Protesterna i Frankrike fortsätter, men deltagandet sjunker för femte lördagen i rad. Den 14 november demonstrerade 106 000 personer runt om i landet enligt inrikesdepartementet, den lägsta siffran under den senaste protestvågen. Arrangörerna uppskattar deltagandet till 200 000. Samtidigt förbereder flera stora fackförbund en generalstrejk den 17 november.

Lägsta deltagandet hittills i protesterna

Lördagens demonstrationer genomfördes på 137 platser runt om i Frankrike. Enligt inrikesdepartementet deltog sammanlagt 106 000 personer, varav 24 000 i Paris.

Arrangörerna presenterade betydligt högre siffror. De uppskattade det nationella deltagandet till 200 000 personer och uppgav att omkring 100 000 samlades i huvudstaden.

Skillnaden mellan uppskattningarna är stor, särskilt i Paris. Myndigheternas och arrangörernas siffror bygger på olika bedömningar och bör därför redovisas var för sig.

Det råder däremot ingen tvekan om att inrikesdepartementets sammanställningar visar ett tydligt minskat deltagande under de senaste veckorna.

Så har protesterna minskat sedan oktober

När protestvågen tog fart i oktober samlade demonstrationerna betydligt fler människor. Den 17 oktober räknade myndigheterna till 565 000 deltagare i hela Frankrike.

Sedan dess har antalet demonstranter minskat varje lördag.

På fyra veckor har deltagandet därmed minskat med omkring 81 procent enligt myndigheternas siffror.

Bara mellan den 7 och 14 november handlar det om en nedgång på ungefär 27 procent.

Även arrangörernas nationella uppskattningar pekar nedåt. De uppgav 250 000 deltagare den 7 november, jämfört med 200 000 den 14 november.

Nästan lika många demonstrationer trots färre deltagare

En viktig skillnad är att antalet protestaktioner inte har minskat i samma omfattning.

Den 7 november registrerade inrikesdepartementet 141 demonstrationer. En vecka senare var antalet 137.

Det motsvarar en minskning med knappt tre procent, samtidigt som det totala deltagandet sjönk med 27 procent.

Protesterna genomförs alltså fortfarande på nästan lika många platser, men samlar betydligt färre människor sammanlagt.

Det ger en annan bild än om man enbart tittar på deltagarsiffrorna. Den geografiska spridningen finns i stor utsträckning kvar, även om den samlade mobiliseringen har försvagats.

Utvecklingen ser heller inte likadan ut överallt. Arrangörerna uppgav att deltagandet i Paris ökade från omkring 75 000 den 7 november till 100 000 den 14 november, trots nedgången nationellt.

Därför protesterar människor i Frankrike

Protesterna började med missnöje inom utbildningssektorn men har efter hand kommit att omfatta flera samhällsfrågor.

Bland deltagarna finns gymnasieelever, studenter, fackligt aktiva och personer med koppling till rörelsen Gula västarna.

Kraven varierar mellan grupperna, men flera frågor återkommer:

• Löner och köpkraft: Krav på högre löner och bättre ekonomiska villkor.
• Skola och utbildning: Mer resurser till skolorna och förbättrade förhållanden för elever och personal.
• Arbetsvillkor: Kritik mot försämrade villkor och krav på starkare skydd för anställda.
• Barns och ungas trygghet: Åtgärder för bättre skydd och säkerhet.
• Polisens befogenheter: Kritik mot polisvåld och ett omdiskuterat lagförslag om polisers rätt att använda vapen i nödvärn.

Det handlar därmed inte om en enskild konflikt som kan lösas genom ett enda politiskt beslut.

De olika grupperna har delvis skilda krav, men har samlats kring ett bredare missnöje med samhällsutvecklingen.

Över 200 frihetsberövade under lördagen

Lördagens protester präglades också av incidenter på flera håll.

I inrikesdepartementets sammanställning från klockan 18 den 14 november redovisades 219 frihetsberövade personer och tio poliser med lindriga skador.

Incidenter rapporterades bland annat i Lyon, Bordeaux, Marseille och Toulouse. I Lyon uppgav myndigheterna även att journalister hade angripits.

De senare uppgifterna kompletterar den tidigare rapporteringen under lördagen, då det ännu inte fanns några rapporterade våldsamheter.

Uppgifterna om ingripanden och skador kommer från franska myndigheter.

Generalstrejk den 17 november – nästa stora prövning

Trots det minskade deltagandet i lördagsdemonstrationerna väntar en ny omfattande mobilisering.

Flera franska fackförbund har utlyst en generalstrejk till tisdagen den 17 november.

Bland organisationerna bakom mobiliseringen finns CGT, UNSA, FSU och Solidaires. Även offentliganställda inom CFDT har anslutit sig till strejkvarslen.

Järnvägen är ett av de områden som kan påverkas. Fackförbund som CGT, SUD-Rail och CFDT:s järnvägsförbund har uppmanat anställda att delta i strejken.

Det innebär att resenärer kan drabbas av inställda eller försenade tåg. Även andra delar av offentlig sektor kan påverkas.

Hur stora störningarna blir är däremot ännu inte klarlagt.

Kan strejken få större stöd än demonstrationerna?

Det minskade deltagandet på lördagarna betyder inte automatiskt att tisdagens strejk blir liten.

En demonstration och en arbetsnedläggelse är två olika former av protest. Många som deltar i en fackligt organiserad strejk behöver inte ha deltagit i helgens demonstrationer.

Strejkens omfattning beror bland annat på hur många anställda som följer fackförbundens uppmaningar och vilka arbetsplatser som berörs.

De stora fackförbundens deltagande ger därför den 17 november en annan betydelse än en vanlig demonstrationslördag.

Samtidigt är det ännu för tidigt att säga om strejken kommer att vända den nedåtgående trenden i protestdeltagandet.

Det blir först när strejken genomförs som dess verkliga omfattning kan bedömas.

Vad betyder protesterna för svenskar i Frankrike?

För svenskar som befinner sig i Frankrike, eller planerar att resa dit, är det framför allt den kommande strejken som kräver uppmärksamhet.

Störningar i tågtrafiken kan påverka både längre resor och lokala transporter. Den som ska resa tisdagen den 17 november bör därför kontrollera sin avgång direkt hos transportföretaget.

Svenska myndigheter rekommenderar också att resenärer är uppmärksamma, undviker större folksamlingar och följer lokala myndigheters anvisningar.

Någon säker prognos över strejkens konsekvenser finns ännu inte.

De senaste deltagarsiffrorna visar att Frankrikes lördagsdemonstrationer har tappat kraftigt i omfattning. Men med en ny storstrejk planerad om bara några dagar är det fortfarande oklart hur den bredare protestvågen kommer att utvecklas.