helt annat.

Det skulle samla tre stater som tillsammans påverkar praktiskt taget alla stora säkerhetspolitiska och ekonomiska konflikter i världen.

För USA är Kina den viktigaste långsiktiga strategiska konkurrenten.

Ryssland befinner sig samtidigt i en djup konflikt med väst efter kriget mot Ukraina.

Kina har i sin tur blivit Rysslands viktigaste stora ekonomiska partner sedan västvärldens sanktioner kraftigt begränsat Moskvas handel med Europa och USA.

Ukraina kan bli den känsligaste frågan

Den kanske största omedelbara betydelsen gäller Ukrainakriget.

Trumpadministrationen försöker fortfarande hitta en väg till förhandlingar mellan Moskva och Kyiv, samtidigt som kriget fortsätter och de ryska attackerna mot Ukraina består.

USA har också hållit nya direkta kontakter med den ryska sidan.

Men Washington har samtidigt gjort klart att omfattande ekonomiska lättnader för Ryssland inte är aktuella så länge kriget fortsätter.

Här får Kina en särskild position.

Kinesisk handel har blivit avgörande för den ryska ekonomin. Kina köper stora mängder rysk energi och förser samtidigt Ryssland med varor som blivit betydligt svårare att importera från väst.

Handeln mellan Kina och Ryssland uppgick till omkring 234 miljarder dollar under 2025.

Xi sitter därmed på ett ekonomiskt inflytande över Moskva som ingen annan stormaktsledare har.

Om Trump skulle vilja pressa Putin till eftergifter i Ukraina skulle ett gemensamt samtal med Xi därför få en helt annan tyngd än ett vanligt bilateralt USA–Ryssland-möte.

Det finns dock inga offentliga uppgifter om att Ukraina redan har beslutats som en punkt på en eventuell trilateral agenda.

USA kan samtidigt öka pressen på länder som köper rysk energi

Ytterligare en konflikt gör kopplingen mellan Ukraina och Kina ännu tydligare.

I Washington diskuteras möjligheten att skärpa pressen på länder som fortsätter att köpa stora mängder rysk energi.

En sådan politik skulle kunna slå direkt mot Kina.

Trump skulle då i praktiken behöva hantera två av sina största utrikespolitiska frågor samtidigt: försöket att pressa Ryssland i Ukraina och försöket att undvika en ny fullskalig ekonomisk konflikt med Kina.

Det är ett av skälen till att ett möte i Shenzhen skulle kunna bli så betydelsefullt.

Frågorna går inte längre enkelt att separera.

Handelskonflikten mellan USA och Kina kan explodera igen i november

APEC-mötet sammanfaller dessutom med en känslig period i handelsrelationen mellan USA och Kina.

De båda länderna har under 2026 försökt stabilisera relationen efter flera år av tullar, exportbegränsningar och konflikter om teknik.

Men flera av de tillfälliga lösningarna löper mot kritiska tidsgränser i november.

Det gäller bland annat amerikanska undantag för vissa kinesiska produktgrupper som enligt nuvarande beslut löper ut den 10 november.

Bara åtta dagar senare börjar APEC:s ledarmöte.

Samtidigt fortsätter USA att kritisera Kinas stora handelsöverskott och industripolitik.

Konflikten handlar inte längre enbart om vanliga tullar.

Halvledare, artificiell intelligens, kritiska mineraler, elbilar, batterier och annan strategisk teknik har blivit centrala delar av rivaliteten.

Ett Trump–Xi-möte i Shenzhen skulle därför redan i sig vara viktigt.

Om Putin dessutom deltar förändras dynamiken ytterligare.

Putin och Xi kommer in i mötet med en allt närmare relation

Ryssland och Kina beskriver själva relationen som strategisk och har under de senaste åren fördjupat samarbetet inom handel, energi och diplomati.

Xi sade efter mötet med Putin den 31 augusti att grunden för relationen ska göras ännu starkare.

Länderna vill samtidigt öka sin samordning inom organisationer och forum som FN, BRICS och G20.

Det betyder inte att Kina och Ryssland är formella allierade på samma sätt som länderna inom Nato.

De har också egna ekonomiska och strategiska intressen som ibland skiljer sig åt.

Men båda regeringarna har blivit allt tydligare i sin kritik mot en internationell ordning där USA har den dominerande positionen.

Det skapar ett känsligt läge för Trump.

Ett gemensamt möte skulle innebära att den amerikanske presidenten sitter tillsammans med två ledare som på flera områden vill minska USA:s globala inflytande.

Xi driver en mer multipolär världsordning

Xi har under de senaste åren återkommande argumenterat för en mer multipolär internationell ordning.

Kina kritiserar vad Beijing beskriver som hegemonism, unilateralism och protektionism och försöker samtidigt stärka organisationer där USA inte har samma dominerande position.

Ryssland driver en liknande linje.

APEC är däremot ett forum där USA, Kina och Ryssland alla ingår tillsammans med ytterligare 18 ekonomier.

Just därför skulle Shenzhen ge en ovanlig scen.

Ett möte mellan Trump, Putin och Xi skulle inte bara handla om enskilda sakfrågor.

Det skulle också bli en tydlig symbol för hur världspolitiken allt mer formas direkt mellan ett fåtal mycket stora makter.

Kärnvapenfrågan kan också bli viktig längre fram

Det finns ytterligare en strategisk fråga som på sikt kan göra ett trilateralt format betydelsefullt.

New START-avtalet mellan USA och Ryssland löpte ut den 5 februari 2026.

Avtalet hade under lång tid begränsat de två ländernas strategiska kärnvapenarsenaler.

Trump har tidigare velat få med Kina i framtida förhandlingar om kärnvapen.

Beijing har hittills motsatt sig detta och pekat på att den kinesiska arsenalen fortfarande är betydligt mindre än de amerikanska och ryska.

Det finns inga uppgifter om att kärnvapen ska diskuteras vid ett eventuellt möte i Shenzhen.

Men om Trump, Putin och Xi skulle etablera ett återkommande samtalsformat skulle kärnvapenkontroll vara en av de få globala frågor där just de tre länderna är helt avgörande.

Mycket måste fortfarande falla på plats

Trots den stora potentiella betydelsen är läget än så länge preliminärt.

Kreml har öppnat dörren och bekräftat att frågan om ett trepartsmöte har diskuterats.

Men Washington och Beijing har inte meddelat att de tackat ja.

Det finns inte heller någon offentlig agenda, någon exakt mötestid eller någon bekräftelse på att alla tre ledarna definitivt kommer att sitta i samma rum.

Det kan därför fortfarande sluta med separata bilaterala möten, precis som vid tidigare internationella toppmöten.

Men om Putin, Trump och Xi faktiskt samlas tillsammans i Shenzhen den 18–19 november skulle det bli betydligt mer än ett vanligt möte vid sidan av APEC.

Ukrainakriget, rysk energi, USA:s handelspolitik mot Kina, strategisk teknik och själva maktbalansen mellan världens tre viktigaste stormakter skulle då för första gången kunna hamna på samma bord.