Miljöpartiet vill börja förhandla om en gemensam rödgrön budget för 2027 redan innan regeringsfrågan är löst. Vänsterpartiet vill vänta och i stället stödja en övergångsbudget som kan ändras efter årsskiftet. Skillnaden handlar om när den ekonomiska politiken ska beslutas – men vad händer egentligen med statsbudgeten om Sverige fortfarande saknar en ny regering?
MP och V oense om budgetförhandlingarna
Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson vill att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet börjar förhandla om nästa års budget redan nu.
Vänsterpartiets Ida Gabrielsson är av en annan uppfattning. Partiet vill först få klarhet i regeringsfrågan och förespråkar därefter en lösning där riksdagen stödjer en övergångsbudget. När en ny regering väl finns på plats kan den lägga fram en ändringsbudget för att genomföra sin ekonomiska politik.
Enligt SVT:s rapportering den 14 oktober är Socialdemokraternas Mikael Damberg positiv till fördjupade ekonomiska samtal, men hänvisar samtidigt till den pågående regeringsbildningen. Centerpartiets Martin Ådahl har inte gett något tydligt besked om en gemensam budgetuppgörelse.
Det finns därmed ännu ingen överenskommelse om ett gemensamt budgetförslag.
Oenigheten innebär däremot inte att Sverige riskerar att stå helt utan fungerande statsfinanser vid årsskiftet. Det finns särskilda regler för hur budgetprocessen ska hanteras när regeringsbildningen drar ut på tiden.
Vad händer med budgeten för 2027 utan en ny regering?
Den avgående regeringen kan lägga fram en budgetproposition även om den bara sitter kvar som övergångsregering.
Senast den 12 november 2026 ska budgetpropositionen för 2027 lämnas till riksdagen. Den tidsgränsen gäller regeringens förslag. Riksdagen fattar sedan sina budgetbeslut under hösten.
En övergångsregering brukar lägga fram en återhållsam budget som huvudsakligen bygger på tidigare beslut, redan gjorda åtaganden och nödvändiga justeringar.
Det betyder inte att budgeten automatiskt blir identisk med föregående års. Staten måste fortfarande kunna hantera exempelvis förändrade utgifter, befintliga åtaganden och verksamheter som behöver finansiering.
En övergångsbudget är heller ingen särskild juridisk typ av statsbudget. Den följer i grunden samma beslutsprocess som andra budgetpropositioner.
Riksdagen kan dessutom välja att ändra förslaget eller stödja ett alternativ från andra partier. En övergångsregering bestämmer alltså inte ensam vilken budget som ska gälla.
Den som vill förstå övergångsregeringens befogenheter kan läsa mer i vår genomgång av vad en övergångsregering får göra.
Övergångsbudget eller ändringsbudget – vad är skillnaden?
Det centrala i konflikten mellan MP och V är inte om riksdagen ska besluta om en budget för 2027. Skillnaden gäller när partierna ska komma överens om sina politiska prioriteringar.
| MP:s linje | V:s linje |
|---|---|
| Inleda gemensamma budgetförhandlingar redan under hösten. | Avvakta en lösning på regeringsfrågan innan budgetpolitiken förhandlas färdigt. |
| Försöka enas om ett alternativ som kan påverka budgetbesluten inför 2027. | Stödja en övergångsbudget och därefter genomföra förändringar med en ändringsbudget. |
| Politiska satsningar kan finnas med i den ursprungliga budgeten för året. | Politiska satsningar kan beslutas senare under 2027. |
En ändringsbudget innebär att regeringen föreslår förändringar i en budget som riksdagen redan har beslutat om.
Sådana förslag behandlas normalt i samband med vår- och höstbudgeten. En extra ändringsbudget kan också läggas fram vid andra tidpunkter om det finns särskilda skäl.
Om V:s föreslagna väg blir aktuell kan en ny regering alltså försöka ändra den ekonomiska politiken efter årsskiftet. Men det är inte samma sak som att förändringarna automatiskt börjar gälla den 1 januari.
Regeringen måste lämna konkreta förslag och riksdagen måste godkänna dem.
Det är också möjligt att olika förändringar träder i kraft vid olika tidpunkter.
Budgetstriden 2018 visar vad som kan hända
Det finns ett tydligt historiskt exempel på hur en utdragen regeringsbildning kan påverka statsbudgeten.
Efter riksdagsvalet 2018 styrdes Sverige under flera månader av Stefan Löfvens övergångsregering.
Regeringen lämnade en återhållsam budgetproposition för 2019. Men när riksdagen röstade om budgetramarna den 12 december 2018 fick Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma alternativ stöd.
Resultatet blev att den nya S- och MP-regeringen, som tillträdde i januari 2019, fick börja sitt arbete med en budget som delvis byggde på andra partiers politiska prioriteringar.
Regeringen behövde sedan föreslå förändringar genom vårändringsbudgeten.
Händelseförloppet visar varför det spelar roll vilken väg partierna väljer 2026.
En övergångsbudget garanterar inte att den avgående regeringens förslag blir den slutliga budgeten. Och en ny regering behöver inte börja från noll, eftersom en redan beslutad budget kan ändras under året.
Det betyder inte att historien kommer att upprepa sig. Däremot visar exemplet att en budget och en regeringsbildning är två skilda politiska processer.
Kan Sverige stå utan budget den 1 januari 2027?
Även om regeringsbildningen skulle dra ut ytterligare på tiden finns regler som gör att staten kan fortsätta fungera.
Regeringsformen innehåller bestämmelser för situationer där riksdagen ännu inte har beslutat om statsbudgeten inför ett nytt budgetår.
Riksdagen kan då fatta tillfälliga anslagsbeslut. För utgiftsområden där nya anslag ännu inte har beslutats finns också regler om fortsatt tillämpning av tidigare anslag.
Det innebär att myndigheter och andra statliga verksamheter inte automatiskt står utan finansiering bara för att det politiska läget är låst.
Samtidigt kan nya politiska reformer försenas.
Skillnaden är viktig för hushåll och företag. Att staten fortsätter finansiera sina befintliga verksamheter betyder inte att nya bidrag, ändrade skatter eller andra ekonomiska reformer kan genomföras utan nya beslut.
Mer om hur budgeten behandlas finns hos Sveriges riksdag, som beskriver hur staten beslutar om sin budget.
Nästa viktiga datum för budgeten 2027
Regeringsfrågan kan få betydelse för vilken budgetlösning partierna försöker samla stöd för.
Den 15 oktober ska riksdagen rösta om talmannens förslag att Magdalena Andersson blir statsminister. Utgången är ännu inte klar.
Läs även vår artikel om Magdalena Andersson och den fortsatta regeringsbildningen.
Därefter väntar flera viktiga steg:
- 15 oktober: Riksdagen prövar statsministerförslaget.
- 12 november: Sista dag för regeringens budgetproposition för 2027.
- November–december: Riksdagen behandlar budgetförslag, ekonomiska ramar och anslag.
- 1 januari 2027: Det nya budgetåret börjar.
- Under 2027: En regering kan föreslå ändringar i den beslutade budgeten.
Vilka reformer som faktiskt kan börja gälla vid årsskiftet är fortfarande en öppen fråga.
MP vill få till budgetförhandlingarna redan nu. V vill att partierna först löser regeringsfrågan och därefter ändrar budgeten.
Det avgörande för 2027 blir därför inte bara vem som bildar regering, utan också vilken budget riksdagen beslutar om och när eventuella förändringar kan träda i kraft.