Den 20 november 2026 börjar en ny konsumentkreditlag gälla i Sverige. Den innebär bland annat skärpta krav på kreditprövning och att fler fakturatjänster omfattas av reglerna. För den som handlar på nätet kan det bli svårare att välja faktura eller delbetalning utan att först få sin ekonomi kontrollerad. Men alla fakturaköp omfattas inte, och för lån som redan är tecknade gäller särskilda övergångsregler.

Den nya lagen ersätter konsumentkreditlagen från 2010 och bygger på EU:s uppdaterade konsumentkreditdirektiv. Syftet är att stärka konsumentskyddet och minska risken för att människor tar krediter som de inte har råd att betala tillbaka.

Konsumentverket uppmärksammade förändringarna den 2 november och lyfte särskilt fram de skärpta kraven på kreditgivarnas bedömningar av betalningsförmågan.

Det här ändras den 20 november

Den största praktiska förändringen är att fler typer av krediter omfattas av krav på kreditprövning, samtidigt som reglerna för hur prövningen ska genomföras blir tydligare.

Typ av köp eller lån	Vad innebär de nya reglerna?
Faktura via betalningsföretag	Fler korta och räntefria krediter omfattas av krav på kreditprövning.
Delbetalning	Kreditgivaren måste bedöma om kunden har ekonomiska förutsättningar att betala.
Små privatlån	Skärpta krav på bedömningen av återbetalningsförmågan.
Butikens egen faktura	Vissa korta och kostnadsfria fakturakrediter undantas.
Befintliga lån	Äldre regler gäller i huvudsak, men vissa löpande krediter påverkas.

Förändringarna betyder inte att alla köp på faktura blir svårare. Däremot får kreditgivarna tydligare skyldigheter att kontrollera kundens ekonomi innan de beviljar kredit.

Även små fakturaköp kan kräva kreditprövning

Många konsumenter använder faktura som ett vanligt betalningssätt vid nätköp. Det kan handla om att beställa kläder, elektronik eller andra varor och betala först efter leveransen.

När fakturan hanteras av ett separat betalningsföretag är det normalt fråga om en kredit. Den nya lagen innebär att fler sådana krediter omfattas av kravet på kreditprövning, även när beloppet är lågt och fakturan ska betalas inom kort tid.

Det räcker inte att kreditgivaren enbart tittar på hur stort belopp kunden vill låna. Bedömningen ska bygga på relevanta uppgifter om kundens ekonomiska förutsättningar.

Det kan exempelvis handla om:

• Inkomster och regelbundna utgifter.
• Befintliga lån och andra skulder.
• Andra ekonomiska omständigheter som påverkar möjligheten att betala tillbaka.

Uppgifterna ska också kontrolleras på ett lämpligt sätt.

Det innebär däremot inte att varje köp på faktura automatiskt leder till en kreditupplysning hos UC. En kreditprövning kan göras med olika typer av uppgifter och kontroller. Kreditgivaren måste kunna göra en tillräckligt tillförlitlig bedömning av kundens återbetalningsförmåga.

För kunden kan resultatet bli att en fakturatjänst inte längre beviljar ett köp som tidigare hade godkänts.

Alla fakturaköp omfattas inte

Det finns ett viktigt undantag för vissa fakturor som butiken själv erbjuder.

Om säljaren lämnar krediten direkt, fakturan är helt kostnadsfri och betalningen ska göras inom 50 dagar efter leveransen kan särskilda undantag från kreditreglerna gälla.

För större företag som säljer på nätet gäller snävare villkor. Där handlar det bland annat om betalning inom högst 14 dagar och att fakturafordran inte får säljas vidare under kredittiden.

Skillnaden mellan butikens egen faktura och en kredit från ett externt betalningsföretag blir därför viktig.

Det är inte bara betalningstiden eller om ränta tas ut som avgör vilka regler som gäller. Även vem som lämnar krediten och hur avtalet är utformat spelar roll.

Den som vill fördjupa sig i skillnaderna kan läsa vår guide till de nya reglerna för fakturaköp från den 20 november.

Kreditalternativ får inte vara förvalda i nätbutiken

Konsumentverket lyfter även fram reglerna för hur betalningsalternativ ska presenteras när en kund handlar på nätet.

En butik får inte ha ett kreditalternativ förvalt om det finns ett betalningsalternativ utan kredit. Det kreditfria alternativet ska dessutom visas först.

Detta är dock ingen nyhet som införs den 20 november. Reglerna har funnits sedan den 1 juli 2020.

