Norges kopplingar till Jeffrey Epstein granskas nu öppet i Stortinget. Elva nuvarande och tidigare statsråd kallas till förhör om bland annat kontrollen av biståndspengar, jäv och relationerna kring International Peace Institute. Under den första förhörsdagen erkände tidigare utrikesministern Børge Brende dessutom att han tidigare lämnat ett osant svar om sina egna möten med Epstein.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan de olika delarna av den norska Epsteinaffären. De elva ministrarna är inte kallade därför att de alla haft kontakt med Epstein. Stortingets förhör handlar framför allt om politiskt ansvar och kontrollen inom utrikesförvaltningen.

Parallellt pågår separata brottsutredningar mot andra norska toppnamn.

Vad handlar Norges Epsteinförhör om?

Stortingets kontroll- och konstitutionskommitté håller offentliga förhör den 30 september och 1 oktober 2026.

Bakgrunden är de uppgifter som framkommit om Jeffrey Epsteins nätverk i Norge och relationerna till personer inom politik, diplomati och bistånd.

En central fråga är hur norska myndigheter hanterade stödet till International Peace Institute, IPI. Organisationen leddes under många år av den norske diplomaten Terje Rød-Larsen, som hade en nära och dokumenterad relation till Epstein.

IPI fick mer än 130 miljoner norska kronor i norskt statligt stöd mellan 1997 och 2018.

Redan 2021 riktade Norges Riksrevisjon stark kritik mot utrikesdepartementets hantering av stödet. Kritiken gällde bland annat bristande dokumentation, kontroll av hur pengarna användes och hanteringen av jävsfrågor.

Veckans förhör handlar därför både om Epstein och om hur den norska utrikesförvaltningens kontrollsystem har fungerat.

Den som vill följa själva granskningen kan läsa program och bakgrund på Stortingets officiella sida om kontrollförhöret.

De elva ministrarna som kallas

Totalt ska två nuvarande och nio tidigare statsråd höras.

Person	Bakgrund till förhöret
Jonas Gahr Støre	Statsminister och tidigare utrikesminister
Børge Brende	Tidigare utrikesminister
Ine Eriksen Søreide	Tidigare utrikesminister
Espen Barth Eide	Nuvarande utrikesminister
Anniken Huitfeldt	Tidigare utrikesminister
Erik Solheim	Tidigare utvecklingsminister
Heikki Eidsvoll Holmås	Tidigare utvecklingsminister
Nikolai Astrup	Tidigare utvecklingsminister
Dag-Inge Ulstein	Tidigare utvecklingsminister
Anne Beathe Kristiansen	Tidigare utvecklingsminister
Åsmund Aukrust	Nuvarande utvecklingsminister

Under onsdagen hördes Erik Solheim, Heikki Eidsvoll Holmås, Jonas Gahr Støre, Børge Brende och Ine Eriksen Søreide.

De övriga sex ska höras torsdagen den 1 oktober.

Det betyder alltså inte att elva norska ministrar utreds för egna Epsteinkontakter. De hörs eftersom de under olika perioder haft politiskt ansvar för utrikes- eller biståndsområdet som nu granskas.

Børge Brende erkände att han lämnat ett osant svar

Den tydligaste nya uppgiften från första förhörsdagen kom från Børge Brende.

Brende var Norges utrikesminister mellan 2013 och 2017 och är i dag ordförande för World Economic Forum.

I Stortinget uppgav han att hans kontakt med Epstein började först 2018, efter att han lämnat regeringen. Kontakten ska enligt Brende ha bestått av tre middagar samt mejl och sms.

Han erkände samtidigt att han i november 2025 inte talade sanning när tidningen Aftenposten frågade om han hade träffat Epstein.

Brende bad om ursäkt och sade att han hade varit rädd för att kontakten skulle uppfattas som mer omfattande än den var.

Han uppgav också att han borde ha undersökt Epsteins bakgrund bättre och att han, med den kunskap han har i dag, inte skulle ha haft någon kontakt med honom.

Støre: Känner inte till att Epstein påverkat norsk politik

Statsminister Jonas Gahr Støre hördes också under onsdagen.

