Phoenix Suns tog ett tydligt steg framåt under sin första säsong med Jordan Ott som tränare. Laget vann 45 matcher, förbättrade försvaret kraftigt och återvände till NBA-slutspelet. Men förlusten med 0–4 mot Oklahoma City Thunder visade hur långt det fortfarande är till toppen. Inför NBA 2026/27 ska Devin Booker leda en förändrad trupp där Jalen Green, Dillon Brooks och nyförvärvet Miles Bridges får viktiga roller. Frågan är om Phoenix kan behålla sin nya defensiva identitet och samtidigt utveckla ett tillräckligt bra anfall för att utmana de starkaste lagen.

Phoenix Suns inför NBA 2026/27 – förutsättningar och nyckeltal

Phoenix går in i säsongen som ett lag med betydligt bättre grundstruktur än för ett år sedan. Efter flera säsonger präglade av stora stjärnkontrakt och höga förväntningar har klubben hittat ett mer kollektivt sätt att spela basket.

Under 2025/26 vann Suns 45 matcher och förlorade 37. Det var nio segrar fler än säsongen innan. Phoenix slutade sjua i Western Conference, tog sig vidare från play-in och nådde slutspelet, där Oklahoma City Thunder blev för svårt motstånd.

Det stora framsteget var försvaret. Phoenix gick från att tillhöra ligans sämsta defensiva lag till att rankas bland de tio bästa. Samtidigt skapade laget betydligt fler skottmöjligheter genom offensiva returer och framtvingade misstag.

Nyckeltal 2025/26	Phoenix Suns
Grundserie	45 segrar, 37 förluster
Western Conference	Sjunde plats
Slutspel	Förlust 0–4 mot Oklahoma City
Poäng per match	112,6
Offensiv rating	114,2, plats 17
Defensiv rating	112,9, plats 9
Nettorating	+1,4
Trepoängsskytte	36,1 procent
Offensiva returer per match	13,0
Steals per match	9,5
Huvudtränare	Jordan Ott

Phoenix tillhör därmed inte de självklara mästarkandidaterna. Det finns däremot en tydlig möjlighet att utvecklas, särskilt om lagets offensiva spelare kan bidra mer konsekvent än under föregående säsong.

Den större konkurrensbilden finns i vår genomgång av NBA 2026/27 med lag, upplägg och förutsättningar.

Från Kevin Durants stjärnbygge till Jordan Otts kollektiv

Phoenix hade stora förväntningar när Kevin Durant, Devin Booker och Bradley Beal spelade tillsammans. Tanken var att tre offensiva stjärnor skulle göra laget nästan omöjligt att försvara när det verkligen gällde.

Resultatet blev något annat.

Laget hade svårt att skapa kontinuitet, både på grund av skador och problem med balansen i spelartruppen. Phoenix var beroende av individuella prestationer och fick inte tillräckligt mycket produktion från andra delar av spelet.

Säsongen 2024/25 slutade med 36 segrar och 46 förluster. Phoenix missade slutspelet och behövde förändra sin inriktning.

Durants flytt till Houston Rockets blev en tydlig brytpunkt. Även Bradley Beal försvann ur lagbygget, och Phoenix började i stället bygga en bredare spelargrupp kring Booker.

Med Jordan Ott som ny huvudtränare förändrades också spelstilen.

Phoenix började försvara mer aggressivt, arbeta hårdare i returtagningen och försöka vinna fler bollinnehav än motståndarna. Spelarna fick tydligare uppgifter och laget blev mindre beroende av att några få stjärnor skulle skapa nästan hela offensiven.

Det märktes direkt i resultaten.

Att gå från 36 till 45 segrar i en konkurrenskraftig Western Conference är en betydande förbättring. Ännu viktigare var att Phoenix hittade ett sätt att vinna matcher även när det egna skyttet inte fungerade särskilt bra.

Problemet var att förändringen inte räckte mot de bästa lagen. Oklahoma City kunde hantera Phoenix aggressivitet och samtidigt utnyttja lagets offensiva begränsningar.

Suns behöver nu gå vidare från att vara ett svårspelat lag till att också bli ett lag som kan styra matcher mot starkt motstånd.

