Det började med plånboken och slutade i några av valrörelsens allra hårdaste konflikter. När Sveriges åtta riksdagspartiledare möttes i SVT:s slutdebatt på fredagskvällen blev skillnaderna tydliga i allt från skatter och klimat till integration och sjukvård.

Två dagar före valet samlades partiledarna i Gasklockorna i Gävle för SVT:s traditionella slutdebatt. För första gången hölls den utanför Stockholm, och under två timmar hann debatten förändra karaktär flera gånger.

Den första delen präglades till stor del av ekonomi, arbetslöshet och skola. Klimatfrågan gav sedan både tydliga blockskillnader och öppningar för framtida samarbeten. När kriminalitet och integration tog över steg temperaturen kraftigt.

Kvällens sista stora område blev sjukvården, där partierna både bråkade om den konkreta situationen i vården och om hur statistiken över vårdköerna egentligen ska tolkas.

Här är vår stora sammanfattning av partiledardebatten inför valet 2026.

Ekonomin öppnade debatten

Magdalena Andersson gick tidigt till angrepp mot regeringens ekonomiska politik och återkom till Socialdemokraternas budskap om att vanliga hushåll ska få en större del av det ekonomiska utrymmet.

Hon lyfte bland annat barnbidraget och tandvården och kritiserade regeringens tidigare skattesänkningar.

Ulf Kristersson svarade genom att rikta fokus mot Socialdemokraternas skattepolitik. Statsministern varnade för konsekvenserna av partiets förslag om beskattning av bankernas räntevinster och hävdade att kostnaden riskerar att föras vidare till bolånekunderna.

Andersson avfärdade argumentet.

Redan här blev en av kvällens tydligaste klassiska konfliktlinjer synlig. Regeringssidan betonade skattesänkningar, arbete och försiktighet med nya skatter. Oppositionen tryckte i högre grad på fördelning, välfärd och hushållens ekonomi.

En konkret fråga gällde den tillfälligt sänkta matmomsen och vad som ska hända när den nuvarande perioden löper ut 2028.

När partiledarna fick svara på om momsen då ska höjas igen var Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet de enda partierna som gav ett tydligt nej.

Det var ett av flera tillfällen under kvällen där skiljelinjerna inte följde regeringsunderlag och opposition helt perfekt.

Skolan blev en strid om orsakerna

Därefter flyttades fokus till skolan och de försämrade svenska skolresultaten.

Liberalernas Simona Mohamsson återkom till problemen med skärmar och digitalisering i undervisningen. Hon har tidigare beskrivit utvecklingen som en svensk ”skärmpandemi” och argumenterade för en skola med större fokus på böcker, lärarledd undervisning och traditionella kunskaper.

Magdalena Andersson ville i stället lägga större vikt vid resurserna till skolan och regeringens ekonomiska prioriteringar.

Diskussionen visade samtidigt hur svårt det är att peka ut en enda förklaring till de svenska resultaten.

Minskade resurser, digitalisering, förändrad undervisning, segregation och andra strukturella problem har alla pekats ut i debatten, samtidigt som liknande resultatförsämringar har synts även i andra nordiska länder.

Det gjorde skoldebatten mindre svartvit än flera av partiledarnas inlägg kunde ge intryck av.

Tydlig blockskillnad om klimatet

Klimatfrågan gav en av kvällens renaste uppdelningar mellan de två politiska sidorna.

Partiledarna fick frågan om Sverige ska ha mer ambitiösa klimatmål än EU.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna svarade nej.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet svarade ja.

Men svaren skapade också en oväntad situation.

Moderaternas besked från Ulf Kristersson gick emot det svar partiet tidigare lämnat i SVT:s valkompass, där högre svenska ambitioner än EU:s hade beskrivits mer positivt.

Socialdemokraterna rörde sig samtidigt åt motsatt håll. Partiet hade varit mer negativt i valkompassen men Magdalena Andersson svarade ja under debatten.

