Nvidia planerar att börja leverera mindre volymer av ett nytt AI-chip för den kinesiska marknaden före årsskiftet, enligt uppgifter från The Information. Flera kinesiska kunder ska redan ha lagt beställningar. Men affären är långt ifrån självklar. Nvidia måste samtidigt navigera mellan USA:s exportregler och ett Kina som försöker minska beroendet av amerikansk AI-teknik.

Det nya chipet ska enligt uppgifterna vara särskilt anpassat för att följa de amerikanska reglerna för export av avancerade halvledare till Kina. Reuters har inte självständigt kunnat verifiera uppgifterna och Nvidia har inte bekräftat någon lansering.

Dessutom återstår en annan avgörande fråga: om kinesiska myndigheter faktiskt kommer att tillåta att chipet säljs i landet.

Nytt försök att hitta en väg tillbaka till Kina

Nvidia har under flera år försökt anpassa sina produkter efter de allt hårdare amerikanska begränsningarna för export av avancerad AI-teknik till Kina.

Det nya chipet ska enligt The Information bygga på teknik från amerikanska Groq och vara inriktat på så kallad inferens. Det är den del av AI-arbetet där en redan tränad modell används för att exempelvis generera text, bilder eller svar i en AI-tjänst.

Det skiljer sig från själva träningen av de stora AI-modellerna, som kräver enorm beräkningskapacitet och där Nvidias mest avancerade GPU:er har blivit centrala.

Planerna på en Kina-anpassad processor baserad på Groq-teknik är inte helt nya. Redan i mars kom uppgifter om att Nvidia förberedde en sådan lösning. Det nya nu är att bolaget enligt The Information kan vara redo att börja leverera mindre volymer före slutet av året och att kinesiska kunder redan uppges ha beställt produkter.

Något officiellt produktnamn, pris eller några beställningsvolymer har inte offentliggjorts.

USA har redan kostat Nvidia miljarder i Kina

Kina har länge varit en viktig marknad för Nvidia, men de amerikanska exportbegränsningarna har slagit hårt mot bolagets försäljning där.

När nya licenskrav träffade Nvidias H20-chip våren 2025 tvingades bolaget ta en kostnad på omkring 4,5 miljarder dollar för lager och inköpsåtaganden.

Nvidia hade då sålt H20-chip för omkring 4,6 miljarder dollar under kvartalet innan begränsningen slog till och uppgav att ytterligare försäljning för omkring 2,5 miljarder dollar hade gått förlorad.

Problemet syns fortfarande tydligt i bolagets siffror. Under det första kvartalet i Nvidias räkenskapsår 2027 levererades inga Hopper-baserade datacenterprodukter till Kina. Bolaget räknade dessutom med noll intäkter från datacenterberäkning i Kina i prognosen för innevarande kvartal.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Nvidias AI-boom fortsätter samtidigt som Kina blivit ett allt större problem.

Washington är bara halva problemet

Det speciella med Nvidias situation är att ett chip inte längre bara behöver accepteras av USA.

Det måste i praktiken också accepteras av Kina.

USA har under flera år försökt begränsa Kinas tillgång till de mest avancerade processorerna som kan användas för utveckling av artificiell intelligens. Reglerna har förändrats flera gånger och vissa produkter kan numera granskas från fall till fall.

USA:s handelsdepartement beskriver hur licensprövningen för vissa avancerade halvledare till Kina har ändrats.

Samtidigt vill Peking minska landets beroende av amerikansk teknik.

Kinesiska myndigheter har uppmuntrat företag att välja inhemska alternativ och stora kinesiska teknikbolag satsar allt mer på egna AI-chip.

För Nvidia innebär det att ett chip kan vara tillräckligt nedskalat för att passera de amerikanska exportreglerna men ändå stoppas eller missgynnas i Kina.

Nvidia får allt fler kinesiska konkurrenter

Den risken blir större ju längre Nvidia hålls borta från den kinesiska marknaden.

Huawei har vuxit fram som en av de viktigaste kinesiska konkurrenterna inom AI-processorer. Även Baidu, Alibaba, ByteDance och Tencent satsar på egna lösningar eller på att minska beroendet av amerikanska leverantörer.

DeepSeek uppgavs tidigare i somras dessutom arbeta med ett eget chip särskilt för inferens.

Det är en utveckling som Nvidia själv har varnat för.

Bolaget har i dokument till amerikanska myndigheter pekat på att exportrestriktionerna inte bara minskar den omedelbara försäljningen. De hjälper också kinesiska konkurrenter att bygga större kundbaser och utvecklarekosystem som på sikt kan konkurrera med Nvidia även utanför Kina.

Det gör kampen om Kina större än frågan om hur många chip Nvidia kan sälja under de kommande kvartalen.

H200 visar hur snabbt läget förändras

Samtidigt finns tecken på att Nvidia fortfarande kan få in vissa produkter på den kinesiska marknaden.

Den 19 augusti rapporterade Financial Times att mindre leveranser av Nvidias H200 börjat nå Kina. ByteDance och Tencent ska enligt uppgifterna ha fått omkring 10 000 processorer vardera.

Även där är situationen komplicerad. Kina begränsar samtidigt importen och försöker styra en större del av efterfrågan mot inhemska leverantörer.

Det visar hur snabbt spelreglerna kan förändras för Nvidia.

Viktigt även för svenska sparare

För svenska sparare är utvecklingen relevant eftersom Nvidia väger tungt i många globala, amerikanska och teknikfonder.

Bolagets framtida tillgång till Kina kan därför påverka betydligt fler än de som äger Nvidia-aktien direkt.

Nvidias försäljning till kunder med huvudkontor i Kina och Hongkong föll från omkring 25 miljarder dollar under räkenskapsåret 2025 till 19,7 miljarder dollar under 2026. Siffrorna omfattar hela verksamheten och ska inte ses som enbart AI-chip, men de visar marknadens storlek.

Nästa stora hållpunkt kommer redan den 26 augusti när Nvidia presenterar sin nästa kvartalsrapport.

Det nya Kina-chipet kan inte ha bidragit till försäljningen i den rapporten. Däremot blir kommentarer om Kina, exportregler och möjligheten att återta delar av marknaden extra intressanta.

Om uppgifterna om leveranser före årsskiftet stämmer har Nvidia hittat ännu ett tekniskt sätt att försöka hålla sig kvar i världens näst största ekonomi.

Men den verkliga frågan är inte bara om Washington säger ja.

Det är om Peking gör det.