Phoenix Suns trupp 2026/27 – alla spelare

Phoenix har behållit flera viktiga spelare från förra säsongen men samtidigt förändrat rotationen. Miles Bridges och Luke Kennard är de mest betydelsefulla nytillskotten.

Klubben har också fortsatt investera i yngre spelare som Khaman Maluach, Ryan Dunn, Rasheer Fleming och nyvalde Koa Peat.

Spelartruppen inför säsongsstarten

Position	Spelare
Guards	Devin Booker, Jalen Green, Collin Gillespie, Luke Kennard, Jordan Goodwin, Jamaree Bouyea
Forwards	Dillon Brooks, Miles Bridges, Ryan Dunn, Rasheer Fleming, Koa Peat
Centers	Mark Williams, Oso Ighodaro, Khaman Maluach
Two-way-kontrakt	Pat Spencer, Duop Reath, Drew Timme

Truppen består av 14 spelare på ordinarie kontrakt och tre spelare med two-way-avtal.

Drew Timme anslöt så sent som den 19 oktober, medan Phoenix också har gjort förändringar bland spelarna längre ner i rotationen under försäsongens slutskede.

Den största osäkerheten finns på centerpositionen. Mark Williams är skadad och saknar ett fastställt datum för återkomst. Därför får Oso Ighodaro och Khaman Maluach betydligt större ansvar än vad som ursprungligen var tänkt.

Phoenix Suns värvningar och förluster sommaren 2026

Phoenix har inte genomfört en fullständig ombyggnation. Förändringarna handlar snarare om att komplettera den trupp som tog ett stort steg framåt under Otts första säsong.

Viktigaste spelarövergångarna

Tillkommit	Lämnat
Miles Bridges, Charlotte	Grayson Allen, Charlotte
Luke Kennard, free agent	Royce O’Neale, Charlotte
Koa Peat, draften	Amir Coffey
Duop Reath	Haywood Highsmith
Drew Timme, two-way	Koby Brea och CJ Huntley

Den största affären var värvningen av Miles Bridges från Charlotte Hornets.

Phoenix fick också ett förstarundeval 2029 och ett andrarundeval 2027 i affären, medan Charlotte fick Phoenix förstarundeval 2033.

Det ger Suns en etablerad offensiv forward och ytterligare draftresurser på kortare sikt, men innebär samtidigt att klubben lämnar ifrån sig ett framtida förstarundeval.

Att Grayson Allen och Royce O’Neale lämnat är inte oviktigt. Båda kunde bidra med skytte, erfarenhet och spel utan bollen. Tillsammans satte de 371 trepoängare under föregående säsong.

Det är en stor mängd skytte som behöver ersättas.

Luke Kennard har värvats för att hjälpa till med just detta. Han är en av NBA:s mest träffsäkra distansskyttar, men Phoenix måste också få mer skottproduktion från de etablerade startspelarna.

Koa Peat valdes som nummer 30 i draften 2026. Han ger klubben ytterligare en ung och fysiskt stark forward som kan utvecklas bakom de mer etablerade spelarna.

En bredare genomgång av sommarens stora förändringar finns i vår sammanställning av NBA-trejderna 2026.

Devin Booker är fortfarande Phoenix viktigaste spelare

Devin Booker går in i ännu en säsong som Phoenix självklara förstastjärna.

Under 2025/26 gjorde han 26,1 poäng och 6,0 assists per match. Han spelade 64 grundseriematcher och fortsatte vara lagets viktigaste offensiva spelare.

Men Bookers roll är mer omfattande än att bara göra poäng.

Han är den spelare som oftast måste skapa struktur när motståndarna försvarar aggressivt, när skotten inte faller eller när andra spelare inte lyckas skapa egna lägen.

Booker kan göra poäng från nästan alla områden på planen. Hans mellandistansskytte är fortfarande ett av lagets viktigaste vapen, och han är skicklig på att utnyttja försvarare i pick-and-roll.

Samtidigt har han utvecklats till en bättre spelfördelare.

Det är särskilt viktigt i Phoenix nuvarande trupp, eftersom laget inte har någon traditionell förstaguard som självklart styr hela anfallet.

Booker måste därför kombinera rollen som främsta poänggörare med ansvaret att skapa möjligheter åt andra.