De övriga sex partiernas svar låg i linje med deras tidigare positioner.

Andersson och Busch öppnade för energiuppgörelse

Mitt i de tydliga klimatskillnaderna uppstod samtidigt en av kvällens tydligaste öppningar över blockgränsen.

Magdalena Andersson och Ebba Busch signalerade båda intresse för en bredare energiöverenskommelse.

En sådan skulle kunna innehålla både ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft.

Det betyder inte att partierna plötsligt står nära varandra i hela energipolitiken, men tonen skilde sig från många andra delar av debatten.

Jimmie Åkesson markerade samtidigt en tydlig Sverigedemokratisk linje och sade att Sverige inte behöver bygga mer vindkraft.

Energin blev därmed ett av kvällens tydligaste exempel på hur de svenska blocken både kan stå långt ifrån varandra och samtidigt ha frågor där nya majoriteter kan uppstå efter valet.

Kriminaliteten bjöd på färre överraskningar

När debatten kom in på kriminalitet hårdnade tonen igen.

Ulf Kristersson försvarade regeringens politik mot gängkriminaliteten och lyfte de omfattande förändringar som genomförts inom rättspolitiken.

Han använde bland annat situationen för socialtjänsten som exempel och konstaterade att verksamheten inte byggts för att hantera den typ av grov kriminalitet som i dag finns bland allt yngre personer.

Magdalena Andersson betonade samtidigt hur mycket Socialdemokraternas kriminalpolitik förändrats.

Hon pekade på att partiet röstat för en stor del av regeringens straffskärpningar och försökte avväpna bilden av ett stort avstånd mellan S och regeringen i flera rättspolitiska frågor.

Det gjorde kriminalitetsdelen annorlunda jämfört med exempelvis klimatet.

Tonläget var hårt, men i flera konkreta frågor har avståndet mellan de stora partierna blivit mindre under de senaste mandatperioderna.

Amanda Lind gick samtidigt till angrepp mot regeringens beskrivning av oppositionens kriminalpolitik och menade att skillnaderna överdrivs.

Integrationen blev kvällens hetaste del

När integrationen tog över förändrades debatten tydligt.

Jimmie Åkesson hävdade att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet mobiliserar väljare i moskéer och lyfte frågan om den muslimska befolkningens politiska betydelse.

Han argumenterade för att den muslimska invandringen på sikt kan få direkt betydelse för vem som styr Sverige.

Amanda Lind reagerade kraftigt och anklagade Åkesson för att göra vanliga svenska muslimer till ett samhällsproblem.

Åkesson höll samtidigt fast vid att integrationspolitiken framför allt behöver handla om krav och inte om större offentliga satsningar.

Därifrån blev ordväxlingarna snabbt ännu hårdare.

Nooshi Dadgostar gick till attack mot Tidöpartiernas retorik och anklagade dem för att ha släppt fram ett hårdare samhällsklimat.

Simona Mohamsson lyfte i stället hedersförtrycket och de många barn och unga som lever under begränsningar i Sverige.

Mohamsson reagerade på Anderssons kommentar

En av kvällens mer personliga ordväxlingar kom när Mohamsson berättade om sin egen familjs väg till Sverige.

Magdalena Andersson svarade med en hänvisning till det Sverige som byggts under tidigare socialdemokratiska regeringar.

Det uppskattades inte av Liberalernas partiledare.

Mohamsson gjorde klart att det framför allt var hennes pappa och familjens egna ansträngningar hon ansåg sig ha att tacka för deras liv i Sverige.

Replikskiftet blev kort, men illustrerade mycket av den större konflikt som löpte genom integrationsdelen.

Socialdemokraterna ville tala om samhällsbygge, jämlikhet och möjligheten att bli en del av Sverige. Liberalerna och övriga Tidöpartier betonade i större utsträckning krav, hedersförtryck och värderingar.

Busch och Dadgostar i hård ordväxling

Ebba Busch och Nooshi Dadgostar hamnade samtidigt i ett av debattens mest aggressiva meningsutbyten.

