Nio personer anhölls efter polisens ingripande på IFK Göteborgs läktarsektion under derbyt mot BK Häcken. På måndagen beslutade åklagare att samtliga nio ska släppas. Samtidigt riktar IFK Göteborg skarp kritik mot polisens agerande och uppger att ett 20-tal personer sökt vård efter pepparsprej och kraftig trängsel. Polisen försvarar insatsen och hänvisar till omfattande pyroteknik, skadade åskådare och våldsamt motstånd.

Nio anhölls efter derbyt – åklagaren beslutade om frigivning

Totalt greps 15 personer i samband med oroligheterna under söndagens Göteborgsderby mellan BK Häcken och IFK Göteborg den 1 november 2026. Nio av dem anhölls misstänkta för våldsamt upplopp.

På måndagen kom ett nytt besked. I en uppdatering klockan 14.58 meddelade polisen att åklagare beslutat att samtliga nio anhållna ska släppas under dagen. Beslutet fattades efter att utredningsåtgärder hade genomförts.

Frigivningen innebär däremot inte att brottsmisstankarna automatiskt har avskrivits. Polisen fortsätter att utreda flera misstänkta brott med koppling till händelserna på läktaren.

Det var under andra halvlek som situationen eskalerade. Omfattande användning av pyroteknik följdes av ett polisingripande inne på IFK Göteborgs läktarsektion. Matchen avbröts i samband med oroligheterna.

Händelserna uppmärksammades redan under söndagen, då Hurbra rapporterade om läktarbråket och avbrottet i Häcken–IFK Göteborg.

Därför gick polisen in på IFK Göteborgs läktare

Polisens insatschef Daniel Norlander har förklarat att beslutet att ingripa fattades med hänsyn till säkerheten på läktaren.

Enligt polisens bedömning användes omkring 80–90 bengaler och andra pyrotekniska föremål i den täta supportersamlingen. Norlander har uppgett att en kvinna fått brännskador och att barn drabbats av andningssvårigheter.

Polisen ansåg att situationen innebar en risk för ytterligare personskador och att ett ingripande därför var nödvändigt.

När poliserna gick upp på läktaren möttes de enligt Norlander av våldsamt motstånd. Pepparsprej användes i samband med att poliserna försökte ta sig fram.

Två poliser ska också ha fått lindriga skador.

Norlander har försvarat beslutet och framhållit att det var proportionerligt utifrån den situation poliserna stod inför.

Polisens beskrivning är central för att förstå varför insatsen genomfördes. Samtidigt är det just valet att gå in med polisresurser på en tätbefolkad läktarsektion som IFK Göteborg nu ifrågasätter.

IFK Göteborg riktar skarp kritik – ett 20-tal ska ha sökt vård

På måndagsförmiddagen publicerade IFK Göteborg ett uttalande där klubben kritiserade polisens agerande.

Enligt föreningen har ett 20-tal personer sökt sjukvård efter händelserna. Klubben kopplar vårdbehovet till användningen av pepparsprej och den kraftiga trängsel som uppstod när polisen gick in på läktaren.

Uppgiften om antalet vårdsökande kommer från IFK Göteborg och är inte självständigt bekräftad.

Föreningen ifrågasätter om ingripandet genomfördes på ett proportionerligt sätt och menar att även personer som inte deltog i oroligheterna drabbades.

Det är en av de mest betydelsefulla invändningarna mot insatsen. En polisiära åtgärd kan vara motiverad av en faktisk säkerhetsrisk, men hur den genomförs får också betydelse för bedömningen av om våldsanvändningen varit försvarlig.

Olika uppgifter om dialogen före ingripandet

IFK Göteborg uppger dessutom att klubben inte fick någon dialog med polisen om själva ingripandet.

Polisens bild är en annan. Enligt Daniel Norlander fanns löpande kontakt med föreningen, men situationen utvecklades så snabbt att beslut behövde fattas inom sekunder.

Uppgifterna behöver inte nödvändigtvis motsäga varandra helt. Det kan ha funnits kommunikation mellan parterna under matchen utan att klubben informerades eller rådfrågades om det specifika beslutet att gå in på läktaren.

IFK Göteborg har också lyft frågan om varför polisens metoder skiljer sig åt mellan olika fotbollsmatcher och situationer.

Klubben vill nu träffa polisens regionala ledning för att diskutera händelserna och hur liknande situationer ska hanteras framöver.

Vilka brott utreds efter Göteborgsderbyt?

Polisens arbete omfattar fler misstänkta brott än det våldsamma upplopp som låg bakom anhållandena.

I den officiella händelserapporten redovisas flera brottsutredningar med koppling till händelserna.

