Ett Alakazam Gold Star från 2006 har sålts för en miljon kronor i Sverige. Bara kort därefter bytte det ägare igen för 1,2 miljoner. Affären visar hur stora pengar som numera finns i sällsynta Pokémonkort, men också hur svårt det kan vara att avgöra vad ett kort faktiskt är värt.

Den uppmärksammade affären gjordes under Card Expo Sweden på Fryshuset i Stockholm. Kevin Chan köpte ett Alakazam Gold Star för en miljon kronor, ett pris som rapporterats som nytt svenskt rekord för ett enskilt Pokémonkort.

Men historien slutade inte där.

Kortet såldes vidare till en engelsk samlare för 1,2 miljoner kronor. Den andra försäljningen ska ha blivit klar redan samma vecka, även om den fysiska leveransen av kortet återstod.

Det innebär i praktiken en prisökning på 200 000 kronor mellan två affärer på mycket kort tid.

Vilket Pokémonkort såldes för en miljon?

Kortet är Alakazam Gold Star #99 från serien EX Crystal Guardians, som gavs ut 2006.

Gold Star-korten är en särskilt eftertraktad grupp äldre Pokémonkort. De känns igen på den guldfärgade stjärnan efter Pokémonens namn och tillhör de kort från 2000-talet som fått allt större uppmärksamhet bland samlare.

Alakazam-kortet är dessutom svårt att hitta i riktigt högt skick.

PSA:s populationsregister visar att bara ett begränsat antal exemplar har fått det högsta betyget PSA 10. Det bidrar till att göra kort i toppskick betydligt mer värdefulla än exemplar med repor, slitna kanter eller andra skador.

Exakt vilket graderingsföretag och vilket betyg det svenska rekordkortet har är däremot inte tillräckligt säkert verifierat. Det går därför inte att säga att rekordpriset enbart beror på en viss grade.

Därför kan samma Pokémonkort vara värt helt olika mycket

Två till synes identiska Pokémonkort kan skilja enormt i pris.

För samlarkort är det inte bara motivet och kortets ålder som spelar roll. Bland annat påverkar följande värdet:

Det är därför missvisande att söka efter ett Pokémonkort på nätet och automatiskt anta att det är värt det högsta pris som någon begär.

En annons visar vad säljaren vill ha. En genomförd affär visar vad någon faktiskt varit beredd att betala.

Samma princip gäller även på andra andrahandsmarknader. I vår guide om vilken second hand-app som ger mest betalt är just skillnaden mellan utropspris, efterfrågan och faktiskt försäljningspris central.

Så fungerar grading av Pokémonkort

På den dyrare samlarkortsmarknaden säljs många kort i graderade och förseglade kapslar.

Ett graderingsföretag kontrollerar först att kortet är äkta och bedömer därefter bland annat yta, hörn, kanter och centrering.

Hos PSA används en skala från 1 till 10, där PSA 10 är den högsta graden.

När graderingen är klar kapslas kortet normalt in tillsammans med en etikett som anger kortets identitet, grade och ett certifieringsnummer.

Det kan göra det betydligt enklare att köpa och sälja kort på en internationell marknad eftersom två personer på olika kontinenter får en gemensam referens för kortets skick.

Men grading är inte ett fullständigt skydd mot förfalskningar.

Även certifieringsnummer och etiketter kan kopieras. Vid mycket dyra affärer behöver köparen därför kontrollera hela objektet, inte bara skriva in ett nummer på graderingsföretagets webbplats.

Tidigare Pokémonrekord i Sverige

Miljonförsäljningen ligger klart över flera tidigare uppmärksammade svenska Pokémonaffärer.

En oöppnad EX Unseen Forces Booster Box såldes på Tradera för nästan 650 000 kronor under 2026 och blev då det dyraste Pokémonobjektet som sålts på plattformen.

Tidigare samma år hade ett Rayquaza Gold Star sålts för nästan 200 000 kronor.

Även det kortet visade hur snabbt priserna kan förändras. Köparna uppgav senare att Rayquaza-kortet såldes vidare inom tolv timmar för omkring 270 000 till 280 000 kronor.

Det illustrerar också en viktig begränsning när man talar om svenska rekord. Många av de allra dyraste samlarkorten säljs privat, på mässor eller direkt mellan samlare.

Det finns därför ingen komplett offentlig databas över varje dyr Pokémonaffär som gjorts i Sverige.

Miljonaffären bör därför ses som det rapporterade svenska rekordet, snarare än som ett rekord som går att kontrollera mot samtliga privata affärer genom tiderna.

Måste man betala skatt när ett Pokémonkort säljs med vinst?

Ja, en stor vinst på ett samlarobjekt kan vara skattepliktig.

Hur försäljningen behandlas beror bland annat på om föremålet räknas som en personlig tillgång eller som en kapitalplacering.

Skatteverket anger att vinster på personliga tillgångar kan omfattas av ett fribelopp på totalt 50 000 kronor under året. För kapitalplaceringstillgångar gäller inte samma fribelopp.

Skatten på beskattningsbar kapitalvinst är normalt 30 procent.

Mer om reglerna finns hos Skatteverket.

Ett enkelt räkneexempel visar varför skatten kan bli viktig när priserna blir så här höga.

Om ett kort köps för en miljon kronor och senare säljs för 1,2 miljoner är skillnaden 200 000 kronor före kostnader.

Om hela vinsten skulle beskattas som kapitalvinst med 30 procent motsvarar det 60 000 kronor i skatt.

Det går däremot inte att räkna ut skatten i den aktuella Alakazam-affären utifrån de offentliga uppgifterna. Det är inte klarlagt om handeln sker privat, inom ett företag eller som del av mer regelbunden handel.

Den som återkommande köper föremål med syftet att sälja dem vidare kan dessutom omfattas av andra skatteregler.

200 000 kronor högre försäljningspris innebär alltså inte automatiskt 200 000 kronor i ren vinst.

Svenskt rekord, men långt från världsrekordet

En miljon kronor för ett Pokémonkort är exceptionellt på den svenska marknaden, men internationellt har de allra sällsyntaste korten nått helt andra nivåer.

Ett PSA 10-graderat Pikachu Illustrator såldes under 2026 för motsvarande långt över 100 miljoner kronor på auktion.

Det visar hur långt samlarkortsmarknaden har utvecklats sedan Pokémonkorten började säljas som barnleksaker på 1990-talet.

För den som hittar en gammal samling hemma betyder det däremot inte att varje gammalt kort är en förmögenhet.

Det är kombinationen av exakt utgåva, sällsynthet, skick, grading och faktisk efterfrågan som avgör om ett kort är värt några kronor, några tusenlappar eller, i extrema fall, över en miljon.