Nya Zeeland drar tillbaka sitt stöd för Gianni Infantinos omval som FIFA-president. Beskedet kommer efter den havererade planen att ta in externa investerare i FIFA:s kommersiella verksamhet och är ännu ett tecken på att presidentvalet 2027 kan bli betydligt mer dramatiskt än Infantino räknat med.
New Zealand Football meddelade den 14 augusti att förbundet inte längre stöder Gianni Infantino inför nästa FIFA-val.
Samtidigt kräver förbundet en oberoende granskning av processen kring FIFA Forward Enterprise, det projekt där FIFA planerade att samla stora delar av sina kommersiella rättigheter och sälja en minoritetspost till externa investerare.
Nya Zeelands beslut kommer bara dagar efter att UEFA, AFC och Concacaf gemensamt krävt en oberoende utredning av affären.
Det innebär att kritiken mot Infantino nu kommer från flera av världsfotbollens största maktcentra.
Men även om pressen ökar är det långtifrån säkert att FIFA-presidenten faktiskt kommer att förlora valet 2027.
Nya Zeeland drar tillbaka stödet
New Zealand Football skriver i sitt officiella besked att förbundet inte längre kan stödja Infantino för ytterligare en mandatperiod.
Förbundet vill också att processen kring FIFA Forward Enterprise granskas av en helt oberoende part.
Det är ett tydligt politiskt avhopp.
Nya Zeeland är den starkaste fotbollsnationen inom Oceaniens fotbollsförbund, OFC, och landets beslut går dessutom emot den betydligt mer positiva hållning som OFC:s ledning haft till Infantino.
Det gör beskedet större än en enskild förlorad röst.
Frågan är om fler nationella förbund följer efter.
Därför har FIFA:s miljardplan blivit så känslig
Bakgrunden är FIFA Forward Enterprise, FFE.
Planen innebar att FIFA skulle samla kommersiella rättigheter och verksamhet kring bland annat organisationens stora turneringar i ett separat FIFA-kontrollerat bolag.
Externa investerare skulle därefter kunna köpa en minoritetspost på omkring 20 procent.
FIFA hoppades ta in uppemot 4,2 miljarder dollar genom upplägget.
Hurbra har tidigare gått igenom FIFA:s plan att sälja en del av den kommersiella verksamheten och varför UEFA reagerade så kraftigt.
Efter omfattande motstånd skrotades projektet.
FIFA har medgett att processen innehöll misstag och sagt att organisationen själv skulle granska vad som gått fel.
För UEFA, AFC och Concacaf är det inte tillräckligt.
De tre konfederationerna vill att granskningen genomförs av en oberoende tredje part utan deltagande från FIFA:s administration.
Därmed har konflikten gått från att handla om en kommersiell affär till att handla om förtroendet för själva FIFA-ledningen.
136 förbund finns inom de kritiska konfederationerna
UEFA, AFC och Concacaf representerar tillsammans 136 av FIFA:s 211 medlemsförbund.
På papperet är det en mycket farlig siffra för Infantino.
Varje nationellt medlemsförbund har en röst i FIFA:s presidentval. Vid ett val mellan två kandidater krävs därför i praktiken en majoritet av rösterna för att vinna.
Om alla medlemsländer inom de tre konfederationerna skulle rösta mot Infantino skulle hans omval vara i allvarlig fara.
Men så fungerar inte FIFA-politiken i praktiken.
UEFA, AFC och Concacaf kan ta gemensamma politiska ställningstaganden. De kan däremot inte bestämma hur varje nationellt förbund ska rösta.
Det är den stora anledningen till att det ännu är för tidigt att tala om en majoritet mot Infantino.
Stödet för Infantino finns fortfarande kvar
Trots den växande kritiken har Infantino fortfarande mäktiga allierade.
Afrikanska CAF har fortsatt uttrycka stöd för honom.
Även den sydamerikanska konfederationen CONMEBOL har stått bakom FIFA-presidenten.
OFC:s ledning har också varit positiv till utvecklingen inom FIFA under Infantino, även om Nya Zeeland nu bryter den linjen.
Dessutom har flera nationella förbund i Asien och Afrika uttryckt direkt stöd för honom.
Sex arabiska fotbollsförbund, däribland Qatar, Egypten, Marocko och Libanon, gick den 13 augusti ut och ställde sig bakom Infantino.
Det visar samtidigt hur komplicerad maktkartan är.
Qatar och Libanon tillhör AFC, vars ledning kräver en oberoende granskning av FIFA. Det betyder inte automatiskt att länderna tänker rösta mot Infantino.
Samma problem finns när man försöker räkna afrikanska röster.
CAF kan stödja Infantino centralt utan att samtliga 54 afrikanska medlemsförbund följer samma linje när omröstningen väl genomförs.
Från nästan totalt stöd till verklig maktkamp
Förändringen är ändå anmärkningsvärd.
Så sent som i juli uppgav Infantino att mer än 200 av FIFA:s 211 medlemsförbund hade lovat att stödja honom för ytterligare en mandatperiod.
Om den bilden var korrekt såg valet 2027 närmast ut som en formalitet.
Några veckor senare ser situationen annorlunda ut.
Tre stora konfederationer kritiserar öppet FIFA-ledningen. Nya Zeeland har dragit tillbaka sitt tidigare stöd. Kraven på en extern granskning växer.
Det betyder inte att Infantino redan har förlorat sin majoritet.
Men hans omval kan inte längre betraktas som lika självklart.
En motkandidat kan förändra allt
Oppositionens stora problem är att missnöje inte automatiskt leder till ett maktskifte.
För att verkligen hota Infantino behövs en kandidat som kan samla de förbund som vill se en förändring.
Concacaf-presidenten Victor Montagliani har nämnts som en möjlig utmanare.
Någon formell motkandidat är däremot ännu inte klar.
Sista dagen för kandidater att anmäla sig till valet är den 18 november 2026.
Det datumet kan därför bli minst lika betydelsefullt som den pågående striden om FIFA:s kommersiella upplägg.
Om ingen stark kandidat lyckas samla oppositionen kan Infantino fortfarande gå in i valet med ett stort strukturellt övertag.
Om UEFA, AFC, Concacaf och kritiska förbund från andra regioner däremot lyckas enas bakom samma person förändras läget snabbt.
FIFA-valet 2027 kan bli Infantinos svåraste
Presidentvalet hålls vid FIFA-kongressen i Rabat den 18 mars 2027.
Fram till dess handlar maktkampen om betydligt mer än Nya Zeelands enda röst.
Det avgörande blir hur många nationella förbund som faktiskt är beredda att bryta med Infantino när kritiken går från gemensamma uttalanden till en hemlig eller formell omröstning.
Just nu har Infantino fortfarande betydande stöd i Afrika, Sydamerika, delar av Asien och inom Oceaniens ledning.
Samtidigt har han fått en organiserad opposition som omfattar tre av FIFA:s sex konfederationer.
Det är en helt annan situation än bilden av ett nästan enhälligt omval som fanns tidigare under sommaren.
Nya Zeelands avhopp avgör inte FIFA-valet.
Men det visar att det tidigare självklara stödet för Infantino har börjat spricka.