HemNyheterNationella insatsstyrkan har svårt att rekrytera – bara 3–4 procent antas

Nationella insatsstyrkan har svårt att rekrytera – bara 3–4 procent antas

Publicerad

Nationella insatsstyrkan har allt svårare att hitta personer som klarar de hårda antagningskraven. Bara tre till fyra procent av de sökande antas, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Nu väcker rekryteringsproblemen frågor om hur polisen ska säkra bemanningen i den specialstyrka som ska kunna ingripa vid terrorattentat och andra särskilt farliga situationer.

Nationella insatsstyrkan är en av polisens mest specialiserade verksamheter. Personalen ska kunna hantera situationer där riskerna är så stora att vanliga polisresurser inte räcker till.

Men det är svårt att hitta rätt personer. Enligt Ekots rapportering den 5 november 2026 har allt färre sökande klarat antagningsprocessen under de senaste åren.

Styrkans chef, som kallas Mårten i rapporteringen, pekar på en ovanligt krävande kombination av egenskaper. Den som ska bli insatspolis behöver inte bara vara extremt vältränad, utan också ha hög kognitiv förmåga och kunna fungera under mycket stark stress.

Det räcker alltså inte att vara snabb, stark eller uthållig. Kandidaterna måste klara hela kravprofilen.

Bara några få av hundra sökande blir antagna

Att endast tre till fyra procent antas innebär att ungefär 96–97 av 100 sökande inte får någon plats.

Det betyder däremot inte att samtliga underkänns i de fysiska testerna. Urvalet består av flera moment där både prestationer, personliga egenskaper och den samlade lämpligheten bedöms.

Polisen har tidigare beskrivit hur kandidater kan prestera mycket bra inom ett område men ändå inte uppfylla kraven som helhet.

Det ställer också särskilda krav på rekryteringen. En person med utmärkt fysik kan sakna den stresstålighet eller samarbetsförmåga som uppdraget kräver. En kandidat med god analytisk förmåga kan samtidigt ha svårt att nå upp till de fysiska riktvärdena.

I Sveriges Radios dokumentär Insatsstyrkan inifrån, som publicerades den 5 november, skildras den krävande uttagningsprocessen under 2026.

Så hårda är de fysiska kraven

Nationella insatsstyrkans antagning innehåller flera fysiska tester. På Polismyndighetens webbplats finns exempel på vilka prestationer som förväntas.

Test Polisens angivna riktvärden
Coopertest, 2 800 meter Cirka 10.30–12 minuter
Chins med 25 kilos extravikt 3–5 repetitioner
Marklyft, 120 kilo 6–10 repetitioner
Repklättring Fem meter med enbart armarna

Det handlar om riktvärden från låg till konkurrenskraftig prestationsnivå, inte en fullständig lista med absoluta godkäntgränser. Resultaten bedöms också i förhållande till andra kandidaters prestationer.

Utöver detta krävs mycket god vattenvana.

Men den fysiska förmågan är bara en del av antagningen. Kandidaterna måste också kunna fatta välgrundade beslut under press och fungera tillsammans med andra människor i situationer där ett misstag kan få allvarliga konsekvenser.

Forskning visar varför urvalet är svårt

Peter Tedeholm, tidigare insatspolis och forskare vid Karolinska Institutet, har undersökt rekryteringen av insatspoliser.

Hans forskning visar betydelsen av bland annat emotionell stabilitet, samarbetsförmåga, fysisk kapacitet och förmågan att lösa komplexa problem under stress.

Det ger en förklaring till varför antagningen är så svår. Insatsstyrkan söker inte den som är bäst på ett enskilt test, utan personer som klarar en rad mycket olika krav samtidigt.

Forskningen har också lyft behovet av att utveckla rekryteringsmetoderna och undersöka om olika arbetsuppgifter kan behöva delvis olika kompetensprofiler.

Polisen har tidigare haft svårt att fylla platserna

Rekryteringsproblemen är inte nya.