Därför behöver Booker inte göra fler poäng

Phoenix blir inte automatiskt bättre om Booker höjer sitt snitt från 26 till omkring 30 poäng.

Tvärtom kan det vara ett tecken på att lagets offensiva alternativ inte fungerar.

En av säsongens viktigaste frågor är om Jalen Green, Miles Bridges och övriga lagkamrater kan skapa tillräckligt mycket anfall för att Booker inte ska behöva bära samma börda.

Om Booker får fler öppna avslut, bättre passningsalternativ och mindre ansvar för att lösa varje svårt anfall kan hans effektivitet förbättras även om den egna poängproduktionen sjunker.

Han behöver också kunna spara energi till försvarsarbetet och slutet av jämna matcher.

Phoenix har redan gjort en tydlig långsiktig investering i sin stjärna. Booker skrev 2025 på en tvåårig kontraktsförlängning värd omkring 145 miljoner dollar, vilket binder honom till klubben till och med säsongen 2029/30.

Frågan är inte vem Phoenix ska bygga kring. Frågan är vilken typ av lag som bäst kompletterar Booker.

Jalen Green kan bli den stora skillnaden

Jalen Green är en av de viktigaste spelarna för Phoenix möjligheter att förbättra sitt resultat.

Han gjorde 17,8 poäng per match under 2025/26, men spelade endast 32 matcher. Skadorna gjorde att Suns aldrig fick möjlighet att utveckla samspelet mellan Green, Booker och Dillon Brooks under en längre sammanhängande period.

Greens trepoängsskytte stannade dessutom på 31,3 procent.

Det är inte tillräckligt bra för en guard som tar många avslut och förväntas vara en av lagets viktigaste offensiva spelare.

Samtidigt har Green egenskaper som få andra i truppen kan erbjuda.

Han är explosiv, kan attackera korgen i hög fart och har kapacitet att skapa egna avslut även när försvararna ligger nära honom.

Det ger Phoenix ett alternativ till Bookers mer metodiska anfallsspel.

Samspelet med Booker kan förändra hela offensiven

När Booker, Green och Brooks faktiskt spelade tillsammans under förra säsongen producerade Phoenix 122,6 poäng per 100 bollinnehav.

Det är en mycket stark offensiv siffra.

Problemet är att trion bara delade planen under 291 minuter, inklusive grundserie, play-in och slutspel. Underlaget är därför för litet för att slå fast att kombinationen kommer fungera lika bra över en hel säsong.

Det finns ändå anledning till optimism.

Green kan attackera när försvararna fokuserar på Booker. Booker kan i sin tur skapa lägen när Green drar på sig uppmärksamhet.

För att samspelet ska fungera behöver Green förbättra sitt beslutsfattande. Han måste kunna avgöra när han ska skjuta, attackera eller flytta bollen vidare.

Hans försvarsspel blir också viktigt. Phoenix har byggt sin nya identitet på kollektiv disciplin, och Green behöver bidra utan att skapa svagheter som motståndarna kan utnyttja.

Med en spelaroption inför 2027/28 finns dessutom en tydlig kontraktsmässig betydelse i hur hans säsong utvecklas.

Dillon Brooks har blivit mer än en försvarsspecialist

Dillon Brooks var en av spelarna som tydligast förändrade Phoenix förra säsongen.

Han bidrog med intensitet, aggressivt försvar och en fysisk närvaro som laget tidigare saknat.

Samtidigt tog han ett stort offensivt ansvar.

Brooks gjorde personbästa 20,2 poäng per match under sin första säsong i Phoenix. Hans användningsgrad ökade från 17,6 procent i Houston till 27,9 procent i Suns.

Det var den största ökningen i ligan bland spelare som uppfyllde kraven på speltid under båda säsongerna.

Brooks visade alltså att han kan göra betydligt mer offensivt än att stå vid trepoängslinjen och vänta på passningar.

Men det skapar också en intressant fråga inför den nya säsongen.

När Green spelar mer och Bridges kommer in i laget behöver Phoenix fördela avsluten annorlunda.

Det vore knappast optimalt om Booker, Green, Brooks och Bridges alla försöker skapa egna avslut i lika stor omfattning.

Brooks viktigaste bidrag kan därför återigen bli att försvara motståndarnas främsta perimeterhot, spela fysiskt och göra poäng när lägena uppstår.