Misstänkt brott	Vad utredningen gäller
Våldsamt upplopp	Misstankar om att personer i en folksamling använt gemensamt våld. Nio personer anhölls.
Våld mot tjänsteman	Misstänkta våldshandlingar riktade mot poliser under ingripandet.
Vållande till kroppsskada	Personskador i samband med händelserna på läktaren, däribland skador i anslutning till ingripandet.
Brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor	Den omfattande användningen av pyrotekniska föremål.

Polisen har också redovisat en separat anmälan efter att en kvinna fått gnistor från en bengal i ögat. Maskeringsutrustning har tagits i beslag.

Uppgifterna framgår av polisens händelserapport från Göteborgsderbyt, som uppdaterades under måndagen.

Vad innebär misstanken om våldsamt upplopp?

Våldsamt upplopp regleras i 16 kap. 2 § brottsbalken.

Brottet handlar om att en folksamling, med uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller annars framtvinga eller hindra en viss åtgärd, övergår till gemensamt våld mot människor eller egendom.

Det räcker alltså inte att en person befinner sig på en läktare där oroligheter förekommer.

Inte heller innebär användning av pyroteknik automatiskt att en person gjort sig skyldig till våldsamt upplopp. Sådant agerande kan däremot omfattas av andra straffbestämmelser.

Straffansvaret beror på den enskildes agerande och vilken roll personen haft i händelseförloppet. Brottsbalken skiljer också mellan anstiftare och anförare samt andra deltagare.

Att nio personer anhölls betyder därför inte att alla supportrar i den aktuella sektionen misstänks för brott, eller att de nio är skyldiga.

När får polisen använda pepparsprej på en fotbollsläktare?

En central fråga efter Göteborgsderbyt är vilka regler som faktiskt gäller när polisen använder våld och pepparsprej i en tät folksamling.

Polisens befogenheter styrs bland annat av polislagen. Enligt 8 § ska ett ingripande genomföras på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och omständigheterna i övrigt.

Det innebär att polisen måste väga behovet av att ingripa mot de risker och konsekvenser som ingripandet kan få.

I 10 § regleras under vilka förutsättningar poliser får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd.

Våldsanvändningen måste vara nödvändig och försvarlig. Att det finns en rättslig grund för ett ingripande betyder inte att alla metoder automatiskt är tillåtna.

Särskilda begränsningar för pepparsprej

Polismyndigheten har också särskilda föreskrifter för användning av OC-sprej, som vanligtvis kallas pepparsprej.

Reglerna innehåller flera begränsningar som är direkt relevanta för händelserna i Göteborg.

Enligt föreskrifternas 14 § ska mindre ingripande alternativ användas när det är möjligt. Pepparsprej får inte användas mot personer som enbart gör passivt motstånd utan att använda kroppskraft.

I 15 § framgår att sprejen som huvudregel inte får användas generellt mot folksamlingar. Användningen ska så långt det är möjligt riktas mot enskilda personer.

Det krävs också särskilda överväganden när andra människor riskerar att träffas eller när användningen kan skapa ytterligare faror i en folkmassa.

Reglerna innehåller undantag, bland annat för nödvärnssituationer.

Betyder reglerna att polisinsatsen var otillåten?

Nej, inte automatiskt.

Att pepparsprej användes i en tät supportersamling är inte i sig tillräckligt för att avgöra om polisen brutit mot reglerna.

En rättslig bedömning behöver ta hänsyn till vilka hot poliserna mötte, om mindre ingripande alternativ var möjliga, hur sprejen användes och vilka risker ingripandet innebar för andra personer.

Polisen hävdar att ingripandet behövdes för att skydda människor från skador och att poliser möttes av våldsamt motstånd.

IFK Göteborg menar samtidigt att ingripandet utsatte människor för onödiga risker och att personer utanför oroligheterna drabbades.

Det är därför viktigt att skilja mellan två frågor: om polisen hade anledning att ingripa och om den valda metoden var proportionerlig.

Båda behöver bedömas utifrån det faktiska händelseförloppet, inte enbart utifrån att pyroteknik användes eller att skador uppstod.

Vad händer nu med de anhållna och polisinsatsen?

Åklagarens beslut att släppa de nio anhållna förändrar det omedelbara rättsliga läget, men innebär inte att förundersökningen är avslutad.

Polisen kan fortsätta att granska filmer, hålla förhör och utreda enskilda personers agerande. Om bevisningen bedöms vara tillräcklig kan misstankar senare leda till åtal. Något sådant beslut är inte bekräftat.

Parallellt återstår frågorna om polisinsatsens genomförande.

IFK Göteborg vill ha en förklaring till varför polisen valde att gå in på läktaren på det sätt som skedde och varför klubben inte involverades i beslutet.

Polisen står fast vid att situationen krävde ett snabbt ingripande för att förhindra ytterligare skador.

Något datum för det möte med polisens regionala ledning som IFK Göteborg efterfrågar har ännu inte bekräftats.