Närmare 350 av omkring 800 anmälda fordringar i Northvolts konkurs har ifrågasatts av konkursförvaltaren. Bland de omstridda kraven finns över 250 miljoner kronor som ett bankkonsortium vill få tillbaka. Den 23 november ska parterna försöka komma överens vid Stockholms tingsrätt. Men även ett godkänt krav är långt ifrån någon garanti för att pengarna betalas ut.

Uppgifterna om de omfattande invändningarna kommer från Dagens industri, som rapporterar att konkursförvaltaren Mikael Kubu har bestridit närmare 350 krav helt eller delvis.

Det motsvarar ungefär 44 procent av de cirka 800 fordringar som anmälts. Det betyder däremot inte att 350 fordringsägare har förlorat sina pengar. Invändningarna är en del av den juridiska processen för att avgöra vilka skulder som ska erkännas i konkursen.

Därför ifrågasätts hundratals krav i Northvolts konkurs

När ett företag går i konkurs behöver konkursförvaltaren kartlägga tillgångarna och skulderna. Fordringsägare, även kallade borgenärer, kan anmäla hur mycket pengar de anser sig ha rätt till.

I Northvolts konkurs pågår ett så kallat bevakningsförfarande. Där får fordringsägarna formellt anmäla sina krav, samtidigt som konkursförvaltaren och andra berörda kan göra invändningar.

En invändning kan exempelvis handla om att:

• Det begärda beloppet inte stämmer med underlaget.
• En skuld redan har betalats eller ska kvittas mot en annan skuld.
• Fordringsägaren inte har visat tillräckligt stöd för sitt krav.
• Det finns oenighet om vilken förmånsrätt kravet ska ha.

Invändningen kan gälla hela fordran eller bara en del av beloppet.

Att så många krav har ifrågasatts visar hur omfattande arbetet med Northvolts skulder är. Antalet säger däremot inte hur stora belopp som sammanlagt är omstridda. Ett enskilt krav kan uppgå till hundratals miljoner kronor, medan ett annat kan vara betydligt mindre.

Banker kräver över 250 miljoner kronor

En av de större tvisterna gäller ett bankkonsortium som leds av Swedbank och där även SEB ingår.

Bankerna har anmält en fordran på mer än 250 miljoner kronor. Kravet bygger på ett lån som ett av Northvolts dotterbolag hade lämnat till moderbolaget Northvolt AB. Bankerna hade fått denna fordran som säkerhet.

Konkursförvaltaren bestrider bankernas krav i sin helhet.

Enligt konkursförvaltarens bedömning ska skulderna kvittas eftersom dotterbolaget samtidigt hade en ännu större skuld till moderbolaget.

Det är en avgörande skillnad för bankerna. Om fordran kan göras gällande i konkursen kan den ligga till grund för ett krav på utdelning. Om konkursförvaltarens invändning får fullt genomslag kan bankerna i stället stå utan utdelning för just det omstridda kravet.

Frågan är ännu inte slutligt avgjord. Konkursförvaltarens uppfattning är en parts ståndpunkt i tvisten, inte ett domstolsbeslut.

Den 23 november hålls förlikningssammanträdet

Nästa viktiga datum är måndagen den 23 november 2026. Då ska ett förlikningssammanträde hållas vid Stockholms tingsrätt med start klockan 09.00.

Syftet är att försöka lösa de tvister som finns kring anmälda fordringar.

Vid sammanträdet kan parterna bland annat diskutera om ett krav ska godtas, om ett lägre belopp kan accepteras eller om någon annan lösning är möjlig.

En uppgörelse kan innebära att en fordringsägare får hela eller delar av sitt krav erkänt utan att frågan behöver avgöras genom en fortsatt domstolsprövning.

Viktiga datum i Northvolts konkurs

Datum	Vad som gäller
13 juni 2026	Bevakningsförfarandet inleds
21 augusti 2026	Sista ordinarie dag att anmäla fordringar
30 oktober 2026	Sista dag att lämna invändningar
23 november 2026	Förlikningssammanträde kl. 09.00

Datumen framgår av Stockholms tingsrätts underrättelse om bevakningsförfarandet.