Polismyndigheten uppger själv att det tidigare var svårt att tillgodose bemanningsbehovet när endast utbildade poliser kunde rekryteras som insatsoperatörer.

Därför har rekryteringen breddats till personer med erfarenhet från bland annat Försvarsmakten, Kustbevakningen och Tullverket.

Det innebär inte att vem som helst från dessa myndigheter kan bli insatspolis. Särskilda krav på utbildning och erfarenhet gäller fortfarande, och den som saknar polisexamen behöver genomgå en särskild polisutbildning.

Polisens tidigare svårigheter att fylla bemanningsbehovet visar att rekryteringen har varit ett reellt problem.

Däremot finns ingen verifierad aktuell uppgift om hur många tjänster som står vakanta i november 2026. Det går inte heller att slå fast att den låga antagningsandelen redan har försämrat styrkans möjligheter att genomföra insatser.

Måste ha beredskap dygnet runt

Bemanningen är särskilt viktig eftersom Nationella insatsstyrkan ska kunna agera med kort varsel.

Polisen beskriver en verksamhet där personalen behöver vara redo för uppdrag under dygnets alla timmar. En insats kan vara över på några timmar, men kan också pågå i flera veckor.

Enligt myndighetens beskrivning ägnas ungefär 80 procent av arbetstiden åt träning och förberedelser, medan omkring 20 procent går till operativa uppdrag.

Den omfattande träningen är nödvändig för att upprätthålla beredskapen. Samtidigt innebär den att styrkan behöver tillräckligt med personal för både löpande övningar och skarpa insatser.

Att få fram nya operatörer tar dessutom tid. Efter antagningen väntar en särskild operatörsutbildning som normalt pågår i omkring nio månader. För den som först behöver komplettera med polisutbildning blir vägen längre.

Vad gör Nationella insatsstyrkan?

Nationella insatsstyrkans främsta uppdrag är att bekämpa terrorism och hantera särskilt farliga situationer.

Styrkan kan bland annat sättas in vid:

  • Terrorattentat och misstänkta förberedelser till terroristbrott.
  • Gisslansituationer och kidnappningar.
  • Ingripanden mot mycket farliga och beväpnade personer.
  • Grova rån och andra högriskoperationer.
  • Särskilt allvarliga våldshändelser, exempelvis vissa skolattacker.

Personalen har även specialkompetens för insatser i svåra miljöer och kan bistå andra delar av polisen och Säkerhetspolisen.

Enligt Polismyndigheten genomför styrkan omkring ett hundratal insatser varje år. Alla handlar inte om terrorhot.

Nationella insatsstyrkan arbetar över hela landet och ska inte förväxlas med polisens regionala insatsstyrkor. De regionala enheterna hanterar också farliga uppdrag, men Nationella insatsstyrkan har en särskild nationell roll och specialiserad förmåga.

Ny rekrytering pågår under 2026

Polisen fortsätter arbetet med att hitta nya operatörer.

Den senaste ansökningsperioden pågick mellan den 1 och 30 september 2026. Nya urvalstester planeras inledas i november och processen väntas vara avslutad före sommaren 2027.

Det återstår att se hur många kandidater som klarar den omgången.

Den stora utmaningen är densamma som tidigare: att hitta tillräckligt många personer som förenar mycket god fysisk förmåga med omdöme, stresstålighet och förmågan att arbeta tillsammans under extrema förhållanden.

För Nationella insatsstyrkan är det inte ett alternativ att bara fylla platserna. Personalen måste också klara de krav som uppdragen ställer.

Senaste artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

liknande artiklar

Köldmedium i värmepump 2027 – behöver du välja R290?

Ska du köpa en ny värmepump är det värt att kontrollera vilket köldmedium den...

Vilka omfattas av stopplagen mot tonårsutvisningar?

En ny stopplag ska kunna ge unga vuxna som hotas av utvisning 13 månaders...

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...