Hans treåriga kontraktsförlängning värd omkring 73 miljoner dollar visar att Phoenix betraktar honom som en central del av lagbygget.

Miles Bridges ger mer kraft men också nya frågor

Miles Bridges kommer från en säsong i Charlotte där han gjorde 17,1 poäng, tog 5,8 returer och noterades för 3,2 assists per match.

Han spelade 77 matcher och ger Phoenix ytterligare en etablerad offensiv spelare med stor fysisk kapacitet.

Bridges kan attackera korgen, avsluta nära ringen och ta returer från forwardpositionen.

Han är också tillräckligt mångsidig för att användas i flera olika uppställningar.

Den stora utmaningen handlar om hur hans styrkor passar tillsammans med Booker, Green och Brooks.

Bridges satte 33,3 procent av sina trepoängsförsök förra säsongen. Det gör honom till ett mindre pålitligt distanshot än exempelvis Kennard eller Gillespie.

Om motståndarna kan lämna Bridges och Brooks mer öppna för att koncentrera sig på Booker riskerar Phoenix att få problem med ytorna i anfallet.

Samtidigt kan Bridges bidra med något Suns behöver: fysisk offensiv kraft och fler avslut nära korgen.

Han kan också hjälpa laget att kontrollera returtagningen när Phoenix använder mindre femmor.

Bridges blir därmed en nyckel till lagets balans. Han behöver bidra med poäng utan att försvaga det försvar och det kollektiva spel som gjorde Phoenix framgångsrikt förra säsongen.

Collin Gillespie och Luke Kennard ska ge Phoenix bättre skytte

Två av Phoenix viktigaste spelare behöver inte dominera bollen för att påverka en match.

Collin Gillespie och Luke Kennard erbjuder skytte, rörelse utan boll och möjligheten att straffa motståndare som lägger för mycket uppmärksamhet på Booker.

Collin Gillespie har redan visat sitt värde

Gillespie fick sitt stora genombrott förra säsongen.

Han gjorde 12,7 poäng, 4,6 assists och 4,1 returer per match. Framför allt satte han 232 trepoängare med 40,1 procents träffsäkerhet.

Det var nytt klubbrekord för antalet lyckade trepoängare under en säsong.

Gillespie är också en spelare som kan organisera anfallet utan att behöva ta särskilt många svåra avslut.

Han kan spela tillsammans med Booker, men även ta ett större ansvar när stjärnan vilar.

Phoenix har belönat utvecklingen med ett fyraårskontrakt värt 48 miljoner dollar.

Inför säsongen ser Gillespie ut att kunna få en viktig roll från bänken om Green startar. Det behöver inte innebära mindre betydelse. I många matcher kan Gillespie vara den spelare som får offensiven att fungera när förstafemman roteras.

Luke Kennard ger laget en specialist

Kennard ledde hela NBA i trepoängsprocent under 2025/26 med imponerande 47,8 procent.

Han gjorde 8,4 poäng per match och har skrivit på ett tvåårskontrakt som rapporteras vara värt 13 miljoner dollar.

Kennard är särskilt användbar när han får öppna lägen efter att lagkamrater dragit till sig flera försvarare.

För Phoenix är hans främsta uppgift att skapa bättre spacing.

Om motståndarna tvingas bevaka Kennard nära trepoängslinjen får Booker och Green mer utrymme att attackera.

Men Kennard kan inte ensam ersätta den samlade produktionen från Allen och O’Neale. Phoenix behöver få ett bredare och mer konsekvent trepoängsskytte från hela rotationen.

Kennard har dessutom haft problem med vänster knä under försäsongen. Problemen har inte bedömts innebära någon längre frånvaro, men hans status inför de första matcherna är en faktor att följa.

Mark Williams skada skapar problem på centerpositionen

Phoenix största osäkerhet inför säsongsstarten finns under korgen.

Mark Williams genomgick i september en operation efter en skada i vänster axel. Klubben har inte presenterat något fast datum för hans återkomst.

Det är ett kännbart avbräck.

Williams gjorde 11,7 poäng och tog 8,0 returer per match förra säsongen. Han satte också omkring 64 procent av sina avslut från golvet.

