När ett barn börjar vara hemma från skolan återkommande är det lätt att fastna i frågan om hur man ska få barnet genom skolans dörr. Men problematisk skolfrånvaro handlar ofta om något mer än ovilja att gå dit. Det kan finnas svårigheter i undervisningen, oro, konflikter, bristande trygghet eller andra problem bakom frånvaron.
Som vårdnadshavare behöver du inte vänta tills frånvaron når en viss procentsats. Vid upprepad eller längre frånvaro har skolan ett ansvar att ta reda på vad som händer och vilka insatser som behövs.
Här går vi igenom vad du kan göra, vilket ansvar skolan har och vart du kan vända dig om hjälpen dröjer.
Problematisk skolfrånvaro är inte samma sak som skolk
Problematisk skolfrånvaro kan se väldigt olika ut.
Ett barn kan vara helt borta från skolan under längre perioder. Ett annat kanske kommer till skolan men missar vissa lektioner, går hem tidigt eller ofta sjukanmäls.
Frånvaron kan dessutom vara både giltig och ogiltig.
Det är därför missvisande att automatiskt kalla återkommande skolfrånvaro för skolk. Skolk brukar användas om ogiltig frånvaro, medan problematisk skolfrånvaro är ett bredare begrepp.
Barnet kan exempelvis ha svårt att komma iväg på morgonen på grund av stark oro, återkommande känna sig sjuk inför vissa skoldagar eller undvika situationer i skolan där något inte fungerar.
Det viktiga är att försöka förstå vad frånvaron beror på.
En tidigare kartläggning visar hur omfattande problemet kan vara. På Hurbra kan du läsa mer om 15 000 elever med extrem skolfrånvaro i Sverige.
Det här kan du göra när frånvaron börjar återkomma
Vänta inte på att situationen ska bli riktigt allvarlig innan du kontaktar skolan.
Börja med barnets mentor, klasslärare eller den person på skolan som ni normalt har kontakt med.
Beskriv så konkret som möjligt vad som händer.
- vilka dagar eller lektioner barnet missar
- om det är särskilt svårt på morgonen
- om barnet får ont i magen, huvudvärk eller känner stark oro inför skolan
- om vissa ämnen eller situationer verkar vara svårare än andra
- om barnet berättar om konflikter, mobbning eller otrygghet
- om barnet fungerar bra vissa delar av skoldagen men inte andra.
Försök också att lyssna på barnets egen bild av situationen.
Barnet kanske inte själv kan förklara exakt varför det blivit svårt att gå till skolan. Det betyder inte att problemet saknar en orsak.
Kontakta rektor när frånvaron fortsätter
Om frånvaron är återkommande eller har pågått en längre tid bör rektor bli involverad.
Enligt skollagen ska rektor skyndsamt se till att upprepad eller längre frånvaro utreds, om en utredning inte är obehövlig.
Det gäller oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig.
Det finns ingen nationell regel som säger att eleven först måste ha exempelvis 10, 20 eller 30 procents frånvaro.
Skolor och kommuner kan ha egna gränser som används för att uppmärksamma hög frånvaro, men skolans lagstadgade ansvar kan inte reduceras till en viss procentsats.
En konkret fråga till rektor kan vara:
Har skolan inlett en frånvaroutredning, och om inte, hur bedömer ni den återkommande frånvaron?
Du behöver inte själv känna till rätt lagparagraf eller lämna in en särskild juridisk ansökan för att skolans ansvar ska börja gälla.
Vad är en frånvaroutredning?
En frånvaroutredning ska inte bara konstatera hur många dagar barnet varit borta.
Skolan behöver försöka förstå varför frånvaron har uppstått och vad som behöver förändras för att närvaron ska kunna öka.
Utredningen ska göras i samråd med eleven, vårdnadshavaren och elevhälsan.
Skolan kan bland annat behöva undersöka:
- hur eleven upplever undervisningen
- relationerna till andra elever och vuxna
- tryggheten i skolan
- om det finns särskilda lektioner eller situationer där frånvaron ökar
- om eleven har svårt att klara undervisningen
- om något utanför skolan påverkar närvaron
- vilka situationer i skolan som faktiskt fungerar bra.
Det är viktigt att även leta efter det som fungerar.
