En pojke under 15 år misstänks ha utfört sprängningen mot en port i centrala Malmö tidigare i augusti. Polisen kunde identifiera honom genom kamerabevakning och följa hans rörelser både före och efter dådet. Nu misstänker utredarna att pojken inte agerade på eget initiativ utan fick uppdraget av andra.

Explosionen inträffade vid ett flerfamiljshus på Kaptensgatan i området Lugnet klockan 16.03 den 5 augusti.

Glassplitter spreds utanför porten efter detonationen, men ingen person skadades. Nationella bombskyddet och kriminaltekniker kallades till platsen och händelsen utreds som grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Drygt två veckor senare har polisen kommit betydligt längre i utredningen.

En pojke som är yngre än 15 år misstänks nu ha utfört sprängningen. Han förhördes under torsdagen den 20 augusti och polisen gick följande dag ut med uppgifterna.

Så kunde polisen hitta pojken

Kamerabevakning har fått en central betydelse i utredningen.

Redan kort efter explosionen började polisen samla in vittnesuppgifter och undersöka tillgängligt kameramaterial. Vittnen hade sett personer springa från platsen och den första jakten riktades mot en person som misstänktes ha kastat in något vid porten.

Genom det fortsatta arbetet med kamerabilderna kunde polisen följa en person både före och efter explosionen.

Det spåret ledde till pojken som nu misstänks för dådet.

Polisen har inte offentliggjort exakt vilka kameror som användes eller hur lång sträcka pojken kunde följas. Det är därför fortfarande oklart hur han tog sig till Kaptensgatan och vart han tog vägen efter explosionen.

Men kameramaterialet blev tillräckligt för att utredarna skulle kunna identifiera honom.

Polisen tror att sprängningen beställdes

Den kanske viktigaste frågan i utredningen är nu inte bara vem som placerade eller utlöste sprängladdningen, utan vem som gav uppdraget.

Polisen misstänker att pojken inte agerade på eget initiativ.

I stället betraktas sprängningen som ännu ett möjligt exempel på det som polisen beskriver som ”crime as a service”, där personer högre upp i den kriminella kedjan beställer våldsbrott och låter andra utföra dem.

Någon misstänkt beställare har inte offentliggjorts.

Det finns inte heller några bekräftade uppgifter om hur pojken kom i kontakt med personerna bakom uppdraget, om han erbjöds pengar eller vilken plattform som eventuellt användes för kommunikationen.

Det går därför ännu inte att slå fast exakt hur rekryteringen gick till.

Så fungerar ”crime as a service”

Begreppet används av polisen för en kriminell marknad där exempelvis skjutningar, sprängningar och andra våldsbrott kan läggas ut som uppdrag.

Rekryteringen kan ske digitalt och beställaren behöver inte själv befinna sig i närheten av brottsplatsen. Mellan personen som beställer brottet och den som slutligen utför det kan det dessutom finnas flera mellanhänder.

Unga personer riskerar att hamna längst ned i kedjan.

Polisen har tidigare beskrivit hur barn kan lockas av pengar och status men också hur hot och press kan uppstå efter att de väl kommit in i den kriminella miljön.

Det betyder inte att exakt detta är vad som hänt i fallet på Lugnet. Den delen av Malmöutredningen är fortfarande inte klarlagd.

Däremot passar polisens misstanke om ett beställningsdåd in i ett betydligt större problem som myndigheten har varnat för.

Allt fler barn misstänks för sprängningar

Användningen av mycket unga utförare har blivit en central fråga i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Under 2025 registrerades 189 sprängningar i Sverige, jämfört med 136 året före.

Polisen har pekat på att yngre utförare kan användas för just sprängdåd mot fasta mål som bostäder och lokaler. Den som beställer attacken kan därmed hålla sig långt från själva brottsplatsen.

Utvecklingen syns också bland de allra yngsta.

Fram till november 2025 hade 57 barn under 15 år misstänkts för allmänfarlig ödeläggelse i någon form. Under hela 2024 var motsvarande antal 21.

Pojken som nu misstänks för sprängningen i Malmö är alltså ovanligt ung, men fenomenet med minderåriga utförare är inte längre isolerat.

Vad händer när den misstänkte är under 15 år?

Eftersom pojken ännu inte har fyllt 15 kan han enligt reglerna som gäller vid tidpunkten för brottet inte dömas till ett vanligt straff.

Polis och åklagare kan ändå utreda vad som har hänt. Socialtjänsten kan också besluta om olika former av stöd eller vård.

Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan i vissa fall prövas genom en så kallad bevistalan, men utan att barnet får en vanlig straffpåföljd.

Frågan är extra aktuell eftersom riksdagen den 13 augusti beslutade att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för vissa allvarliga brott. De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 10 september 2026 och påverkar därför inte sprängningen på Kaptensgatan den 5 augusti.

Utredningens fokus lär nu i stor utsträckning riktas mot personerna bakom den misstänkte utföraren.

Polisens ursprungliga uppgifter om explosionen finns på polisens händelsesida om sprängningen i Malmö.

Vem som beställde attacken, varför just porten på Lugnet utsattes och hur pojken fick uppdraget är fortfarande de stora obesvarade frågorna.