Med sin storlek och längd ger han Phoenix ett naturligt skydd nära korgen, samtidigt som han är ett effektivt avslutsalternativ efter passningar från lagets guards.

Hans returtagning har också stor betydelse för ett lag som bygger en del av sin framgång på att skapa fler skottmöjligheter än motståndarna.

Williams har ett nytt treårskontrakt värt 38 miljoner dollar, vilket gör honom till en viktig del av Phoenix planer även på längre sikt.

Under hans frånvaro måste andra spelare ta ett större ansvar.

Oso Ighodaro är det mest etablerade alternativet

Ighodaro spelade samtliga 82 grundseriematcher förra säsongen och snittade 6,5 poäng, 5,1 returer och 2,3 assists.

Han är en rörlig center med bra spelförståelse och förmåga att passa bollen.

Hans styrkor gör det möjligt för Phoenix att använda ett mer rörligt anfall, där centern kan bidra i passningsspelet i stället för att enbart vänta nära korgen.

Han är också användbar när laget vill försvara längre ut på planen.

Begränsningen är att han inte har samma storlek eller fysiska tyngd som Williams.

Mot stora och starka centers kan det bli problem både i det uppställda försvaret och i kampen om returerna.

Phoenix har ändå visat förtroende för Ighodaro genom en treårig kontraktsförlängning värd omkring 29 miljoner dollar, som börjar gälla 2028.

Khaman Maluach har en större fysisk potential

Khaman Maluach valdes som nummer tio i draften 2025 och går nu in i sin andra NBA-säsong.

Hans första år innehöll bara 411 spelade minuter, men under Summer League 2026 visade han tydliga framsteg.

Maluach snittade 19,5 poäng, 12,8 returer och 2,0 blockar.

Det är siffror från en annan konkurrensnivå än NBA:s grundserie och ska inte övertolkas. De visar däremot vilka egenskaper som gör honom intressant.

Maluach har storleken för att påverka spelet nära korgen, skydda ringen och ge Phoenix mer fysisk närvaro.

Hans utmaning blir att hantera tempot, positioneringen och de taktiska kraven mot NBA:s mer etablerade spelare.

Vem bör starta som center?

Ighodaro framstår som det tryggaste alternativet inför premiären tack vare sin erfarenhet och förståelse för Otts spelidé.

Maluach kan däremot få en växande roll, särskilt när Phoenix möter motståndare med stora och fysiska centers.

Duop Reath finns också som ett alternativ genom sitt two-way-kontrakt. Han kan bidra med ytterligare storlek och visst distansskytte.

Williams skada kan därmed ge Phoenix en möjlighet att utveckla Maluach snabbare än planerat, men det innebär också en tydlig sportslig risk under säsongens första veckor.

Jordan Ott har förändrat Phoenix försvar

Jordan Ott gjorde en av de mer anmärkningsvärda tränarinsatserna under förra säsongen.

Phoenix gick från plats 27 till plats 9 i NBA:s defensiva ranking.

Enligt Basketball-References beräkningsmodell sjönk antalet insläppta poäng per 100 bollinnehav från 119,3 till 113,9.

Det är en betydande förbättring som inte kan förklaras av en enskild värvning.

Phoenix började spela med högre intensitet, tydligare defensiva uppgifter och större aggressivitet i arbetet med att störa motståndarnas anfall.

Brooks fick en naturlig huvudroll genom sin förmåga att försvara mot flera olika spelartyper.

Jordan Goodwin bidrog med energi och press på motståndarnas guards, medan andra spelare började arbeta mer konsekvent i hjälpförsvaret.

Ott lyckades också få laget att använda sin kollektiva energi som ett vapen.

Phoenix försökte inte nödvändigtvis vinna varje match genom att göra flest spektakulära anfall. I stället skapade laget fler möjligheter genom att tvinga fram misstag och vinna returer.

Det defensiva resultatet behöver ändå granskas närmare.

En del av förbättringen berodde på att motståndarna sköt betydligt sämre från trepoängslinjen. Sådana förändringar kan påverkas av både försvarskvalitet och variation i skottutfall.

Det är därför inte säkert att Phoenix kan räkna med exakt samma defensiva resultat igen.

