Miljöpartiet leds av språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén. De har formellt samma ställning, men delvis olika politiska profiler: Lind är partiets bredare offentliga och strategiska företrädare, medan Helldén främst förknippas med klimat, energi, trafik och samhällsplanering.

Bakom språkrören finns flera politiker med betydande makt. Annika Hirvonen leder arbetet i riksdagen, Katrin Wissing håller ihop partiorganisationen och Marcus Friberg leder partistyrelsen. Janine Alm Ericson är central i ekonomiska frågor, medan Alice Bah Kuhnke är partiets tyngsta nuvarande profil i Europaparlamentet.

Den här guiden presenterar 14 av Miljöpartiets viktigaste politiker och förklarar vilka roller de har, vad de ansvarar för och hur mycket inflytande de faktiskt har. Roller och uppdrag är kontrollerade i augusti 2026.

Politiker	Nuvarande roll	Varför personen är viktig
Amanda Lind	Språkrör	Partiets bredaste offentliga företrädare
Daniel Helldén	Språkrör	Ledande profil inom klimat, energi och trafik
Annika Hirvonen	Gruppledare i riksdagen	Leder det parlamentariska arbetet
Katrin Wissing	Partisekreterare	Håller ihop organisation och valarbete
Marcus Friberg	Ordförande i partistyrelsen	Har stor formell intern makt
Janine Alm Ericson	Ledamot i finansutskottet	Central i ekonomi-, bistånds- och jämställdhetsfrågor
Alice Bah Kuhnke	EU-parlamentariker	Vice ordförande i den gröna EU-gruppen
Katarina Luhr	Klimatpolitisk talesperson	Företräder partiets viktigaste kärnområde
Camilla Hansén	Förste vice gruppledare	Viktig i riksdagsledningen och utbildningspolitiken
Linus Lakso	Energi- och transportpolitisk talesperson	Central i energi- och järnvägsdebatten
Rebecka Le Moine	Talesperson för biologisk mångfald och djurrätt	Tydlig natur- och rörelseprofil
Isabella Lövin	EU-parlamentariker	Tidigare språkrör med tung internationell erfarenhet
Pär Holmgren	EU-parlamentariker	Klimatprofil och ledamot i partistyrelsen
Ulrika Westerlund	Rättspolitisk företrädare	Profil inom rättigheter och rättspolitik

Miljöpartiets språkrör

Miljöpartiet har inte en ensam partiledare. Partiet leds i stället av två språkrör av olika kön. De företräder partiet gemensamt och har formellt samma ställning.

Språkrörsmodellen betyder däremot inte att de två personerna måste synas lika mycket, arbeta med samma frågor eller ha identiska politiska profiler. Amanda Lind och Daniel Helldén kompletterar varandra, men deras vägar in i politiken och deras roller i offentligheten ser olika ut.

Amanda Lind

Amanda Lind har varit språkrör sedan april 2024. Hon är född 1980, uppvuxen i Luleå och bosatt i Härnösand. Utanför politiken är hon utbildad och legitimerad psykolog.

Lind tillhör den lilla grupp miljöpartister som har erfarenhet från nästan alla delar av partiets verksamhet. Hon har varit kommunpolitiker, partisekreterare, riksdagsledamot, statsråd och ordförande i riksdagens kulturutskott. Mellan 2019 och 2021 var hon kultur- och demokratiminister med ansvar även för idrotts- och mediefrågor.

Den bredden är viktig för hennes ställning. Hon behöver inte enbart bära Miljöpartiets traditionella frågor om klimat och natur, utan kan också företräda partiet i diskussioner om välfärd, demokrati, kultur, minoriteters rättigheter och regeringssamarbeten.

Som tidigare partisekreterare känner hon dessutom organisationen och dess olika falanger väl. Det ger henne en starkare intern förankring än vad som enbart framgår av språkrörstiteln.

Lind är 2026 det av språkrören som tydligast fungerar som partiets breda politiska ansikte utåt. Hon deltar ofta i de övergripande diskussionerna om vilket regeringsalternativ Miljöpartiet vill ingå i och vilka krav partiet kan ställa på Socialdemokraterna och andra möjliga samarbetspartier.

