Ett amerikanskt P-8A Poseidon-plan har flugit genom Taiwansundet bara drygt en månad före Donald Trumps planerade möte med Kinas president Xi Jinping. Kina följde det amerikanska militärplanet under hela passagen – men har hittills svarat betydligt mer kontrollerat än vid flera tidigare incidenter runt Taiwan.

Flygningen sätter samtidigt fingret på den svåra balansgången mellan världens två största ekonomier. USA och Kina försöker stabilisera relationen efter flera år av handelskonflikter och militära motsättningar, men Washington visar samtidigt att samtalen med Peking inte innebär någon reträtt från amerikansk militär närvaro i regionen.

Det amerikanska P-8A Poseidon-planet passerade genom Taiwansundet den 21 augusti.

USA:s sjunde flotta uppger att flygningen genomfördes i internationellt luftrum och i enlighet med internationell rätt. Enligt den amerikanska militären visar passagen USA:s fortsatta åtagande för ett fritt och öppet Indo-Pacific.

Budskapet från Washington är att amerikanska styrkor kommer att fortsätta flyga, segla och operera där internationell rätt tillåter det.

Kina följde planet genom Taiwansundet

Kina reagerade omedelbart på flygningen.

Kinesiska styrkor följde och övervakade P-8A-planet under passagen genom sundet. En kinesisk militär källa uppgav för statligt stödda Global Times att situationen hela tiden hade varit under kontroll.

Någon större kinesisk militär motreaktion eller ny omfattande övning kopplad direkt till flygningen hade inte offentliggjorts när den här artikeln skrevs.

Det är en viktig skillnad.

Peking har vid tidigare amerikanska militära passager genom området använt betydligt hårdare formuleringar och anklagat USA för att hota både kinesisk suveränitet och stabiliteten runt Taiwan.

Den hittills relativt återhållsamma reaktionen betyder inte att Kina accepterar flygningen. Men den tyder åtminstone inte på att händelsen omedelbart har utvecklats till en ny större diplomatisk kris.

Därför är just P-8A Poseidon känsligt

Det amerikanska flygplanet är inte ett vanligt transport- eller passagerarplan.

P-8A Poseidon är ett avancerat maritimt patrullflygplan som används för bland annat ubåtsjakt, övervakning, spaning och bekämpning av ytfartyg. USA:s flotta beskriver P-8A som en central plattform för maritim underrättelseinhämtning och övervakning.

När ett sådant plan flyger genom Taiwansundet handlar det därför om betydligt mer än en symbolisk överflygning.

Planet kan samla in information om militär aktivitet i ett område där Kina kraftigt har byggt ut sin marina och flygburna kapacitet. Sundet ligger dessutom mellan det kinesiska fastlandet och Taiwan – mitt i en av världens mest känsliga säkerhetspolitiska konflikter.

Kina betraktar Taiwan som en del av sitt territorium och har aldrig uteslutit att använda militärt våld för att ta kontroll över ön.

Taiwan har ett eget demokratiskt styre, egen militär och egen valuta. Hurbra har tidigare gått igenom bakgrunden i guiden Är Taiwan ett eget land?.

USA erkänner formellt inte Taiwan som en självständig stat, men har samtidigt djupa inofficiella relationer med Taipei och är Taiwans viktigaste militära partner.

Flygningen sker inför Trumps möte med Xi Jinping

Tidpunkten gör den amerikanska passagen extra intressant.

Donald Trump har sagt att Xi Jinping planerar att besöka USA den 24 september. Mötet kommer efter Trumps statsbesök i Kina tidigare under året och är en del av försöken att göra relationen mellan Washington och Peking mer förutsägbar.

Efter flera år av handelskrig, teknikkonflikter och ökande militär rivalitet har båda länderna haft starka skäl att minska risken för en direkt konfrontation.

Det betyder däremot inte att de grundläggande konflikterna har försvunnit.

Taiwan är fortfarande en av de absolut svåraste frågorna mellan USA och Kina.

När USA:s utrikesminister Marco Rubio träffade Kinas utrikesminister Wang Yi i juli diskuterades Taiwan uttryckligen. Rubio har samtidigt varnat för att kinesiska militära åtgärder runt ön går emot den strategiska stabilitet som länderna försöker skapa.

Den nya P-8A-flygningen visar den andra sidan av samma relation.

Washington vill ha fungerande samtal med Peking – men vill inte att diplomatin ska tolkas som att USA accepterar Kinas krav på hur amerikanska styrkor får agera i regionen.

USA har gjort samma sak tidigare

Det finns också en viktig historisk parallell.

Ett amerikanskt P-8A Poseidon flög genom Taiwansundet den 11 mars, då Trump fortfarande förberedde sin kommande Kinaresa.

Även den gången följde kinesiska styrkor det amerikanska planet.

Trots det genomfördes senare Trumps resa och mötet med Xi Jinping.

Det talar emot att den nya flygningen ensam skulle vara tillräcklig för att stoppa det planerade mötet i september.

Snarare har den här typen av militära operationer blivit en del av den löpande maktkampen mellan länderna.

USA vill visa att internationella vatten och luftrum inte kan behandlas som kinesiskt territorium. Kina vill i sin tur visa att amerikanska militära operationer nära landets kust och runt Taiwan aldrig passerar obemärkta.

Relationerna har stabiliserats – men motsättningarna finns kvar

Efter Trump och Xi Jinpings möte i Kina tidigare under året blev relationen mer förutsägbar, men de största konflikterna löstes inte.

Handel, tekniska exportrestriktioner, artificiell intelligens, militär upprustning och Taiwan fortsätter att skapa friktion.

Hurbra har tidigare gått igenom vad den nya fasen i relationen betyder i artikeln om Trump och Kina efter vårens möte.

Det är därför mer träffsäkert att beskriva läget som kontrollerad rivalitet än som en verklig politisk avspänning.

Båda länderna försöker undvika en direkt konflikt, samtidigt som de fortsätter att konkurrera militärt och ekonomiskt.

Flygningen genom Taiwansundet passar exakt in i den bilden.

Kan P-8A-flygningen påverka Trump–Xi-mötet?

I nuläget finns inget som tyder på att flygningen i sig hotar Xi Jinpings planerade USA-besök.

Den viktigaste signalen är snarare vad som händer efteråt.

Om Kina svarar med större militärövningar runt Taiwan, aggressiva avvisningar av amerikanska flygplan eller en kraftigt skärpt diplomatisk linje kan läget snabbt förändras.

Samma sak gäller om USA genomför ytterligare operationer som Peking uppfattar som en tydlig eskalering.

Men hittills följer utvecklingen ett mönster som båda sidor känner väl: amerikanska styrkor demonstrerar sin rätt att operera i området, Kina markerar och följer operationen – samtidigt som den diplomatiska kontakten fortsätter.

Det är också det som gör situationen så känslig.

Stabiliteten mellan USA och Kina bygger inte på att motsättningarna har försvunnit. Den bygger på att båda sidor hittills har lyckats hålla dem under kontroll.

Runt Taiwan är marginalen för misstag betydligt mindre.

En större konflikt där skulle få konsekvenser långt utanför regionen. I vår genomgång av vad som kan hända om Kina attackerar Taiwan framgår varför en militär kris snabbt skulle kunna påverka både världshandeln, halvledarindustrin och relationen mellan USA och Kina.

Fredagens P-8A-flygning är därför knappast början på en ny kris i sig.

Men den visar hur nära den militära rivaliteten hela tiden ligger under ytan – även när Trump och Xi försöker bygga en mer stabil relation.