Ott måste också hitta rätt balans när Green och Bridges får stora offensiva roller. Båda behöver bidra inom lagets försvarssystem om Phoenix ska behålla sin nya identitet.

Den stora förändringen: Phoenix skapar fler skottmöjligheter

En av de mest intressanta delarna av Phoenix utveckling syns när man jämför hur laget skaffade sig sina avslut under de två senaste säsongerna.

Under 2024/25 hade Suns i genomsnitt 4,3 färre skottmöjligheter per match än motståndarna.

Under 2025/26 hade Phoenix i stället 3,1 fler.

Det innebär en förbättring på hela 7,4 skottmöjligheter per match.

Ingen annan NBA-klubb förbättrade sin differens lika mycket. Avståndet till nästa lag var dessutom stort.

Förändringen kom framför allt från två områden.

Offensiva returer gav laget fler chanser

Phoenix ökade sitt snitt i offensiva returer från 9,5 till 13,0 per match.

Laget placerade sig sexa i NBA i offensiv returprocent.

Det är viktigt eftersom en offensiv retur ger laget ytterligare en chans att göra poäng efter ett missat skott.

Motståndarna måste försvara längre och risken ökar att de till slut släpper till ett enkelt avslut eller drar på sig en foul.

Phoenix kompenserade på så sätt för att det egna skyttet inte alltid var särskilt effektivt.

Fler framtvingade misstag förändrade matchbilden

Suns ökade samtidigt antalet steals från 7,2 till 9,5 per match.

Phoenix rankades trea i NBA i andelen bollinnehav där motståndarna tvingades till turnovers.

Det gav fler chanser att anfalla innan motståndarna hann organisera sitt försvar.

Booker och Green kunde utnyttja öppnare ytor, samtidigt som Brooks och andra försvarare skapade möjligheterna genom sitt arbete utan boll.

Den här förändringen är central för att förstå lagets förbättring.

Phoenix blev inte ett mer effektivt skjutande lag. Tvärtom sjönk den totala skottprocenten från 47,8 till 45,5 procent.

Även poängproduktionen sjönk något, från 113,6 till 112,6 poäng per match.

Trots det vann Suns nio fler matcher.

Förklaringen är att laget gjorde fler saker som bidrog till att vinna, även när skyttet inte fungerade.

Varför vann Phoenix så sällan mot topplagen?

Det finns en tydlig begränsning i Phoenix resultat från förra säsongen.

Mot de övriga 19 lag som avslutade grundserien med positivt facit hade Suns endast 21 segrar och 30 förluster.

Det visar att förbättringen inte fullt ut räckte mot den starkare konkurrensen.

Phoenix kunde störa många motståndare genom sitt aggressiva försvar och sin returtagning. Mot bättre lag blev det svårare att få samma fördelar.

De skickligaste lagen är ofta bättre på att skydda bollen, hantera defensiv press och säkra returerna.

När Phoenix inte lyckades skapa fler skottmöjligheter blev lagets begränsade anfallseffektivitet tydligare.

Det syntes särskilt i slutspelet.

Oklahoma City Thunder vann fyra raka matcher mot Suns och hade i genomsnitt 17,3 poängs övertag per match.

Phoenix förlorade dessutom kampen om skottmöjligheterna i tre av de fyra matcherna.

Därmed försvann en av lagets viktigaste fördelar.

Det här är kanske den tydligaste förklaringen till avståndet mellan Phoenix och Western Conferences bästa lag.

Suns kan inte enbart förlita sig på att vinna returer och tvinga fram misstag. Laget behöver också kunna skapa effektiva avslut i det uppställda anfallet när motståndarna spelar disciplinerat.

Det gör utvecklingen hos Green, Bridges och lagets skyttar särskilt viktig.

Tänkbar startfemma för Phoenix Suns 2026/27

Phoenix har flera möjliga uppställningar, men försäsongens användning av spelarna och Williams skada pekar mot följande startfemma.

Position	Tänkbar startspelare
Point guard	Devin Booker
Shooting guard	Jalen Green
Small forward	Dillon Brooks
Power forward	Miles Bridges
Center	Oso Ighodaro

Det är en offensivt intressant femma med flera spelare som kan skapa egna avslut.

