Sverige är på väg att få en ny filmpolitik. Regeringen vill ersätta dagens sju filmpolitiska mål med tre och förändra reglerna för statliga filmstöd. Kulturutskottet sade den 17 november ja till förslaget, men riksdagen har ännu inte fattat sitt beslut. Samtidigt återstår en av filmbranschens största frågor: hur svensk film ska finansieras i framtiden.
Riksdagen väntas debattera förslaget den 24 november och rösta den 25 november 2026. Om förslaget godkänns får Sverige en ny filmpolitisk inriktning, men det innebär inte att alla förändringar av filmstöden genomförs samtidigt.
Så vill regeringen ändra målen för svensk film
Dagens filmpolitiska mål infördes 2016. De omfattar både filmproduktion, publik, geografisk spridning, jämställdhet, mångfald och barns möjligheter att skapa och uppleva film.
Regeringen anser att målen är för många och delvis överlappar varandra. I stället föreslås tre övergripande mål:
- Ett brett utbud av film med hög kvalitet ska produceras och visas i hela Sverige.
- Svensk film ska nå en stor publik i Sverige och internationellt.
- Det svenska filmarvet ska bevaras och användas.
Förändringen innebär att publikens betydelse lyfts fram tydligare. Samtidigt försvinner flera tidigare prioriteringar som uttryckliga filmpolitiska mål.
Här är skillnaderna mot dagens filmpolitik
| Nuvarande mål | Vad som förändras |
|---|---|
| Film ska produceras i olika delar av Sverige. | Produktion ingår i de nya målen, men geografiskt spridd produktion nämns inte längre särskilt. |
| Fler ska se värdefull film i hela landet. | Ett brett filmutbud och en stor publik blir centrala mål. |
| Filmarvet ska bevaras, användas och utvecklas. | Målet behålls, men formuleringen om utveckling försvinner. |
| Svensk film ska spridas internationellt. | Stor internationell publik betonas i stället för ett separat mål om internationellt utbyte. |
| Barn och unga ska få filmkunskap och möjlighet att skapa film. | Försvinner som särskilt filmpolitiskt mål. |
| Jämställdhet och mångfald ska prägla filmområdet. | Försvinner som särskilt mål. |
| Filmen ska bidra till yttrandefrihet och offentligt samtal. | Försvinner som särskilt mål. |
Att vissa mål tas bort betyder däremot inte att verksamheten som berörs automatiskt förlorar sitt stöd.
Regeringen framhåller att exempelvis jämställdhet, barns rättigheter och yttrandefrihet fortfarande omfattas av Sveriges övergripande kulturpolitiska mål.
Skillnaden är att dessa perspektiv inte längre ska ha samma uttryckliga ställning i de särskilda målen för filmområdet.
Vad händer med filmstöden?
De statliga filmstöden är en central del av svensk filmproduktion. Svenska Filminstitutet fördelar stöd till bland annat utveckling, produktion och spridning av film.
Regeringen vill förändra stödens inriktning och göra reglerna tydligare.
En viktig nyhet är att Filminstitutets beslut om statliga bidrag ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det skulle ge den som söker filmstöd en möjlighet till rättslig prövning som inte finns på motsvarande sätt i dagens system.
Möjligheten blir dock inte obegränsad. Regeringen ska kunna besluta om undantag för vissa typer av stöd.
Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Större fokus på film och svenska språket
Regeringen vill även införa tydligare villkor för hur stöden ska fördelas.
Stödgivningen ska i första hand fokusera på film snarare än andra audiovisuella format. Produktioner på svenska och de nationella minoritetsspråken ska också främjas.
Det betyder inte att internationella samproduktioner eller filmer på andra språk automatiskt utesluts. Regeringen betonar att språkprioriteringen inte ska användas som ett generellt konstnärligt innehållskrav.
Filminstitutets nationella uppdrag ska samtidigt bli tydligare.