Han var utrikesminister 2005–2012, en period då det norska stödet till International Peace Institute ökade.

Støre sade att han själv aldrig haft någon relation till Jeffrey Epstein.

Han uppgav också att han inte känner till att Epstein ska ha påverkat norsk utrikes- eller biståndspolitik.

Støre avvisade samtidigt bilden av att problemen visar på ett generellt systemfel inom utrikesdepartementet. Enligt honom verkar frågorna i stället vara knutna till ett begränsat antal personer.

Det är Støres bedömning. Den bredare granskningen av hur systemen fungerat är fortfarande pågående.

Mette-Marit hade dokumenterad kontakt med Epstein

Den norska Epsteinaffären har fått extra stor uppmärksamhet genom kronprinsessan Mette-Marits tidigare relation till Epstein.

Kontakten mellan Mette-Marit och Epstein är dokumenterad och pågick under åren 2011–2014.

Hon har själv bett om ursäkt för relationen och sagt att hon önskar att hon aldrig hade träffat honom.

Mette-Marit har också berättat att hon vid ett tillfälle vistades i Epsteins bostad i Palm Beach och senare kände sig obekväm med situationen.

Hon är däremot inte en del av Stortingets aktuella kontrollförhör och har inte varit misstänkt för delaktighet i Epsteins brott.

Frågan har ändå fått stor betydelse i Norge eftersom Mette-Marit står inför en allt viktigare kunglig roll. Hurbra har tidigare skrivit om Mette-Marits väg mot rollen som Norges drottning.

Jagland, Mona Juul och Rød-Larsen utreds separat

Samtidigt som Stortingets politiska granskning pågår finns ett helt separat rättsligt spår.

Norges ekobrottsmyndighet Økokrim har öppnat utredningar mot tre profiler med kopplingar till Epsteinaffären.

Thorbjørn Jagland

Den tidigare norske statsministern och tidigare generalsekreteraren i Europarådet Thorbjørn Jagland utreds misstänkt för grov korruption.

Utredningen gäller bland annat om han kan ha tagit emot förmåner som gåvor, resor eller lån med koppling till sina offentliga uppdrag.

Mona Juul

Diplomaten Mona Juul är formellt misstänkt för grov korruption med koppling till sina roller inom den norska utrikesförvaltningen.

Terje Rød-Larsen

Terje Rød-Larsen är misstänkt för medverkan till grov korruption.

Han ledde International Peace Institute och hade en nära relation till Epstein. Bland de dokumenterade ekonomiska kopplingarna finns ett personligt lån från Epstein.

Jagland, Juul och Rød-Larsen förnekar brott.

Ingen av dem är dömd för de misstankar som nu utreds.

Varför International Peace Institute är så viktigt

IPI är en av nycklarna till att förstå varför Epsteinfrågan blivit större än en diskussion om vem som träffade vem.

Organisationen hade under många år nära band till norsk utrikespolitik och fick betydande offentlig finansiering.

Samtidigt fanns Jeffrey Epstein bland organisationens privata finansiärer och han hade en personlig relation till dess dåvarande ledare Terje Rød-Larsen.

Därmed uppstår frågor om hur väl norska myndigheter kontrollerade organisationen, vilka jävsrisker som fanns och om de var tillräckligt uppmärksamma på relationerna mellan privata nätverk och offentlig verksamhet.

Det är just den typen av frågor Stortingets förhör försöker reda ut.

En oberoende kommission granskar vidare till 2028

Veckans förhör är inte slutpunkten.

Stortinget har också beslutat att tillsätta en oberoende granskningskommission som ska undersöka relationerna mellan Epsteins nätverk och norska politiker och tjänstemän.

Kommissionen ska bland annat granska möjliga säkerhetsrisker, påverkan och hur norska nätverk och offentliga resurser kan ha använts.

Slutrapporten ska lämnas senast den 31 januari 2028.

Det innebär att Norges Epsteinaffär kommer att fortsätta granskas långt efter veckans offentliga utfrågningar.

På kort sikt är nästa steg den andra förhörsdagen den 1 oktober, då ytterligare sex nuvarande och tidigare statsråd ska svara på Stortingets frågor.