Booker fungerar som främsta spelfördelare, Green bidrar med snabbhet och attacker mot korgen, medan Brooks och Bridges ger laget mer fysisk styrka.

Ighodaro får uppgiften att hjälpa till i passningsspelet, sätta screens och bidra i försvaret.

Den tydligaste svagheten är att femman inte innehåller särskilt många riktigt pålitliga trepoängsskyttar.

Om motståndarna koncentrerar försvaret kring Booker kan Phoenix behöva förändra uppställningen.

Så kan rotationen se ut

Roll	Spelare
Startfemma	Booker, Green, Brooks, Bridges, Ighodaro
Viktigaste reserver	Gillespie, Kennard, Goodwin, Dunn, Maluach
Övriga alternativ	Peat, Fleming, Bouyea
Center när han återvänder	Mark Williams

Gillespie och Kennard blir viktiga för att ge laget bättre skytte.

Goodwin och Dunn kan användas när Phoenix behöver mer försvarsintensitet, medan Maluach erbjuder storlek och ringskydd.

När Williams är tillbaka kan Phoenix få en mer naturlig balans mellan startfemma och bänk.

Ighodaro skulle då kunna få större möjligheter att utnyttja sina styrkor mot motståndarnas reserver.

Ott har också möjlighet att använda mindre femmor med Brooks som power forward. Det kan ge snabbare spel och bättre möjligheter att växla i försvaret, men ställer större krav på returtagningen.

Koa Peat och de unga spelarna kan ge Phoenix värdefull bredd

Phoenix har flera unga spelare som fortfarande befinner sig tidigt i sina NBA-karriärer.

Koa Peat är det senaste tillskottet.

Han valdes som nummer 30 i draften 2026 och kommer in som en fysiskt stark forward med möjligheter att utvecklas på flera områden.

Peat behöver inte få en stor roll omedelbart för att bli betydelsefull.

Med Bridges och Brooks framför sig i rotationen kan han få tid att anpassa sig till NBA:s tempo och taktiska krav.

Rasheer Fleming är ytterligare ett utvecklingsprojekt på forwardpositionen.

Ryan Dunn har redan visat att han kan bidra med defensiva egenskaper, och hans fortsatta utveckling som offensiv spelare kan avgöra hur stora minuter han får.

Phoenix behöver få produktion från flera av de yngre spelarna. Laget har bundit betydande pengar i sina etablerade spelare och behöver samtidigt en bred rotation som klarar skador och belastning under grundserien.

Det gäller särskilt om Williams frånvaro blir långvarig eller om Green återigen får svårt att hålla sig skadefri.

Har Phoenix tillräckligt med skytte, försvar och bredd?

Phoenix har förbättrat sin balans jämfört med de mest stjärntunga åren, men det finns fortfarande flera tydliga frågetecken.

Skyttet är bra på vissa positioner, men ojämnt totalt

Gillespie satte 40,1 procent av sina trepoängsförsök förra säsongen och Kennard nådde hela 47,8 procent.

Det är två mycket starka skyttealternativ.

Problemet är att Green, Bridges och flera andra spelare inte hade samma effektivitet från distans.

Phoenix behöver därför skapa ett anfall där skyttarna får tillräckligt många öppna avslut, samtidigt som Booker och Green kan attackera korgen.

Försvaret har en hög nivå att försvara

Brooks, Goodwin och Dunn ger Suns flera användbara försvarsspelare.

Ott har dessutom visat att han kan få laget att arbeta kollektivt.

Samtidigt behöver Phoenix behålla intensiteten även när de mest offensivt inriktade spelarna är på planen.

Williams skada kan också göra det svårare att försvara nära korgen.

Bredden är bättre än tidigare men ännu inte bevisad

Phoenix har fler etablerade rotationsalternativ än under de mest stjärnberoende säsongerna.

Gillespie, Kennard, Goodwin och Dunn ger Ott olika möjligheter från bänken.

Men det finns ett tydligt avstånd mellan lagets främsta offensiva spelare och flera av de yngre reserverna.

Den verkliga bredden kommer därför att bero på hur snabbt Maluach, Peat och Fleming kan utvecklas och hur mycket laget får tillbaka från Williams under säsongen.