Busch lyfte islamism, hedersförtryck, burka och niqab och angrep personer med kopplingar till Vänsterpartiet som hon menade stått nära extrema miljöer.

Dadgostar svarade genom att rikta fokus mot Kristdemokraternas europeiska samarbetspartier och frågor om bland annat abort.

Det var långt från den mer tekniska diskussionen om skattesatser och vårdköer tidigare under kvällen.

Integrationsdelen handlade till stor del om vilken typ av land Sverige ska vara, vilka krav samhället ska ställa och hur politiker ska tala om religion, migration och svensk identitet.

Det var också där flera av kvällens mest känsloladdade repliker kom.

Ett skratt mitt i allvaret

Mitt i den hårda diskussionen kom också ett av kvällens lättare ögonblick.

När Ebba Busch sade ordet ”kebabpizza” reagerade hon själv på hur uttalet lät och skämtade om att hon nästan härmade Jimmie Åkessons dialekt.

Åkesson svarade skämtsamt att han blev sur.

Det blev en tydlig blinkning till diskussionerna efter torsdagens TV4-debatt och ett sällsynt avbrott i en debattdel som annars präglades av mycket skarpa anklagelser.

Vården avslutade kvällen

Den sista stora frågan blev sjukvården.

Magdalena Andersson använde förlossningsvården i Skåne som konkret exempel och hänvisade till larm från vårdpersonal om besparingar, platsbrist och pressade arbetsvillkor.

Ebba Busch försvarade samtidigt Kristdemokraternas linje om ett större statligt ansvar för sjukvården.

KD har under lång tid argumenterat för att dagens regionstyrda modell skapar för stora skillnader mellan olika delar av landet.

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist gick emot den lösningen och argumenterade i stället för mer decentraliserad och nära vård.

Även här blev det tydligt att konflikten inte bara står mellan regering och opposition.

Partierna har olika syn på hur själva sjukvårdssystemet ska organiseras.

Bråket om vårdköerna har två svar

En särskilt viktig del av vårddebatten handlade om köerna.

Busch har framhållit att vårdköerna minskat med omkring 40 procent, medan Dadgostar har hävdat att de i stället ökat med omkring 30 procent.

Det låter som två påståenden där minst ett måste vara fel.

Så enkelt är det inte.

Skillnaden beror framför allt på vilka tidpunkter som jämförs.

Med regeringens jämförelse mellan oktober 2022 och juni 2026 går det att få fram en minskning på omkring 41 procent.

Om man i stället jämför mars 2019 med mars 2026 går det att få fram en ökning på omkring 33 procent.

Båda kan därför använda siffror som går att belägga, samtidigt som de beskriver utvecklingen på helt olika sätt.

Det blev ett bra exempel på hur statistik kunde användas politiskt under kvällen utan att själva siffrorna nödvändigtvis behövde vara fel.

Två timmar som sammanfattade valrörelsen

När de två timmarna var över hade debatten hunnit beröra nästan alla de frågor som definierat valrörelsen 2026.

Ekonomin visade fortfarande den klassiska skillnaden mellan höger och vänster.

Klimatet gav en nästan perfekt blockuppdelning.

Kriminalpolitiken visade hur flera partier närmat sig varandra i vissa konkreta åtgärder samtidigt som retoriken fortfarande är hård.

Integrationen blottlade betydligt djupare konflikter om migration, religion, hedersförtryck och svensk identitet.

Och sjukvården avslutade kvällen med både ideologiska skillnader och mycket konkreta frågor om köer, personal och ansvar.

Det fanns samtidigt öppningar som inte passade lika enkelt in i blockpolitiken, framför allt samtalet om en bredare energiöverenskommelse.

För den som vill se hela debatten finns SVT:s slutdebatt på SVT Play.

Söndagen den 13 september avgör väljarna sedan vilka av kvällens politiska linjer som får störst genomslag under nästa mandatperiod.