Det innebär inte att hon är Miljöpartiets egentliga partiledare och att Daniel Helldén är hennes ställföreträdare. De är jämställda språkrör. Skillnaden är att Lind har en bredare offentlig profil och en bakgrund som gör henne naturlig som företrädare i fler typer av frågor.

Hennes viktigaste uppgift inför valet 2026 är att övertyga väljare som sympatiserar med grön politik men som också vill veta hur Miljöpartiet ser på välfärd, ekonomi och regeringsmakten.

Daniel Helldén

Daniel Helldén har varit språkrör sedan november 2023. Han är född 1965 och filosofie doktor i statsvetenskap.

Helldén förknippas starkast med Stockholmspolitiken. Han var trafikborgarråd i Stockholms stad mellan 2014 och 2022 och blev nationellt känd genom frågor om cykelbanor, parkeringsplatser, kollektivtrafik, biltrafik och stadens omställning.

Hans anhängare ser honom som en handlingskraftig grön politiker som faktiskt genomför förändringar. Kritiker har ofta använt honom som symbol för en miljöpolitik som begränsar biltrafik och förändrar människors vardag. Den politiska striden kring honom har bidragit till att han är mer välkänd än många andra miljöpartister.

Som språkrör har hans profil breddats. Han sitter i riksdagen och har uppdrag i bland annat Utrikesnämnden och Krigsdelegationen. Han är därmed inte bara en trafikpolitiker, även om klimat, energi, transporter och samhällsplanering fortfarande är de områden som tydligast förknippas med honom.

Helldén har en mer teknisk och genomförandeinriktad politikerstil än Amanda Lind. Han talar ofta om investeringar, energisystem, infrastruktur, järnväg och hur politiska mål ska omsättas i praktiska beslut.

Hans roll blir särskilt viktig när Miljöpartiet ska visa att klimatpolitiken inte enbart består av mål och varningar. Helldén kan använda erfarenheten från Stockholm för att argumentera för att stora omställningar går att genomföra, även när de skapar konflikter.

Han har samtidigt mött intern konkurrens. Inför riksdagsvalet förlorade han en rådgivande medlemsomröstning om Stockholms riksdagslista mot Åsa Lindhagen, men placerades senare högst på den slutliga listan. Det visade att hans ställning inte är oomstridd, men också att den formella partiorganisationen fortsatt betraktade honom som ett av partiets viktigaste namn.

Helldéns betydelse inför valet ligger främst i hans förmåga att göra klimat-, energi- och transportpolitiken konkret. Han har en smalare offentlig profil än Lind, men ett tydligt ägarskap över några av partiets mest avgörande frågor.

Så skiljer sig språkrörens roller i praktiken

Amanda Lind och Daniel Helldén har samma formella ställning. Miljöpartiets regler utser inte någon av dem till förste språkrör eller verklig partiledare.

I praktiken finns ändå en skillnad.

Lind är den bredare politiska och strategiska företrädaren. Hennes tidigare uppdrag som minister och partisekreterare gör henne särskilt viktig i frågor om regeringssamarbete, demokrati, välfärd och partiets allmänna riktning.

Helldén är den tydligare sakpolitiska specialisten. Hans styrka ligger inom klimat, energi, transporter och genomförandet av den gröna omställningen.

Det går därför att säga att Lind 2026 har en starkare position i den breda offentliga debatten. Det betyder inte att hon formellt styr över Helldén eller ensam bestämmer partiets politik.

En mer detaljerad jämförelse med andra svenska partiledare finns i Hurbra:s guide till vilken svensk partiledare som är bäst.

De viktigaste politikerna i Miljöpartiet

Språkrören är partiets mest synliga företrädare, men en stor del av det praktiska arbetet leds av andra personer. Gruppledaren styr riksdagsarbetet, partisekreteraren ansvarar för organisationen och partistyrelsen fattar övergripande beslut mellan kongresserna.

Annika Hirvonen

Annika Hirvonen är Miljöpartiets gruppledare i riksdagen. Hon sitter också i skatteutskottet och är en av partiets främsta företrädare inom migrationspolitiken.