Phoenix Suns prognos inför NBA 2026/27

Phoenix har tillräckligt mycket kvalitet för att slåss om en slutspelsplats i Western Conference.

Booker är en etablerad NBA-stjärna. Green har kapacitet att bli en betydligt viktigare offensiv spelare, och Brooks och Bridges ger laget flera alternativ på forwardpositionerna.

Ott har dessutom skapat en defensiv grund som fungerade under en hel säsong.

Men konkurrensen är hård.

Phoenix behöver mäta sig med lag som Oklahoma City och andra etablerade slutspelsutmanare, samtidigt som flera klubbar i Western Conference har ambitioner att förbättra sina resultat.

Suns måste framför allt bli bättre i matcherna mot starkare motståndare.

Att återigen vinna omkring 45 matcher vore ett bra resultat, men det räcker inte nödvändigtvis för att få ett gynnsamt utgångsläge i slutspelet.

I vår genomgång av NBA-favoriterna inför säsongen 2026/27 finns den större bilden av vilka lag Phoenix försöker närma sig.

Tre saker som kan göra Phoenix bättre

Den första är att Green spelar betydligt fler matcher och utvecklas till ett mer effektivt offensivt alternativ bredvid Booker.

Den andra är att Williams återvänder utan större bakslag och ger laget den storlek och returtagning som saknas under säsongsinledningen.

Den tredje är att Phoenix behåller sitt aggressiva försvar samtidigt som Kennard, Gillespie och övriga skyttar förbättrar anfallseffektiviteten.

Om alla tre sakerna fungerar finns möjligheten att Phoenix tar ett nytt steg och blir ett svårare slutspelsmotstånd.

Det som kan få Suns att falla tillbaka

Den största risken är att fjolårets defensiva förbättring inte går att upprepa fullt ut.

Om motståndarna gör färre misstag och skjuter bättre från distans kan Phoenix förlora en del av de marginaler som låg bakom de 45 segrarna.

En annan risk är att Green och Bridges inte ger tillräckligt mycket effektivt anfall för att kompensera för förändringarna i truppen.

Då kan Booker återigen bli tvungen att ta ett mycket stort offensivt ansvar.

Williams skadefrånvaro gör också att Phoenix riskerar att förlora sin fördel i returtagningen under den första delen av säsongen.

Så många matcher kan Phoenix vinna

En rimlig prognos är 40–47 segrar, med Phoenix i kampen om platserna sju till tio i Western Conference.

Det innebär att play-in är ett troligt scenario, samtidigt som en direkt slutspelsplats finns inom räckhåll om laget får bättre kontinuitet än föregående säsong.

Att vinna en slutspelsserie är möjligt men kräver en förbättring av anfallsspelet. Phoenix behöver bli mer effektivt när motståndarna lyckas kontrollera tempot och begränsa antalet extra skottmöjligheter.

Phoenix Suns spelschema – viktiga matcher i säsongsstarten

Phoenix inleder grundserien borta mot Portland Trail Blazers den 21 oktober.

Därefter väntar flera intressanta matcher mot lag som kan ge en tidig indikation på Suns nivå.

Datum	Match
21 oktober	Portland Trail Blazers–Phoenix Suns
24 oktober	Phoenix Suns–Golden State Warriors
26 oktober	Oklahoma City Thunder–Phoenix Suns
7 november	Phoenix Suns–Houston Rockets

Mötet med Oklahoma City blir särskilt intressant efter den klara förlusten i vårens slutspel.

Matchen mot Houston den 7 november innebär dessutom att Kevin Durant återvänder till Phoenix som motståndare.

Det blir ännu en påminnelse om hur mycket Suns förändrats sedan klubben gick vidare från sitt tidigare stjärnbygge.

Hela säsongens upplägg och fler viktiga datum finns i vårt NBA-spelschema 2026/27.

Den viktigaste frågan under de första veckorna är hur Ott löser centersituationen utan Williams. Samtidigt behöver Booker och Green börja bygga ett fungerande samspel från start.

Phoenix har redan visat att laget kan vinna genom hårt försvar, returtagning och hög arbetsinsats. Nästa steg är att kunna vinna även när de fördelarna inte räcker.

Det är där skillnaden mellan ett lag som når slutspelet och ett lag som kan vinna en slutspelsserie kommer att avgöras.