Omkring 200 000 personer har blivit svenska medborgare sedan Tidöregeringen tillträdde. I en ny beräkning uppskattar SVT att gruppen kan ha gett oppositionens fyra partier ett övertag på omkring 35 000 röster i valet 2026. Det är nästan lika mycket som hela avståndet mellan blocken – men siffran är en statistisk modell och visar inte hur de nya medborgarna faktiskt röstade.
Det extremt jämna svenska valresultatet har gjort att även relativt små väljargrupper kan få stor betydelse när resultatet analyseras i efterhand.
En ny granskning från SVT Verifierar den 16 september har därför väckt särskild uppmärksamhet.
SVT har räknat på personer som blev svenska medborgare från det att Tidöregeringen tillträdde i oktober 2022 och framåt. Gruppen omfattar ungefär 200 000 personer.
När SVT kombinerar uppgifter om gruppens ursprungsregioner med tidigare uppmätta röstningsmönster och ett antaget valdeltagande landar beräkningen i en skillnad på omkring 35 000 röster till oppositionens fyra partiers fördel.
Det är anmärkningsvärt i ett val där avståndet mellan blocken låg omkring 33 400 röster när SVT publicerade sin granskning.
Men jämförelsen betyder inte att 35 000 faktiska röster från nya medborgare har identifierats – och den bevisar inte att gruppen avgjorde valet.
Så har SVT räknat fram 35 000 röster
Beräkningen bygger inte på att det går att se hur människor som nyligen blivit svenska medborgare har röstat. Den svenska valhemligheten gör att en enskild röst inte kan kopplas tillbaka till väljarens medborgarskapsdatum eller bakgrund.
SVT har i stället byggt en statistisk modell.
Först används uppgifter från Migrationsverket för att uppskatta hur de omkring 200 000 nya medborgarna fördelar sig efter ursprungsregion.
Enligt SVT:s sammanställning hade:
| Ursprung | Andel |
|---|---|
| Utomeuropeisk härkomst | 64 procent |
| Övriga Europa | 24 procent |
| Norden | 6 procent |
Därefter använder SVT röstningsmönster från vallokalsundersökningen Valu för motsvarande breda grupper.
Slutligen antar SVT att valdeltagandet bland de nya medborgarna varit omkring 60 procent.
När de olika gruppernas uppskattade röster läggs samman uppstår ett beräknat netto på ungefär 35 000 fler röster för oppositionens fyra partier än för regeringssidan.
Hela SVT:s granskning av de nya medborgarna och valet beskriver samtidigt flera stora osäkerheter i beräkningen.
35 000 är inte 35 000 konstaterade röster
Det är den viktigaste skillnaden i hela diskussionen.
SVT har inte hittat 35 000 röster och kunnat konstatera att just dessa kom från människor som fått medborgarskap under Tidöperioden.
Siffran uppstår först när flera statistiska antaganden kombineras.
Det går därför att säga att gruppen kan ha varit tillräckligt stor för att påverka valutgången.
Det går däremot inte att slå fast att just dessa väljare avgjorde valet.
Nationalekonomen Henrik Andersson vid Uppsala universitet beskriver resonemanget i SVT:s granskning som en hypotes som inte går att empiriskt verifiera med det tillgängliga underlaget.
Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson pekar samtidigt på ett större problem med själva frågan om vem som ”avgjorde” ett mycket jämnt val.
När marginalen bara är några tiotusentals röster går det att välja ut många olika väljargrupper och konstatera att resultatet hade blivit ett annat om just den gruppen hade röstat annorlunda eller inte deltagit.
Alla 200 000 hade inte rösträtt
Även talet 200 000 behöver förklaras.
Det är ungefär så många personer som enligt underlaget blivit svenska medborgare under perioden. Det betyder inte att 200 000 nya väljare deltog i riksdagsvalet.
SVT uppskattar att ungefär en fjärdedel av gruppen var minderårig på valdagen.
Om man mycket grovt räknar bort den delen återstår omkring 150 000 myndiga personer.
Inte heller det är ett fastställt antal röstberättigade.
Rösträtten i valet 2026 bestämdes utifrån uppgifterna i folkbokföringen 30 dagar före valet, den 14 augusti. Personer som blev svenska medborgare senare än så ska därför inte automatiskt räknas som röstberättigade i riksdagsvalet.
Någon offentlig exakt siffra över hur många av Tidöperiodens nya medborgare som faktiskt fanns i röstlängden har inte redovisats i underlaget.
När barn räknas bort sjunker skillnaden
SVT beskriver själv de cirka 35 000 rösterna som en övre gräns.
Anledningen är framför allt att den första modellen även omfattar minderåriga.
När SVT försöker korrigera för barn och ungdomar sjunker det beräknade övertaget från omkring 35 000 till cirka 30 000 röster.
Även den siffran är osäker.
SVT har inte tillgång till en fullständig kombination av exakt ålder och ursprungsregion för samtliga personer i materialet. Beräkningen bygger därför på antaganden om hur de minderåriga fördelar sig inom grupperna.
