Den som säljer överskottsel från sina solceller kan behöva betala nätavgift för elen som matas ut på elnätet. Samtidigt får solcellsägaren ersättning från både elhandlaren och nätbolaget. Från den 1 januari 2027 ändras dessutom lagen för småskalig elproduktion. Här förklarar vi vilka avgifter som gäller, vad du får betalt för och hur förändringen påverkar ekonomin.

Måste du betala nätavgift när du säljer solel?

Ja, elnätsföretag får ta ut en avgift för el som matas in på elnätet. Avgiften kallas inmatningsavgift eller inmatningstariff och ska motsvara kostnader som elproduktionen orsakar för nätbolaget.

Det betyder inte att alla solcellsägare betalar samma belopp. Avgiften beror på nätbolagets prissättning, anläggningens förutsättningar och vilka kostnader som uppstår.

Enligt Energimarknadsinspektionen (Ei) kan det för en vanlig villaanläggning, där samma säkring används för att köpa och mata in el, handla om några hundralappar per år. Det är en uppskattning, inte ett nationellt fastställt pris.

Avgiften kan bland annat avse:

• Mätning och rapportering av den el som matas in.
• Administration kopplad till elproduktionen.
• Kostnader för att använda elnätet, inklusive överliggande nät.
• Andra kostnader som inmatningen faktiskt orsakar.

Den kan bestå av en fast årsavgift, en rörlig del eller en kombination.

Det är också viktigt att skilja inmatningsavgiften från den vanliga elnätsavgiften för hushållets elförbrukning. Den sistnämnda betalar du för att använda elnätet när du köper el.

Skillnaden mellan nätavgift, nätnytta och såld el

När du säljer solel förekommer tre separata ekonomiska poster. Två innebär att du får pengar och en innebär att du kan behöva betala.

Post	Vad betyder den?
Inmatningsavgift	Avgiften du betalar till nätbolaget för att mata in el på nätet.
Nätnyttoersättning	Pengar du får från nätbolaget eftersom din elproduktion kan minska nätets kostnader.
Ersättning för såld el	Pengar du får från elhandlaren som köper din överskottsel.

Inmatningsavgift – kostnaden för att använda nätet

När dina solceller producerar mer el än hushållet använder skickas överskottet ut på det allmänna elnätet.

Nätbolaget ansvarar för infrastrukturen som tar emot och transporterar elen. Företaget får ta betalt för kostnader som din inmatning orsakar.

En fast avgift kan behöva betalas även under perioder när anläggningen inte levererar någon el, exempelvis vintertid. Det beror på hur abonnemanget och nätbolagets tariff är utformade.

Nätnyttoersättning – pengar från nätbolaget

Samtidigt har du som elproducent rätt till ersättning för den nytta din produktion gör i elnätet.

Lokal elproduktion kan minska behovet av att transportera el långa sträckor och därmed minska energiförluster. Den kan också minska vissa avgifter som ditt nätbolag annars behöver betala till andra nätföretag.

Detta kallas nätnytta.

Ersättningen är vanligtvis några öre per kilowattimme som matas in, men beloppet varierar mellan nätbolag.

Nätnyttoersättningen betalas normalt automatiskt. Den kan exempelvis redovisas som ett avdrag på din elnätsfaktura.

Du behöver alltså skilja mellan vad nätbolaget tar betalt för inmatningen och vad samma företag betalar tillbaka för nätnyttan.

Såld el – ersättningen från elhandlaren

Den tredje posten är pengarna för själva elen.

När du har överskottsproduktion kan du sälja elen till ett elhandelsföretag. Ersättningen följer villkoren i ditt försäljningsavtal.

En vanlig modell är att priset utgår från elmarknadens spotpris, med eventuella påslag eller avdrag.

Det innebär att värdet på överskottselen kan förändras beroende på när den produceras och säljs.

Vissa elhandlare kräver också att du köper hushållets el från samma företag som köper din solel. Därför räcker det inte alltid att jämföra vem som erbjuder högst ersättning för överskottselen.

Du behöver även jämföra kostnaden för ett rörligt elavtal och kontrollera hur villkoren påverkar den totala elkostnaden.

Vad ändras för solceller den 1 januari 2027?

Den nya elmarknadslagen innebär att tidigare svenska särbestämmelser om reducerade nätavgifter för småskalig elproduktion tas bort.

Bestämmelserna har tidigare inneburit förmånligare avgiftsvillkor för mindre produktionsanläggningar.

Men förändringen innebär inte att alla som har solceller börjar betala en ny nätavgift just den 1 januari 2027.

EU-regler har redan påverkat avgifterna

Energimarknadsinspektionen har sedan 2023 bedömt att vissa svenska undantagsbestämmelser strider mot EU:s elmarknadsförordning.

EU-reglerna innebär att nätavgifter ska utformas utifrån relevanta kostnader. Småskaliga producenter kan därför inte generellt undantas från kostnader som deras användning av elnätet orsakar.

Ei har redan tillämpat EU-reglerna vid prövningar.

När de svenska särbestämmelserna upphör 2027 blir lagstiftningen tydligare, men nätbolagen behöver inte automatiskt ändra sina avgifter vid årsskiftet.

Det framgår av Energimarknadsinspektionens besked om reglerna som upphör 2027.

Försvinner ersättningen för nätnytta?