Om barnet exempelvis klarar vissa ämnen, lektioner, vuxenkontakter eller delar av skoldagen kan det ge viktig information om hur vägen tillbaka ska utformas.
Skolverket beskriver reglerna om frånvaro och skolans ansvar.
Elevhälsan ska vara en del av arbetet
Elevhälsan kan ha en viktig roll när ett barn har problematisk skolfrånvaro.
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Det betyder inte att all skolfrånvaro är ett medicinskt problem. Tvärtom kan orsakerna finnas i själva skolmiljön, undervisningen eller samspelet mellan flera olika faktorer.
Elevhälsan kan hjälpa skolan att skapa en bredare bild av situationen.
Som vårdnadshavare kan du därför fråga:
- Är elevhälsan inkopplad?
- Vilka delar av elevhälsan deltar?
- Vilka orsaker undersöker skolan?
- Vilka åtgärder ska provas?
- När ska åtgärderna följas upp?
Be om en konkret plan
Det är lätt att möten om skolfrånvaro slutar med att alla är överens om att situationen är svår utan att det blir tydligt vad som faktiskt ska hända.
Försök därför få svar på fyra saker:
| Om detta behöver bli tydligt | Fråga skolan |
|---|---|
| Åtgärden | Vad ska skolan göra nu? |
| Ansvar | Vem ansvarar för varje insats? |
| Start | När börjar åtgärden gälla? |
| Uppföljning | När träffas vi igen och utvärderar? |
Om en åtgärd inte fungerar behöver planen ändras.
Målet är inte att hålla fast vid samma lösning så länge att eleven blir ännu längre från skolan.
Anpassningar kan se olika ut
Vilka anpassningar som behövs beror på varför barnet är frånvarande.
För en elev kan det handla om en lugnare arbetsplats. För en annan om tydligare struktur under skoldagen, hjälp vid övergångar mellan lektioner eller en bestämd vuxen att möta på morgonen.
Andra elever kan behöva mer pedagogiskt stöd eller förändringar i lärmiljön.
Det finns ingen standardlösning för problematisk skolfrånvaro.
Vårdnadshavare kan inte automatiskt kräva en viss specifik insats, men skolan måste undersöka elevens behov och sätta in stöd när reglerna kräver det.
Frånvaroutredning och särskilt stöd är inte samma sak
Det finns två processer som ibland behöver pågå samtidigt.
En frånvaroutredning försöker förstå varför eleven är borta och vilka åtgärder som kan öka närvaron.
En utredning om särskilt stöd handlar om vilket pedagogiskt stöd eleven behöver för att klara skolan.
Om skolfrånvaron ger anledning att tro att eleven behöver särskilt stöd ska skolan även utreda det.
En elev behöver inte ha en diagnos för att ha rätt till stöd.
Det är en viktig punkt. Skolans ansvar kan inte skjutas upp enbart därför att familjen väntar på en medicinsk eller neuropsykiatrisk utredning.
När behövs ett åtgärdsprogram?
Om skolan efter sin utredning bedömer att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas.
Där ska det bland annat framgå vilket stöd eleven behöver, vilka åtgärder som ska genomföras och hur de ska följas upp.
Det är mer formellt än vanliga extra anpassningar.
Beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram, att inte upprätta ett åtgärdsprogram eller att avsluta ett åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Tidsfristen är normalt tre veckor från det att eleven och vårdnadshavaren fått del av beslutet.
Var försiktig med uttrycket ”anpassat schema”
I samtal om skolfrånvaro pratas det ibland om att barnet ska få ett anpassat schema.
Det kan vara missvisande eftersom det finns en formell stödinsats som heter anpassad studiegång.
Anpassad studiegång kan innebära att skolan gör avvikelser från den vanliga timplanen, ämnen eller mål. Det är en ingripande åtgärd som beslutas av rektor och ska användas försiktigt.
Det är alltså inte samma sak som mindre praktiska anpassningar under skoldagen.
Om skolan föreslår att barnet ska läsa färre ämnen eller få kraftigt minskad undervisningstid är det rimligt att fråga exakt vilket beslut som fattas, på vilken grund och hur elevens rätt till utbildning påverkas.
Dokumentera vad som händer
När frånvaron blir långvarig kan många möten, telefonsamtal och olika kontakter snabbt bli svåra att hålla reda på.