Resultatet ska därmed läsas som en uppskattning av storleksordningen – inte som ett alternativt valresultat.
Antagandet om 60 procents valdeltagande spelar stor roll
En annan nyckel i modellen är valdeltagandet.
SVT antar att omkring 60 procent av de nya medborgarna röstade.
Underlaget för det antagandet kommer från SCB:s analys av valet 2022. Där låg valdeltagandet omkring 60 procent bland utrikes födda personer som hade blivit svenska medborgare 2011 eller senare.
Det ger ett relevant historiskt riktvärde.
Men det är inte samma sak som att veta att exakt 60 procent av dem som fick svenskt medborgarskap mellan hösten 2022 och valet 2026 röstade i årets val.
Om deras faktiska valdeltagande var högre eller lägre förändras också det uppskattade antalet röster.
Valu mäter bredare grupper
Även antagandena om vilket parti människor röstade på innehåller betydande osäkerhet.
Valu frågar inte särskilt personer som fått svenskt medborgarskap under de senaste fyra åren.
Undersökningen mäter betydligt bredare väljargrupper.
Begreppet utomeuropeisk bakgrund i Valu kan exempelvis omfatta både personer som själva vuxit upp utanför Europa och människor med en förälder som gjort det.
Det är alltså inte samma grupp som personer som nyligen blivit svenska medborgare.
Hurbra har tidigare gått igenom hur väljare med utomeuropeisk bakgrund röstade i valet 2026. Den analysen visar tydliga skillnader mellan väljargrupperna, men kan inte användas för att fastställa hur varje ny svensk medborgare röstade.
Det är möjligt att människor som nyligen blivit medborgare har andra politiska preferenser än personer med liknande geografisk bakgrund som varit svenska medborgare i många år.
SVT:s modell förutsätter i praktiken att de bredare mönstren ändå är tillräckligt relevanta för att ge en ungefärlig bild.
Nästan samma storlek som hela valmarginalen
Det är jämförelsen med det extremt jämna valresultatet som gör beräkningen politiskt intressant.
När SVT publicerade granskningen under onsdagen låg oppositionens ledning på omkring 33 400 röster.
SVT:s första uppskattning på cirka 35 000 rösters nettofördel för nya medborgare låg alltså i praktiken i samma storleksordning som hela avståndet mellan blocken.
Efter justeringen för minderåriga hamnar beräkningen kring 30 000 – fortfarande mycket nära marginalen.
Samtidigt pågick den slutliga rösträkningen fortfarande. Hurbra följer onsdagsrösterna och det fortsatta resultatet i valet 2026.
Det innebär också att jämförelsen med 33 400 röster ska ses som en ögonblicksbild från den tidpunkt då SVT:s granskning publicerades, inte som ett fast slutresultat.
Går det då att säga att nya medborgare avgjorde valet?
Nej, inte utifrån den här beräkningen.
Det går däremot att dra en smalare och mer belagd slutsats:
Personer som blivit svenska medborgare under Tidöperioden utgör en tillräckligt stor potentiell väljargrupp för att deras samlade röster mycket väl kan ha haft betydelse i ett val där marginalen mellan blocken bara är några tiotusentals röster.
Men därifrån är steget långt till att bevisa att just gruppen var den avgörande orsaken till resultatet.
För att kunna göra det skulle man behöva känna till både det faktiska valdeltagandet och den verkliga partifördelningen bland just dessa nya medborgare.
De uppgifterna finns inte.
Samma matematiska resonemang kan dessutom göras om andra stora väljargrupper. I ett val som avgörs med mycket liten marginal kan pensionärer, förstagångsväljare, väljare i en viss del av landet eller människor som bytt parti mellan två val alla beskrivas som potentiellt ”avgörande” beroende på vilket kontrafaktiskt scenario man väljer.
Det gör inte gruppernas betydelse ointressant.
Men det betyder att påståendet om vem som faktiskt avgjorde valet måste skiljas från frågan om vilka grupper som var tillräckligt stora för att kunna påverka resultatet.
Det här vet vi – och det här vet vi inte
Det går att slå fast att omkring 200 000 personer ingår i gruppen som fått svenskt medborgarskap sedan hösten 2022 i SVT:s underlag.
Det går också att konstatera att en statistisk modell, byggd på tidigare valdeltagande och Valus röstningsmönster, ger oppositionen ett uppskattat övertag på ungefär 35 000 röster – eller omkring 30 000 när minderåriga grovt räknas bort.
Det går däremot inte att se hur dessa personer faktiskt röstade.
Det går inte heller att fastställa att just deras röster förändrade vilken sida som blev störst.
Det är därför de två uppgifterna kan vara sanna samtidigt:
Nya svenska medborgare kan mycket väl ha haft stor betydelse för det extremt jämna valet 2026. Men det går inte att bevisa att de avgjorde det.