Gruppledarrollen gör henne till en av Miljöpartiets verkliga maktpersoner. Det är gruppledningen som håller ihop riksdagsledamöterna, samordnar utskottsarbetet och hanterar mycket av det dagliga parlamentariska förhandlingsarbetet.

Hirvonen har inte samma allmänna kändisskap som språkrören, men hennes praktiska inflytande är stort. När partiet förhandlar med andra oppositionspartier, prioriterar mellan riksdagsinitiativ eller bestämmer hur ledamöterna ska agera är gruppledaren central.

Hon har länge arbetat med migration, mänskliga rättigheter, jämlikhet och utbildning. Det gör henne särskilt viktig i de frågor där Miljöpartiet vill markera avstånd mot en stramare svensk migrationspolitik.

Hirvonen kandiderade till posten som kvinnligt språkrör 2024. Hon förlorade mot Amanda Lind, men kandidaturen visade att hon har stöd och erfarenhet nog för att betraktas som ett nationellt ledarnamn.

Inför valet 2026 är hennes viktigaste uppgift att få en relativt liten riksdagsgrupp att fungera effektivt och att förbereda partiet för möjliga förhandlingar om budget, sakpolitik och regeringsunderlag.

Katrin Wissing

Katrin Wissing är Miljöpartiets partisekreterare och har haft posten sedan 2020.

Partisekreteraren är inte partiets främsta politiska debattör. Rollen handlar i stället om att hålla ihop organisationen, kansliet, valarbetet och kontakterna mellan partiets olika nivåer.

Wissing har tidigare arbetat med bland annat partiets valberedning och har erfarenhet från kommunal och regional politik. Hon har också en bakgrund inom miljörörelsen och som festival- och konsertarrangör.

Hennes makt är framför allt organisatorisk. Hon arbetar på uppdrag av partistyrelsen och språkrören, men har genom sitt uppdrag en överblick som få andra i partiet har.

Inför ett riksdagsval blir partisekreterarens betydelse extra tydlig. Kandidater ska samordnas, kampanjen organiseras, distrikten stödjas och konflikter hanteras innan de växer.

Wissing syns betydligt mindre än språkrören, men är en del av den innersta ledningen. För den som vill förstå hur Miljöpartiet fungerar räcker det därför inte att enbart följa de personer som deltar i tv-debatter.

Marcus Friberg

Marcus Friberg är ordförande i Miljöpartiets partistyrelse och gruppledare för partiet inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Han har tidigare varit kommunalråd och gruppledare i Helsingborg. Den bakgrunden gör honom till en viktig länk mellan den nationella partiledningen och Miljöpartiets kommun- och regionpolitiker.

Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Den arbetar med övergripande politisk planering, organisation, ekonomi och valkampanj. Den har också betydelse när partiet ska ta ställning till större samarbeten och strategiska vägval.

Det betyder att Friberg har större formell intern makt än hans medieprofil antyder. Han syns sällan i de stora partiledardebatterna, men leder ett organ som påverkar partiets långsiktiga inriktning.

Rollen inom SKR ger honom dessutom inflytande över frågor som vård, skola, kollektivtrafik och kommunal klimatomställning. Miljöpartiets faktiska politiska genomslag finns ofta i kommuner och regioner snarare än i riksdagen, vilket stärker hans betydelse.

Friberg är ett tydligt exempel på skillnaden mellan offentlig kändisstatus och intern makt.

Janine Alm Ericson

Janine Alm Ericson sitter i finansutskottet och hör till Miljöpartiets centrala företrädare inom ekonomisk politik, bistånd och jämställdhet.

Hon har tidigare varit gruppledare i riksdagen och statssekreterare med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete. Hon tillhör därmed partiets mest erfarna aktiva riksdagspolitiker.

Alm Ericsons betydelse ligger i kopplingen mellan Miljöpartiets politiska mål och statens ekonomi. Klimatinvesteringar, järnväg, energisystem, naturvård och välfärd måste finansieras. Därför får den ekonomiska politiken en avgörande roll när partiet försöker visa att förslagen är genomförbara.

Hon kan också företräda partiet i internationella frågor på ett sätt som få andra riksdagsledamöter kan. Erfarenheten från biståndspolitiken och regeringskansliet ger henne en bredare profil än en renodlad ekonomisk talesperson.

