Norge vill införa ett tillfälligt förbud mot AI-glasögon på utvalda platser där människor riskerar att fotograferas, filmas eller få sina samtal inspelade utan att veta om det. Regeringen pekar bland annat ut skolor, köpcentrum, stränder, vårdinrättningar och evenemang. Men något förbud gäller inte ännu – flera viktiga delar ska fortfarande utredas innan ett lagförslag kan läggas fram.

Norge förbereder ett tillfälligt förbud mot AI-glasögon

Den norska regeringen har tagit ett tydligt steg mot hårdare regler för smarta glasögon med kameror, mikrofoner och AI-funktioner.

Digitaliserings- och förvaltningsminister Torgeir Micaelsen har meddelat att regeringen vill ta fram ett lagförslag som tillfälligt förbjuder användningen på vissa platser.

Bakgrunden är framför allt integritetsrisken. Moderna smartglasögon kan se ut ungefär som vanliga glasögon samtidigt som de kan ta bilder, spela in video, fånga ljud och använda kameran tillsammans med AI-funktioner.

Det innebär att människor i närheten inte alltid kan avgöra om tekniken används eller vad den samlar in.

Det är samtidigt viktigt att skilja regeringens besked från ett redan beslutat förbud. Norge har ännu inte infört någon ny lag och det finns inget fastställt datum för när reglerna kan börja gälla.

De här platserna kan omfattas

Regeringen har redan pekat ut ett stort antal miljöer där ett förbud kan bli aktuellt.

• skolor och förskolor
• lekplatser och fritidsklubbar
• parker och badstränder
• museer
• köpcentrum
• nöjesparker
• sportevenemang
• konserter och kulturevenemang
• läkarmottagningar och andra vårdmiljöer
• simhallar och gym
• andra platser med duschar eller omklädningsrum

Även universitet och högskolor kan komma att omfattas.

Det betyder däremot inte att detta redan är den slutliga listan. Vilka platser som faktiskt ska omfattas är en av frågorna som måste utredas innan propositionen går vidare till Stortinget.

Det blir inte ett totalförbud mot smarta glasögon

Den norska inriktningen är inte att förbjuda AI-glasögon helt.

Privat användning och användning i situationer där andra människor inte riskerar att spelas in utan sitt samtycke ska fortfarande kunna vara tillåten.

Regeringen ska också utreda vilka undantag som behövs. Det kan exempelvis finnas personer som har nytta av kroppsburen teknik som hjälpmedel, och vissa användningsområden kan vara samhällsnyttiga.

En central fråga blir därför var gränsen ska dras mellan legitim användning och situationer där omgivningens rätt till privatliv väger tyngre.

Inte klart exakt vilken teknik som ska förbjudas

En annan stor fråga är vilka produkter den nya lagen faktiskt ska träffa.

Regeringen ska bland annat undersöka om ett förbud bör omfatta:

• alla glasögon med kamera eller mikrofon
• endast glasögon där kameran kombineras med AI
• även annan kroppsburen teknik med motsvarande funktioner

Det gör frågan betydligt större än enbart Ray-Ban Meta eller andra enskilda produkter.

Meta-glasögonen är ett tydligt exempel på tekniken som har satt fart på debatten, men den norska regeringen försöker utforma regler som inte är knutna till ett särskilt varumärke.

Kameran kan användas även när ingen vanlig video spelas in

En komplikation är att dagens AI-glasögon inte bara använder kameran för traditionell fotografering och videoinspelning.

På vissa moderna Meta-glasögon kan kameran också användas av AI för att exempelvis analysera det användaren tittar på eller identifiera föremål och platser.

Vid vanlig fotografering och videoinspelning används en indikatorlampa för att visa omgivningen att kameran är aktiv. Men vid vissa AI-funktioner kan kameran användas utan att samma inspelningsindikering visas, eftersom funktionen inte skapar en bild eller video för användaren att dela.

Det illustrerar varför Norge nu måste avgöra om framtida regler bara ska handla om faktisk inspelning eller även om kameraanvändning där information bearbetas av AI.

Norge har stegvis skärpt sin hållning

Frågan har utvecklats snabbt under 2026.

Tidigare under året betonade den norska regeringen att landet redan har teknikneutrala regler om integritet och personuppgifter. Vissa former av biometrisk identifiering och hemlig inspelning kan redan vara förbjudna med dagens lagstiftning.

Under sommaren och sensommaren skärptes tonen. Regeringen började diskutera särskilda regler för smartglasögon, bland annat möjliga begränsningar av ansiktsigenkänning i offentliga miljöer.

Skolor och andra verksamheter uppmanades också att själva överväga regler för användningen.

Nu går regeringen längre genom att faktiskt förbereda en lag som förbjuder själva användningen av tekniken på vissa platser.

Det är en viktig skillnad. En platsbaserad regel skulle kunna innebära att användningen är förbjuden redan innan myndigheter behöver visa att en viss person faktiskt har gjort en olaglig inspelning.

Den norska regeringens officiella besked om det planerade förbudet visar samtidigt att flera av de praktiska detaljerna fortfarande återstår att lösa.

Försäljningsstopp har redan kommit i andra länder

Integritetsoron kring smarta glasögon märks även utanför Norge.

Hurbra har tidigare berättat hur Meta-glasögon stoppades hos återförsäljaren Hans Anders i Nederländerna och Belgien efter oro kring integritet och kamerafunktioner.

Det handlade dock om ett frivilligt försäljningsstopp hos en återförsäljare.

Den norska modellen är betydligt mer långtgående eftersom staten nu förbereder lagstiftning som kan reglera var tekniken över huvud taget får användas.

Frågan hänger också ihop med en bredare utveckling där smarta glasögon skapar nya integritetsfrågor just eftersom kamera, mikrofon och AI kan byggas in i något som för omgivningen ser ut som vanliga glasögon.

Många detaljer måste lösas innan reglerna kan börja gälla

Regeringens besked ger alltså en tydlig politisk riktning, men inte en färdig lag.

Det återstår bland annat att bestämma exakt vilka produkter och platser som ska omfattas, vilka undantag som behövs, hur länge ett tillfälligt förbud ska gälla och hur reglerna ska kontrolleras.

Det finns heller ännu inget fastställt datum för när förslaget ska behandlas av Stortinget eller när ett eventuellt förbud skulle kunna träda i kraft.

Parallellt ska Norge fortsätta arbeta med mer långsiktiga regler för kroppsnära teknik och artificiell intelligens.

Det innebär att det planerade förbudet framför allt ska ses som en snabb åtgärd mot en teknik som utvecklas fortare än den mer omfattande lagstiftningen hinner göra.