Nordea döms att betala 155 miljoner danska kronor i böter för brister i arbetet mot penningtvätt i Danmark. Banken frias samtidigt på fem av sju åtalspunkter. Åklagaren hade krävt 6,6 miljarder danska kronor, men domstolen landade på en betydligt lägre summa.

Domen meddelades av Köpenhamns tingsrätt måndagen den 9 november 2026 och gäller förhållanden under åren 2012–2015. Nordea har ännu inte bestämt om banken ska överklaga.

Det är viktigt att skilja på vad banken faktiskt döms för och vad den frias från. Målet handlar om brister i kontroller som ska förhindra penningtvätt, inte om att Nordea själv har stått åtalat för att tvätta pengar.

Därför döms Nordea – två brister i kontrollerna

Domstolen fäller Nordea på två av de sju åtalspunkterna. Båda gäller bankens skyldigheter att upptäcka, undersöka och hantera misstänkta transaktioner.

Den första punkten handlar om sex företag som sysslade med valutaväxling och penningöverföringar. Företagen hade bland annat köpt eurosedlar i valörerna 200 och 500 euro från Nordea.

Domstolen bedömde att banken hade varit grovt oaktsam genom att inte uppfylla sina skyldigheter att uppmärksamma och undersöka dessa affärer.

Den andra punkten gäller Nordeas elektroniska övervakning av transaktioner. Över 200 000 transaktionslarm hade arkiverats, vilket innebar att bankens kontroller inte fungerade som de skulle.

Domstolen ansåg att Nordea därmed hade åsidosatt sina skyldigheter. Bristerna innebar också att misstänkta transaktioner inte rapporterades till danska myndigheter i rätt tid.

Det rör sig alltså om två olika problem: dels otillräckliga undersökningar av affärer med vissa kunder, dels brister i hanteringen av varningar som bankens egna övervakningssystem hade genererat.

Nordea frias på fem av sju åtalspunkter

Trots de fällande delarna är domen betydligt mildare än vad åklagaren hade begärt.

Åklagarsidan yrkade på 6,6 miljarder danska kronor i böter. Domstolens beslut innebär att Nordea ska betala 155 miljoner kronor, motsvarande cirka 2,35 procent av det ursprungliga kravet.

En särskilt betydelsefull del av friandet gäller transaktioner på över 24 miljarder danska kronor, som bland annat hade koppling till bankens internationella kunder.

Denna del stod för en stor del av det ursprungliga åtalet, som totalt omfattade förhållanden med transaktioner på drygt 26 miljarder danska kronor.

Att Nordea frias från den stora delen av åtalet betyder däremot inte att domstolen har slagit fast att samtliga transaktioner varit oproblematiska. Det betyder att åtalet i dessa delar inte ledde till någon fällande dom.

Domen innebär därför både att banken hålls ansvarig för allvarliga kontrollbrister och att åklagarsidan inte fick gehör för huvuddelen av sina anklagelser.

Domen betyder inte att Nordea har tvättat pengar

En viktig skillnad i målet är den mellan penningtvätt och överträdelser av penningtvättsregler.

Penningtvätt innebär förenklat att pengar eller andra tillgångar med brottsligt ursprung hanteras för att dölja varifrån de kommer eller göra dem möjliga att använda.

Bankernas skyldigheter går längre än att själva avstå från sådan verksamhet. De måste också ha fungerande system för att upptäcka och förebygga att deras tjänster används för penningtvätt.

Det omfattar bland annat att kontrollera kundernas identitet, förstå syftet med affärsförbindelser, övervaka transaktioner och undersöka misstänkta betalningar.

När det finns anledning att misstänka penningtvätt ska banken också rapportera detta enligt gällande regler.

En bank kan alltså bryta mot lagen genom otillräckliga kontroller även om det inte har bevisats att pengarna i de aktuella transaktionerna kommer från brott.

Det är just sådana kontrollskyldigheter som står i centrum för domen mot Nordea.

De stora transaktionsbelopp som förekommit i åtalet ska därför inte förväxlas med belopp som domstolen har fastställt faktiskt har penningtvättats.

Så började det danska penningtvättsmålet

Bakgrunden sträcker sig mer än tio år tillbaka.

De aktuella förhållandena inträffade mellan 2012 och 2015. Året därpå, 2016, polisanmälde den danska finansinspektionen Nordea för misstänkta överträdelser av regelverket.

Utredningen utvidgades senare efter nya uppgifter om bankens hantering av internationella kunder.

I juli 2024 väckte den danska specialåklagarmyndigheten åtal. Misstankarna omfattade bland annat otillräckliga undersökningar av ryska kunders transaktioner och varningar kopplade till betalningar till växlingskontor i Köpenhamn.

Rättegången inleddes den 19 maj 2025 och har omfattat fler än 60 förhandlingstillfällen.

Domen i november 2026 är därmed resultatet av en rättsprocess som har pågått under lång tid och som omfattat betydligt fler transaktioner än de två delar som nu resulterar i böter.

Nordea överväger att överklaga domen

Nordea meddelar att banken ska gå igenom domslutet och domstolens motivering innan den tar ställning till ett eventuellt överklagande.

Enligt Nordeas besked om domen finns en tidsfrist på två veckor för att överklaga. Även åklagarsidan har möjlighet att göra det.

Om åklagaren överklagar kan Nordea få ytterligare två veckor för ett anslutningsöverklagande. Nästa rättsliga instans är Østre Landsret, som motsvarar en hovrätt.

Det är alltså ännu inte säkert att domen blir det slutliga avgörandet i målet.

Ingen omedelbar ekonomisk effekt för banken

För Nordeas aktieägare finns också ett viktigt ekonomiskt besked.

Banken uppger att den redan har gjort tillräckliga avsättningar för böterna. Domen väntas därför inte medföra någon omedelbar ytterligare ekonomisk belastning.

Det är en viktig skillnad mellan det utdömda bötesbeloppet och hur resultatet påverkas när domen offentliggörs. Om kostnaden redan har tagits höjd för behöver den inte innebära en ny motsvarande resultateffekt.

Samtidigt är de rättsliga frågorna inte helt avslutade så länge möjligheten att överklaga finns kvar.

För Nordea innebär domen därmed ett betydligt lägre bötesbelopp än vad åklagaren krävt, men också ett rättsligt konstaterande att bankens arbete mot penningtvätt hade allvarliga brister under den granskade perioden.