Alm Ericson kandiderade till språkrörsposten 2024. Amanda Lind vann, men kandidaturen bekräftade att Alm Ericson betraktas som en person med tillräcklig erfarenhet och förankring för den högsta partiledningen.

Hon är därför både en viktig politiker i dag och ett av de namn som kan få en större roll vid en framtida förändring i ledarskapet.

Alice Bah Kuhnke

Alice Bah Kuhnke är ledamot av Europaparlamentet och vice ordförande i den gröna partigruppen Greens/EFA.

Hon har en ovanligt bred bakgrund. Innan tiden i Europaparlamentet var hon bland annat kultur- och demokratiminister, riksdagsledamot och generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Hon har också arbetat inom civilsamhället och med hållbarhetsfrågor.

I Europaparlamentet arbetar hon bland annat med demokrati, mänskliga rättigheter, migration, jämställdhet och rättsstatliga frågor. Vice ordföranderollen i den gröna gruppen ger henne större europeisk institutionell makt än de flesta svenska miljöpartister.

Bah Kuhnke ingår inte i den dagliga ledningen av den svenska riksdagsgruppen. Hennes inflytande är av ett annat slag. Hon deltar i utformningen av den europeiska gröna politiken och företräder en stor partigrupp i frågor som kan leda till bindande EU-lagstiftning.

Hennes offentliga profil är dessutom större än många andra miljöpartisters. Hon kan nå väljare som inte följer riksdagens utskottsarbete men som känner igen henne från tidigare ministeruppdrag och ett långt offentligt liv.

Hon är inte något självklart framtida svenskt språkrör så länge hennes politiska tyngdpunkt ligger i Bryssel. Däremot är hon en av de miljöpartister som har störst faktisk makt över beslut utanför Sverige.

Katarina Luhr

Katarina Luhr sitter i riksdagens näringsutskott och är Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson.

Hon är utbildad apotekare och disputerad i neurovetenskap. Innan riksdagsuppdraget var hon miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad.

Klimatet är Miljöpartiets viktigaste kärnfråga. Den som företräder partiet i klimatpolitiken får därför en särskild betydelse, även utan en plats i den formella toppledningen.

Luhr arbetar med frågor om utsläppsmål, näringslivets omställning, industripolitik och svensk klimatlagstiftning. Hon behöver både kritisera regeringens politik och förklara vilka konkreta åtgärder Miljöpartiet vill genomföra.

Hennes vetenskapliga bakgrund passar partiets ambition att grunda klimatpolitiken i forskning och mätbara mål. Erfarenheten som borgarråd ger också en praktisk dimension: hon har arbetat med hur klimatmål påverkar trafik, byggande, energi och kommunal verksamhet.

Luhr har inte samma organisatoriska makt som Katrin Wissing eller Marcus Friberg. Hennes inflytande ligger främst i att hon ansvarar för det sakområde som är mest förknippat med partiets existensberättigande.

Andra miljöpartistiska politiker att känna till

Camilla Hansén

Camilla Hansén är förste vice gruppledare i riksdagen och ledamot i utbildningsutskottet.

Hon arbetar framför allt med förskola, skola, högre utbildning och forskning. Rollen som vice gruppledare innebär samtidigt att hon ingår i ledningen för riksdagsgruppens dagliga arbete.

Hansén är inte en av partiets mest kända politiker, men hon blir viktig när Annika Hirvonen behöver stöd i samordningen av riksdagsgruppen. Hon har också ett stort ansvar för att utveckla Miljöpartiets skolpolitik inför valet.

Linus Lakso

Linus Lakso är Miljöpartiets energi- och transportpolitiska talesperson. Han arbetar i frågor som rör elproduktion, energisystem, järnväg och annan transportinfrastruktur.

Han är utbildad energiingenjör och har tidigare arbetat med förnybar energi och kommunalt hållbarhetsarbete.

Lakso har en teknisk profil i ett av mandatperiodens mest konfliktfyllda politikområden. Debatten om kärnkraft, vindkraft, elpriser, elnät och industrins behov av energi gör hans uppdrag centralt.

Han har mindre allmän kännedom än Daniel Helldén, men ett tydligare ansvar för flera av de konkreta energifrågor som partiet måste kunna svara på.