Nej. Rätten till nätnyttoersättning finns kvar i den nya elmarknadslagen.

Enligt 2 kap. 14 § ska ersättningen motsvara värdet av de minskade energiförluster och eventuellt minskade avgifter till andra nätföretag som elproduktionen medför.

Det innebär att en solcellsägare även efter årsskiftet kan behöva betala en inmatningsavgift och samtidigt ha rätt att få nätnyttoersättning.

Det är två olika delar av nätbolagets ekonomiska relation med producenten.

Ei har också fått möjlighet att ta fram ytterligare föreskrifter om elnätsavgifternas utformning. Därför kan reglernas praktiska tillämpning fortsätta utvecklas under 2027.

Räkneexempel: Vad får du kvar när du säljer solel?

Anta att en villa med solceller matar ut 3 000 kilowattimmar överskottsel på elnätet under ett år.

Vi använder följande exempel:

• Elhandlaren betalar i genomsnitt 50 öre per kWh.
• Nätbolaget betalar 5 öre per kWh i nätnyttoersättning.
• Nätbolaget tar ut 300 kronor per år i inmatningsavgift.

Då blir resultatet:

Post	Belopp per år
Ersättning för såld el	+1 500 kr
Nätnyttoersättning	+150 kr
Inmatningsavgift	−300 kr
Kvar	1 350 kr

Beloppen är exempel och inte aktuella priser från något visst elbolag. Resultatet är före eventuell skatt och andra avtalskostnader.

Räkneexemplet visar också hur en fast nätavgift påverkar olika hushåll.

Om inmatningsavgiften är 300 kronor per år motsvarar den 10 öre per kWh när du säljer 3 000 kWh. Men säljer du bara 1 000 kWh blir motsvarande kostnad 30 öre per kWh.

Samma årsavgift får alltså större betydelse för den som säljer mindre mängder solel.

Det är en anledning till att kontrollera både den fasta avgiften och den faktiska mängden överskottsel innan du bedömer lönsamheten.

Skattereduktionen på 60 öre finns inte längre

Tidigare kunde mikroproducenter dessutom få en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för el som matades in på nätet, under vissa förutsättningar.

Den skattereduktionen avskaffades den 1 januari 2026.

Du ska därför inte lägga till 60 öre per kWh när du räknar på överskottsel som säljs under 2026 eller 2027.

Avskaffandet av skattereduktionen är en separat förändring och påverkar inte rätten till nätnyttoersättning.

Måste du betala nätavgift om du använder all solel själv?

El som produceras och används direkt i ditt hushåll behöver inte transporteras ut på elnätet. Den orsakar därmed ingen överföringskostnad för inmatning.

Men det betyder inte automatiskt att en fast inmatningsavgift försvinner.

Om du har ett inmatningsabonnemang kan nätbolaget fortfarande ha fasta kostnader kopplade till anläggningen. Då kan det finnas en avgift även under perioder när ingen el matas ut.

Kontrollera därför hur ditt nätbolag tar betalt. Fråga särskilt om avgiften baseras på inmatad energimängd, tillgänglig kapacitet eller fasta abonnemangskostnader.

Den vanliga elnätsavgiften för el som hushållet köper är en annan fråga. Den kan finnas kvar även om din egen elproduktion minskar inköpen kraftigt.

Det är en av anledningarna till att det är viktigt att förstå hur elräkningens olika delar fungerar.

Kan nätbolaget ta betalt för att ansluta solceller?

Ja, men en anslutningsavgift är inte samma sak som den löpande inmatningsavgiften.

Om nätbolaget behöver utföra särskilda åtgärder för att ansluta eller utöka en produktionsanläggning kan det finnas kostnader som får debiteras kunden.

Avgiften ska motsvara faktiska kundspecifika kostnader.

Behövs inga sådana åtgärder ska nätbolaget inte ta betalt för dem. Om en nätförstärkning även kommer andra kunder till nytta ska kostnaderna fördelas på ett skäligt sätt.

Det är särskilt relevant för den som planerar en större solcellsanläggning eller vill utöka en befintlig installation.

Så kontrollerar du dina avgifter och ersättningar

Börja med att titta på din senaste elnätsfaktura och ditt avtal för försäljning av överskottsel.

Kontrollera sedan:

1. Inmatningsavgiften. Finns det en fast årsavgift, en rörlig avgift eller båda?
2. Nätnyttoersättningen. Hur många öre per kWh betalar nätbolaget och hur redovisas beloppet?
3. Elhandelsavtalet. Vilket pris får du för solelen och vilka avdrag görs?
4. Abonnemangets kapacitet. Har anläggningen samma säkring för elköp och inmatning eller särskilda villkor för produktionen?
5. Din årsproduktion. Hur många kilowattimmar har faktiskt matats ut på nätet under de senaste tolv månaderna?

Om du inte förstår en avgift bör du begära en förklaring från nätbolaget. Du kan också läsa Ei:s frågor och svar om nätavgifter för solcellsanläggningar.

Vid en tvist om nätnyttoersättningen kan Energimarknadsinspektionen pröva frågan.

För den som redan har solceller är det framför allt två saker att hålla reda på inför 2027: vilka inmatningsavgifter det egna nätbolaget faktiskt tar ut och hur mycket ersättning som kommer in från elhandlaren och nätnyttan. De tidigare svenska avgiftsundantagen försvinner, men rätten till nätnyttoersättning består.