Det kan få betydelse för hur stöd till regionala och lokala verksamheter organiseras. Svensk filmproduktion sker redan på många platser i landet, vilket exempelvis framgår av de filmproduktioner som genomförs i Västsverige under hösten 2026.
Några konkreta beslut om att avveckla regional filmproduktion följer dock inte av de nya målen.
Filmfond och streamingavgift är fortfarande öppna frågor
En av de största utmaningarna för svensk film är finansieringen.
Tidigare har en ny svensk filmfond diskuterats, där både offentliga aktörer och delar av filmbranschen skulle kunna bidra ekonomiskt.
Det har även funnits förslag om att streamingtjänster ska betala en avgift motsvarande 1,5 procent av sin svenska omsättning.
Ingen av dessa förändringar genomförs genom den aktuella propositionen.
Inte heller förslaget om att sänka biografmomsen från 25 till 6 procent ingår som en beslutad reform.
Regeringen vill i stället utreda finansieringen ytterligare. En särskild utredning ska lämna förslag senast den 26 februari 2027.
Frågorna gäller bland annat vilka stöd som ska omfattas av en framtida finansieringsmodell, hur pengarna ska fördelas och vilket inflytande filmbranschens aktörer ska ha.
Finansieringsproblemen har också diskuterats inom branschen. Regissören Tarik Saleh har exempelvis lyft frågan om nya ekonomiska lösningar för europeisk filmproduktion.
För filmproducenterna innebär situationen att den politiska riktningen kan förändras innan det står klart hur det framtida stödsystemet ska finansieras.
Filminstitutet får ansvar för produktionsincitamentet
En annan förändring gäller det statliga produktionsincitamentet, som ska stimulera film- och tv-produktion i Sverige.
Ansvaret ska flyttas från Tillväxtverket till Svenska Filminstitutet den 1 januari 2027.
Det tidigare systemet har kritiserats eftersom ansökningsomgångar kunnat bli fulltecknade inom bara några minuter.
Regeringen har därför arbetat med att förändra fördelningsprinciperna.
Förhoppningen är att skapa ett system där stödet kan fördelas på ett mer ändamålsenligt sätt och där Filminstitutets kompetens inom filmområdet kan användas.
Detta är en separat administrativ förändring och ska inte förväxlas med ett beslut om att öka de samlade filmstöden.
Kritik mot regeringens nya filmpolitik
Regeringen beskriver de nya målen som ett sätt att göra filmpolitiken tydligare och förbättra möjligheterna att följa upp resultaten.
Men förslaget har mött politiskt motstånd.
Vänsterpartiet har reserverat sig och vill behålla dagens mål, samtidigt som de görs tydligare och mer mätbara.
Kritiken handlar bland annat om att barn och unga, jämställdhet och mångfald riskerar att få en svagare ställning när de inte längre uttryckligen nämns i filmpolitikens mål.
Miljöpartiet har också drivit frågan om en ny filmfond och finansiering från streamingtjänster.
Den politiska skiljelinjen gäller därmed både vilka uppgifter staten särskilt ska prioritera och hur svensk film långsiktigt ska finansieras.
När beslutas den nya filmpolitiken?
Riksdagen planerar att debattera regeringens förslag den 24 november och fatta beslut den 25 november 2026.
Om riksdagen säger ja kan de nya filmpolitiska målen börja gälla som politisk inriktning, medan de föreslagna lagändringarna om bidragsbeslut ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Den som vill följa ärendets fortsatta behandling kan läsa regeringens proposition om en ny politisk inriktning för svensk film.
För svensk filmbransch väntar därmed två viktiga steg: först riksdagens beslut om målen och reglerna, därefter förslagen om framtidens finansiering i februari 2027.
Den nya filmpolitiken kan alltså snart få klartecken, men hur mycket pengar som ska gå till svensk film och hur de ska fördelas är fortfarande inte slutligt avgjort.