Riksdagen har röstat igenom skärpta regler för anhöriginvandring. Från den 1 oktober 2026 införs bland annat en tvåårsregel för vissa familjer och försörjningskravet får större betydelse även när ett uppehållstillstånd ska förlängas. Men reglerna gäller inte alla – och den omtalade höjningen av försörjningsnivån med 30 procent är ännu inte beslutad av riksdagen.
Två av de centrala delarna i regeringens förslag antogs den 13 augusti med röstsiffrorna 176–171: den nya tvåårsregeln och det utvidgade försörjningskravet.
För många familjer blir den praktiska förändringen att det kan ta längre tid innan en anhörig får ansöka om att flytta till Sverige.
Vilka måste vänta i två år?
Den nya huvudregeln innebär att en person som befinner sig i Sverige med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd måste ha vistats här med uppehållstillstånd i minst två år innan make, sambo, barn eller vissa andra anhöriga kan beviljas uppehållstillstånd på anknytning.
Det är tiden med uppehållstillstånd som räknas. Tid som personen tidigare har tillbringat i Sverige som asylsökande räknas normalt inte in i de två åren.
Regeln gäller framför allt personer med tidsbegränsade tillstånd enligt 5 kap. utlänningslagen.
| Familj | Vad gäller från 1 oktober? |
|---|---|
| Anhöriga till vissa personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd | Anknytningspersonen måste som huvudregel ha haft uppehållstillstånd i Sverige i två år |
| Anhöriga till person med permanent uppehållstillstånd | Ingen ny tvåårig väntetid |
| Flyktingar med familj som fanns redan före flykten | Undantag från tvåårsregeln |
| Anhöriga till subsidiärt skyddsbehövande | Omfattas som huvudregel av tvåårsregeln |
| Ensamkommande barn som ska återförenas med förälder | Undantas |
| Barn som föds i Sverige och har sammanboende förälder här | Undantas |
| Arbetskraftsinvandrare och vissa forskare | Omfattas inte av den nya tvåårsregeln |
För en familj där personen i Sverige exempelvis har fått ett tidsbegränsat tillstånd som subsidiärt skyddsbehövande kan det alltså bli nödvändigt att vänta tills två år med uppehållstillstånd har passerat innan en ny ansökan om familjeåterförening lämnas in.
Den som redan har permanent uppehållstillstånd träffas däremot inte av just den väntetiden.
Flyktingar får ett viktigt undantag
Personer som har flyktingstatus får ett särskilt undantag om familjerelationen fanns redan före flykten till Sverige.
Det innebär att en flykting som redan var gift eller hade familj innan han eller hon kom hit inte automatiskt behöver vänta två år.
Motsvarande generella undantag gäller däremot inte för subsidiärt skyddsbehövande. Det är därför en av grupperna som påverkas tydligast av de nya reglerna.
Försörjningskravet ska kunna prövas igen
En annan stor förändring är att försörjningskravet som huvudregel ska kunna prövas även när en anhörig ansöker om förlängt uppehållstillstånd.
Tidigare har kravet framför allt haft betydelse när familjemedlemmen först söker tillstånd.
Det gör att en familj som redan bor tillsammans i Sverige kan behöva visa att försörjningskravet är uppfyllt när det tidsbegränsade tillståndet ska förlängas.
Vid förlängningen får dock familjens situation bedömas bredare. Den anhöriges egen inkomst kan räknas in, liksom varaktiga inkomster från andra familjemedlemmar i hushållet.
Migrationsverket ska också kunna ta hänsyn till hur familjen faktiskt har klarat sin försörjning under den tidigare tillståndstiden.
Det finns fortsatt möjligheter till undantag och individuella bedömningar, men den grundläggande förändringen är tydlig: försörjningskravet får betydelse i betydligt fler ärenden än tidigare.
Försörjningskravet höjs inte med 30 procent den 1 oktober
Här finns en viktig skillnad mellan vad riksdagen nu har beslutat och andra förändringar som regeringen har aviserat.
Regeringen vill också höja nivån på försörjningskravet med 30 procent och ändra vilka inkomster som får räknas med. Bland annat har regeringen föreslagit att a-kassa, aktivitetsstöd och vissa subventionerade anställningar inte längre ska räknas på samma sätt.
Den förändringen ingår inte i riksdagens beslut den 13 augusti.
Den ska i stället genomföras genom ändringar i förordning. Regeringens plan har varit att de reglerna ska börja gälla den 1 januari 2027.
Det betyder att den som läser om ett 30 procent högre försörjningskrav inte ska blanda ihop det med lagändringarna som träder i kraft den 1 oktober.
Vad händer med ansökningar som redan har lämnats in?
Tvåårsregeln har en särskild övergångsbestämmelse.
Om en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har kommit in före den 1 oktober 2026 ska den nya tvåårsregeln inte användas på ansökan.
Den ska inte heller börja tillämpas när någon söker förlängning av ett familjetillstånd som redan har beviljats enligt de äldre reglerna.
För flera av de andra lagändringarna är utgångspunkten däremot att de nya bestämmelserna gäller från den 1 oktober även i ärenden som redan handläggs.
Det gör ansökningsdatumet särskilt viktigt för familjer som annars skulle omfattas av den nya väntetiden.
Unga vuxna får samtidigt en ny möjlighet
Lagpaketet innehåller inte bara skärpningar.
En person som tidigare fått uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning och fortfarande är under 21 år ska under vissa förutsättningar kunna få fortsatt uppehållstillstånd även efter 18-årsdagen.
Det är förändringen som brukar beskrivas som en särskild ventil för unga vuxna.
Hurbra har tidigare gått igenom vad den så kallade tonårsventilen innebär.
Det införs också en tillfällig möjlighet för vissa tidigare anhöriginvandrare att söka ett nytt tillstånd inifrån Sverige. Den bestämmelsen ska gälla till den 1 januari 2028.
Svårare att ta hit en blivande partner
Reglerna skärps även för vissa personer som vill ta hit en blivande make eller sambo.
Om anknytningspersonen själv har uppehållstillstånd blir möjligheten mer begränsad. Förhållandet ska bland annat ha etablerats redan i hemlandet och paret ska ha haft synnerliga svårigheter att leva tillsammans där därför att relationen inte accepterats.
För svenska och andra nordiska medborgare samt vissa personer med permanent uppehållsrätt finns däremot bredare möjligheter kvar när relationen bedöms som seriös.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober
Merparten av lagändringarna träder i kraft 1 oktober 2026.
För den enskilda familjen är det därför inte tillräckligt att bara konstatera att Sverige skärper anhöriginvandringen. Avgörande blir vilken typ av uppehållstillstånd personen i Sverige har, om familjen redan fanns före flykten, när ansökan lämnades in och om det handlar om ett första tillstånd eller en förlängning.
Riksdagens beslut om de skärpta villkoren för anhöriginvandring innehåller därför både tydliga skärpningar och flera undantag.
För vissa familjer innebär reglerna en konkret väntetid på två år. För andra förändras framför allt kraven när ett befintligt tillstånd ska förlängas. Och för flera grupper gäller tvåårsregeln inte alls.