Rebecka Le Moine

Rebecka Le Moine är talesperson för biologisk mångfald och djurrätt och sitter i EU-nämnden.

Hon har en tydlig bakgrund i miljörörelsen och förknippas starkt med skog, naturskydd, arter och djurens rättigheter. Därmed företräder hon den del av Miljöpartiet som betonar natur och ekologiska system, inte enbart klimatutsläpp och energi.

Le Moine kandiderade till språkrörsposten 2020 och har även senare nämnts som ett möjligt framtidsnamn. Hon avstod från att kandidera när posten blev ledig 2024.

Hon ska därför inte beskrivas som en aktuell efterträdare till något av språkrören. Däremot har hon en tydlig egen profil och en förankring i den gröna rörelsen som kan ge henne en större roll i framtiden.

Isabella Lövin

Isabella Lövin är ledamot av Europaparlamentet och vice ordförande i parlamentets utvecklingsutskott. Hon arbetar också med bland annat industri-, energi- och fiskefrågor.

Hon var Miljöpartiets språkrör mellan 2016 och 2021 och har tidigare varit biståndsminister, miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Lövin är därmed en av de mest erfarna politikerna i partiets historia. Hennes nuvarande inflytande kommer däremot från EU-uppdraget, inte från att hon fortfarande skulle styra den svenska partiledningen.

Hon är särskilt betydelsefull i frågor där klimat, hav, fiske, energi och internationellt utvecklingsarbete möts. Erfarenheten från både regeringen och EU gör att hon har ett politiskt kontaktnät och en sakpolitisk tyngd som få andra miljöpartister kan matcha.

Pär Holmgren

Pär Holmgren är EU-parlamentariker och ledamot av Miljöpartiets partistyrelse.

Han var tidigare meteorolog och blev därefter en välkänd föreläsare och debattör i klimatfrågor. I Europaparlamentet arbetar han främst med klimat, miljö och jordbruk.

Holmgren har inte samma partipolitiska bakgrund som flera av de andra profilerna. Hans styrka ligger i stället i den långvariga kommunikationen om klimatvetenskap och i förmågan att förklara hur uppvärmningen påverkar samhället.

Platsen i partistyrelsen ger honom också en direkt koppling till partiets svenska strategiska arbete.

Ulrika Westerlund

Ulrika Westerlund sitter i justitieutskottet och är Miljöpartiets rättspolitiska företrädare. Hon arbetar även med hbtqi-frågor och barns rättigheter.

Hon har tidigare varit ordförande för RFSL och har arbetat som journalist, utredare och expert inom mänskliga rättigheter.

Westerlund företräder en del av Miljöpartiets politik som ibland hamnar i skuggan av klimatfrågorna. Partiet har länge profilerat sig i frågor om minoriteters rättigheter, personlig integritet, diskriminering och ett rättssystem som värnar rättssäkerheten.

Hennes inflytande är främst sakpolitiskt. Hon ingår inte i partiets innersta organisationsledning, men har stor betydelse för partiets trovärdighet inom rättighets- och rättspolitiken.

Vem ansvarar för vad i Miljöpartiet?

Ansvarsfördelningen kan förändras, men följande personer hade centrala roller i augusti 2026.

Politiskt område	Ansvarig person	Roll
Övergripande ledarskap	Amanda Lind och Daniel Helldén	Språkrör
Riksdagsarbete och migration	Annika Hirvonen	Gruppledare och talesperson
Organisation och valarbete	Katrin Wissing	Partisekreterare
Partistyrelse och kommunsektor	Marcus Friberg	Partistyrelseordförande och SKR-gruppledare
Ekonomi, bistånd och jämställdhet	Janine Alm Ericson	Ledamot i finansutskottet
Klimat	Katarina Luhr	Klimatpolitisk talesperson
Energi och transporter	Linus Lakso	Energi- och transportpolitisk talesperson
Skola och forskning	Camilla Hansén	Ledamot i utbildningsutskottet
Natur och djurrätt	Rebecka Le Moine	Talesperson
Rättspolitik och rättigheter	Ulrika Westerlund	Rättspolitisk företrädare
EU, demokrati och rättigheter	Alice Bah Kuhnke	EU-parlamentariker
EU:s utvecklings- och havspolitik	Isabella Lövin	EU-parlamentariker
EU:s klimat- och jordbrukspolitik	Pär Holmgren	EU-parlamentariker

Så är makten fördelad i Miljöpartiet

Miljöpartiets maktstruktur är mindre personcentrerad än i många andra svenska partier. Språkrören är de viktigaste offentliga företrädarna, men de kan inte ensamma styra organisationen.