Den nya lagen innehåller däremot ett uttryckligt krav på att konsumenten ska samtycka till kreditavtalet.

För konsumenten är det viktigt att skilja mellan att godkänna ett vanligt köp och att ingå ett kreditavtal. Att betala senare kan innebära att man samtidigt åtar sig en skuld till ett annat företag än butiken.

Vad händer med lån och avtal som redan finns?

En central fråga är vad som gäller för konsumenter som redan har privatlån, kontokrediter eller avbetalningsavtal när den nya lagen börjar gälla.

Huvudregeln är att kreditavtal som har ingåtts före den 20 november 2026 fortsätter att omfattas av äldre bestämmelser.

Den nya lagen innebär alltså inte att alla befintliga lån automatiskt får nya avtalsvillkor.

Den som exempelvis har ett privatlån med en avtalad återbetalningstid behöver normalt inte göra någonting bara för att lagen ändras.

Däremot finns viktiga undantag.

Löpande krediter kan påverkas direkt

För kreditavtal med obestämd löptid börjar vissa bestämmelser i den nya lagen gälla även om avtalet ingicks före den 20 november.

Det kan exempelvis handla om löpande kontokrediter och andra krediter som inte har en bestämd slutdag.

Bland de regler som kan börja tillämpas finns krav på information vid ränteändringar, kontoutdrag, avgifter och uppsägning av krediten.

Även ändringar av det tillgängliga kreditutrymmet omfattas av särskilda bestämmelser.

Det betyder inte att ett gammalt kreditavtal automatiskt blir ett helt nytt avtal. Däremot kan kreditgivaren behöva följa vissa nya regler när avtalet fortsätter att löpa.

Om ett befintligt lån omförhandlas eller ersätts av en ny kredit behöver det också bedömas om ett nytt kreditavtal har ingåtts. I så fall kan den nya lagen bli tillämplig.

Starkare rättigheter när du nekas kredit

Den nya konsumentkreditlagen innehåller också bestämmelser som stärker konsumentens ställning vid kreditbeslut.

Den som får avslag på en kreditansökan ska få information om orsaken till beslutet.

Om kreditprövningen har gjorts genom automatiserad behandling finns dessutom rättigheter kopplade till hur beslutet har fattats. Konsumenten kan bland annat begära en förklaring och mänsklig granskning.

Det är särskilt relevant när kreditbeslut fattas digitalt och kunden får ett automatiskt besked direkt vid ett köp eller en låneansökan.

Lagen innehåller också regler om vilken information kreditgivare ska lämna när konsumenten får betalningssvårigheter. I lämpliga fall ska kreditgivaren erbjuda alternativ för att hantera situationen innan mer ingripande indrivningsåtgärder vidtas.

Den som har problem med att betala sina skulder ska också kunna få information om budget- och skuldrådgivning.

Ångerrätten finns kvar

Huvudregeln är fortsatt att konsumenten har 14 dagars ångerrätt för ett kreditavtal.

Ångerfristen börjar tidigast när konsumenten har fått den information om kreditavtalet som lagen kräver.

Ångerrätten betyder inte att pengarna får behållas. Den som ångrar ett lån måste betala tillbaka kreditbeloppet och i förekommande fall ränta för den tid pengarna har använts.

Det finns också undantag, bland annat för vissa särskilda fakturakrediter.

Det är viktigt att skilja mellan att ångra ett kreditavtal och att ångra själva köpet. Ett köp av en vara och krediten som finansierar köpet är inte alltid samma avtal.

Vad behöver du göra inför den 20 november?

För den som handlar på nätet är den viktigaste förändringen att faktura och delbetalning i fler situationer kan innebära en tydligare ekonomisk kontroll.

Det finns däremot inget generellt krav på att konsumenter själva ska ansöka på nytt om sina befintliga lån när lagen börjar gälla.

Den som använder en löpande kredit kan ha anledning att uppmärksamma information från kreditgivaren om förändrade villkor eller nya rättigheter.

Vid nya köp och lån är det särskilt viktigt att kontrollera vem som lämnar krediten, om några avgifter tillkommer och vilka villkor som gäller om betalningen blir försenad.

Den nya lagen ändrar inte det grundläggande ansvaret att betala tillbaka det man lånar. Men den ställer högre krav på företagen att redan från början bedöma om krediten är ekonomiskt rimlig för kunden.

Mer information finns hos Konsumentverket om konsumentkreditlagen.