Det finns ännu ingen verifierad fullständig dagordning som visar exakt vilka av de omkring 350 invändningarna som ska behandlas individuellt den 23 november.

Sammanträdet innebär inte heller att konkursboet automatiskt kan börja betala ut pengar till fordringsägarna.

Vad händer om parterna inte kommer överens?

Om parterna inte når en förlikning måste kvarstående tvister hanteras genom fortsatt rättslig prövning.

I Northvolts fall finns en särskild juridisk omständighet. Konkurslagen ändrades den 1 juli 2026, men bevakningsförfarandet hade redan inletts den 13 juni.

Därför omfattas förfarandet av de äldre bestämmelserna.

Enligt dessa ska tingsrätten försöka få parterna att nå en överenskommelse. Om det misslyckas ska domstolen pröva de tvistiga frågorna vid en förhandling.

Förhandlingen ska om möjligt hållas direkt efter förlikningssammanträdet. Om det inte är möjligt ska den normalt hållas inom fyra veckor, men särskilda skäl kan motivera längre tid.

Den 23 november är alltså en viktig hållpunkt, men inte nödvändigtvis slutpunkten för tvisten om bankernas 250 miljoner eller övriga omstridda fordringar.

Vad betyder det för den som har pengar att kräva?

För en leverantör, långivare eller annan fordringsägare är det viktigt att skilja mellan tre olika saker: att ha anmält ett krav, att få kravet godkänt och att faktiskt få betalt.

Ett anmält krav: Fordringsägaren har uppgett vilket belopp företaget är skyldigt.

Ett godkänt krav: Fordran får göras gällande i konkursen enligt vad som fastställts genom förfarandet.

En utbetalning: Fordringsägaren får pengar ur konkursboet, förutsatt att det finns tillgångar som kan fördelas och att fordran har rätt till utdelning.

Det sista steget är avgörande.

Även den som får hela sin fordran erkänd kan tvingas acceptera en betydligt mindre utbetalning. Hur mycket som kan delas ut beror bland annat på konkursboets tillgångar, kostnader och vilka fordringsägare som har förmånsrätt.

Den som har en bestridd fordran behöver också kunna bemöta invändningen. Avtal, fakturor, betalningsunderlag och annan dokumentation kan därför få stor betydelse.

Kan andra fordringsägare påverkas?

Ja. Om stora krav underkänns eller minskas kan det påverka hur konkursboets tillgängliga pengar fördelas.

Det innebär dock inte automatiskt att andra fordringsägare får mer. Det beror på vilka tillgångar som återstår, vilka krav som har företräde och vilken utdelning som över huvud taget blir möjlig.

Därför går det inte att utifrån antalet invändningar dra några säkra slutsatser om hur stor den slutliga utdelningen blir.

Northvolts konkurs har redan fått följder för leverantörer

Northvolts ekonomiska kollaps har påverkat fler företag än batteritillverkaren själv.

Ett exempel är transportföretaget Logs Logistics, som hade stora ekonomiska krav kopplade till Northvolt och senare självt försattes i konkurs. Företaget har också uppmärksammats i samband med tvisten med Leksands IF.

Det illustrerar varför konkursförfarandet är så viktigt för leverantörerna. Obetalda fakturor kan skapa stora problem även hos företag som inte själva varit inblandade i Northvolts finansiering eller batteriproduktion.

Det finns däremot inget verifierat underlag för att placera just Logs Logistics fordran bland de cirka 350 krav som nu ifrågasätts.

När får fordringsägarna sina pengar?

Något säkert datum för slutlig utdelning har inte fastställts.

Förlikningssammanträdet den 23 november kan minska antalet olösta tvister, men arbetet med konkursboets ekonomi fortsätter oavsett om parterna når uppgörelser.

Först när det finns tillräckligt underlag för att bestämma vilka fordringar som ska omfattas och hur tillgångarna ska fördelas kan utdelningen hanteras enligt konkursreglerna.

För Northvolts fordringsägare är den närmaste frågan därför inte bara hur mycket pengar konkursboet har, utan också vilka av de anmälda kraven som slutligen kommer att erkännas och med vilken rätt till utdelning.

Det är den processen som nu går vidare vid Stockholms tingsrätt.