Spara därför dokumentation.
Anteckna till exempel:
- datum för frånvaron
- kontakt med skolan
- möten och vilka som deltog
- vad skolan sagt att den ska göra
- beslutade anpassningar
- när insatser ska starta
- datum för nästa uppföljning
- hur barnet själv beskriver situationen.
Spara även mejl och beslut.
Om barnet ofta är hemma på grund av sjukdom kan reglerna se olika ut beroende på situationen. Läs också vår guide om när skolan kan kräva läkarintyg.
Om skolan inte gör tillräckligt
Om du upplever att kontakten med mentor eller lärare inte leder någonstans bör du ta frågan till rektor.
Om problemen därefter kvarstår kan du lämna ett klagomål till skolans huvudman.
För en kommunal skola är kommunen huvudman. För en fristående skola är det organisationen, företaget eller stiftelsen som driver skolan.
Huvudmannen ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål.
Det är bra att göra klagomålet skriftligt och konkret.
Beskriv:
- hur länge frånvaron har pågått
- vilka kontakter ni haft med skolan
- vilka insatser som genomförts
- vad som fortfarande inte fungerar
- vad ni anser behöver utredas eller följas upp.
Om huvudmannen inte löser problemet
Om huvudmannen har fått möjlighet att hantera frågan men problemen kvarstår kan du lämna information till Skolinspektionen.
Det betyder inte att Skolinspektionen automatiskt startar en individuell granskning av varje ärende, men uppgifterna kan användas i myndighetens tillsyn.
Om frånvaron har samband med mobbning eller annan kränkande behandling kan även Barn- och elevombudet, BEO, vara relevant.
BEO är däremot inte den vanliga klagovägen för skolfrånvaro i sig.
Ibland behövs hjälp från flera håll
Problematisk skolfrånvaro kan ibland hänga ihop med sådant som kräver hjälp även utanför skolan.
Det kan exempelvis finnas behov av stöd från vården eller socialtjänsten.
Det förändrar inte skolans eget ansvar.
Skolan kan inte enbart hänvisa familjen till vården och sedan avvakta med sitt eget arbete.
För skolpliktiga elever kan hemkommunen dessutom behöva samordna insatser med andra verksamheter.
Beroende på situationen kan familjen samtidigt behöva kontakta exempelvis vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin.
Vilken vård som är aktuell beror på barnets behov.
Gör så här steg för steg
| Om detta händer | Gör så här |
|---|---|
| Frånvaron börjar återkomma | Kontakta mentor eller lärare och dokumentera mönstret |
| Frånvaron fortsätter | Kontakta rektor och fråga om frånvaroutredning |
| Barnet har svårt att klara skolarbetet | Be skolan bedöma behovet av stöd |
| Åtgärderna fungerar inte | Begär uppföljning och att andra insatser övervägs |
| Skolan agerar inte tillräckligt | Lämna klagomål till huvudmannen |
| Problemen kvarstår efter huvudmannens hantering | Lämna information till Skolinspektionen |
Ett mejl till rektor kan vara enkelt
Du behöver inte skriva juridiskt avancerat.
Det viktigaste är att beskriva situationen och be skolan tydliggöra vad den gör.
Du kan exempelvis skriva:
”Mitt barn har nu återkommande frånvaro. Jag vill veta om skolan har inlett en frånvaroutredning, vilka orsaker ni har kartlagt, hur elevhälsan involveras och vilka åtgärder som ska genomföras. Jag vill också gärna veta när insatserna ska följas upp.”
Det skapar en tydlig utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
Vänta inte på en viss frånvaroprocent
En aktuell kartläggning från Sveriges Radio visar att omkring 80 av 177 svarande kommuner saknade uppgifter om hur många pågående frånvaroutredningar de hade.
Skolinspektionen beskrev situationen som oroande.
För en enskild familj är ändå den viktigaste punkten enklare:
Det finns ingen nationell procentsats som barnet först måste passera.
Om frånvaron blir upprepad eller längre behöver skolan reagera, försöka förstå orsaken och sätta in de insatser som behövs.
För vårdnadshavaren är nästa steg därför sällan att bara vänta och hoppas att situationen löser sig. Kontakta skolan, be om en tydlig utredning och se till att det finns en konkret plan för vad som händer därefter.