Strålsäkerhetsmyndigheten har upptäckt brister i hur personal på kärnkraftverket OKG i Oskarshamn mäter radioaktivitet. Bristerna kan i värsta fall innebära att förorenat material inte upptäcks innan det lämnar anläggningen. OKG har påbörjat utbildningsinsatser, men myndighetens tidigare granskningar visar att det funnits problem med mätningarna även tidigare.

Myndigheten kritiserar mätningarna på OKG

Det är Sveriges Radio P4 Kalmar som den 5 november rapporterar om bristerna vid kärnkraftsanläggningen på Simpevarpshalvön utanför Oskarshamn.

Strålsäkerhetsmyndigheten har upptäckt problem med personalens kompetens när radioaktivitet ska mätas. Det är särskilt viktigt vid så kallad friklassning, där material från kärnteknisk verksamhet kontrolleras innan det får lämna anläggningen.

Enligt myndigheten finns liknande kompetensproblem även på andra håll i landet. En förklaring är att många nya mättekniker behöver utbildas under relativt kort tid.

OKG uppger att företaget ser allvarligt på bristerna och att utbildning av personal redan pågår.

Vad innebär friklassning av radioaktivt avfall?

Vid drift och rivning av kärnkraftverk uppstår stora mängder material som måste kontrolleras. Det kan handla om metallskrot, maskindelar och byggnadsmaterial.

Allt sådant material behöver inte behandlas som radioaktivt avfall.

Friklassning innebär att materialet har kontrollerats och bedömts innehålla så låga halter av radioaktiva ämnen att det inte längre behöver omfattas av strålskyddslagstiftningens krav.

Material som klarar kontrollerna kan exempelvis återvinnas eller hanteras som vanligt avfall.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens regler för friklassning är gränsvärdena satta för att hålla stråldoserna mycket låga, omkring en procent av den naturliga bakgrundsstrålningen.

Det innebär inte att materialet måste vara helt fritt från radioaktivitet. Avgörande är att nivåerna ligger under de fastställda gränserna och att kontrollen är tillförlitlig.

Friklassning ska heller inte förväxlas med slutförvaring av använt kärnbränsle. Det handlar om olika typer av material med helt olika krav på hantering.

OKG stoppade tidigare transporter efter mätfel

Den nya kritiken kommer efter att Strålsäkerhetsmyndigheten tidigare dokumenterat allvarliga brister i OKG:s arbete med friklassning.

I augusti 2025 inledde myndigheten ett tillsynsärende sedan OKG själv rapporterat fel i rutinerna för mätningar med en så kallad totalgammabox.

Utrustningen användes för att kontrollera material från reaktorerna Oskarshamn 1, 2 och 3 inför friklassning.

OKG stoppade då både användningen av mätutrustningen för friklassning och utgående transporter av friklassat material.

I myndighetens samlade granskning från maj 2026 beskrivs brister inom personalens kompetens, rutiner och ledningssystem samt kvalitetskontroll.

Rapporten visar att problemen inte enbart handlade om en enskild mätning. Även organisationen kring kontrollarbetet behövde förbättras.

Det tidigare stoppet ska däremot inte förväxlas med den aktuella kritiken i november 2026. Något nytt generellt transportstopp har inte bekräftats i de senaste uppgifterna.

Finns det någon strålningsrisk för allmänheten?

Den centrala risken med bristfälliga mätningar är att radioaktiv förorening kan missas. Om ett sådant material felaktigt friklassas kan det lämna kärnkraftsområdet och exempelvis hamna i återvinningen.

Det betyder däremot inte att bristerna automatiskt har lett till farliga stråldoser.

Det finns inga bekräftade uppgifter om att människor eller miljön har skadats till följd av de brister som nu uppmärksammats. Det är inte heller klarlagt att den aktuella granskningen har avslöjat material som felaktigt friklassats.

Myndigheten har tidigare hanterat ett separat ärende där en radioaktivt förorenad aluminiumpall upptäcktes hos ett återvinningsföretag. Det visar att felaktig hantering kan få konsekvenser även utanför kärnkraftsanläggningen, men något samband med den nya kritiken är inte fastställt.

I sin rapport från maj 2026 bedömde Strålsäkerhetsmyndigheten samtidigt att OKG hade god kontroll över utsläppen till miljön och att de uppmätta halterna var låga.

Det är en annan kontrollfråga än mätningarna inför friklassning.

Vad måste OKG göra nu?

OKG behöver säkerställa att personalen har rätt kompetens och att mätningarna utförs enligt dokumenterade och kvalitetssäkrade rutiner.

Reglerna kräver bland annat lämpliga mätmetoder, fungerande kontrollprogram och dokumentation som visar att material uppfyller kraven för friklassning.

Utbildningen som företaget redan har påbörjat är därför en viktig åtgärd, men det avgörande är att kontrollerna fungerar i praktiken.

Det återstår att klarlägga hur omfattande de nya kompetensbristerna är, om tidigare mätresultat behöver granskas ytterligare och vilka uppföljande åtgärder Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att kräva.

Kritiken gäller alltså inte ett bekräftat nytt radioaktivt utsläpp, utan tillförlitligheten i de kontroller som ska förhindra att förorenat material lämnar anläggningen.

Det är en viktig del av säkerhetsarbetet kring kärnkraft, inte minst när äldre reaktorer monteras ned och stora mängder material behöver tas om hand.