Språkrören företräder partiet

Amanda Lind och Daniel Helldén driver partiets övergripande budskap, deltar i partiledardebatter och företräder Miljöpartiet i diskussioner om regeringsmakten.

De har ett stort inflytande över vilka frågor som får mest uppmärksamhet. Samtidigt måste de förhålla sig till partistyrelsen, kongressen och riksdagsgruppen.

Partistyrelsen fattar de stora besluten mellan kongresserna

Partistyrelsen är Miljöpartiets högsta beslutande organ mellan partikongresserna. Den ansvarar bland annat för politisk planering, ekonomi, organisation och valkampanj.

Marcus Friberg leder partistyrelsen, medan språkrören och andra centrala företrädare deltar i arbetet.

Det är därför missvisande att enbart bedöma politikers makt efter hur ofta de syns i medierna. En person med en central plats i partistyrelsen kan ha större inflytande över organisationen än en mer välkänd talesperson.

Partisekreteraren håller ihop organisationen

Katrin Wissing ansvarar för att partiets olika delar fungerar tillsammans. Hon har kontakt med kansliet, partidistrikten, kommunorganisationerna och den centrala ledningen.

Inför valet är hennes roll särskilt viktig. Ett parti kan ha populära förslag och välkända språkrör men ändå misslyckas om kandidatlistor, kampanjorganisation och lokala föreningar inte fungerar.

Gruppledningen styr riksdagsarbetet

Annika Hirvonen och Camilla Hansén leder Miljöpartiets arbete i riksdagen.

De behöver samordna ledamöter som arbetar inom många olika utskott och avgöra vilka frågor som ska prioriteras. De har också en central roll i förhandlingar med andra partier.

Om Miljöpartiet efter valet ska förhandla om en budget, ett regeringsunderlag eller större politiska överenskommelser blir gruppledningens praktiska erfarenhet mycket viktig.

Talespersonerna äger sina sakområden

Katarina Luhr, Linus Lakso, Janine Alm Ericson, Rebecka Le Moine och Ulrika Westerlund har ett stort inflytande inom sina respektive områden.

De utvecklar politiken, representerar partiet i utskotten och möter andra partiers motsvarande företrädare. Deras makt är betydande men avgränsad. En talesperson kan sätta tonen i ett politikområde utan att tillhöra partiets yttersta ledning.

EU-politikerna har en egen maktbas

Alice Bah Kuhnke, Isabella Lövin och Pär Holmgren är folkvalda i Europaparlamentet. De fattar beslut om lagstiftning som påverkar Sverige, men de styr inte Miljöpartiets svenska riksdagsgrupp.

Alice Bah Kuhnkes vice ordföranderoll i den gröna gruppen och Isabella Lövins utskottsuppdrag ger dem verklig institutionell makt på europeisk nivå.

Miljöpartiets egen aktuella översikt över sina politiker visar partiets språkrör, riksdagsledamöter, EU-parlamentariker, partisekreterare och partistyrelse.

Kort bakgrund om Miljöpartiet

Miljöpartiet de gröna bildades 1981 och kom in i riksdagen 1988. Klimat, miljö, natur, fred, demokrati och social rättvisa har länge varit partiets viktigaste frågor.

Partiet satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna mellan 2014 och 2021. Regeringstiden gav flera miljöpartister ministererfarenhet men skapade också interna diskussioner om hur mycket ett mindre parti ska kompromissa för att få politiskt inflytande.

Under mandatperioden inför valet 2026 är Miljöpartiet ett oppositionsparti. Partiet samarbetar ofta med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet i kritiken mot regeringen, men de fyra partierna har olika syn i flera ekonomiska, energi- och migrationspolitiska frågor.

Det gör personerna extra viktiga. Språkrören måste både försvara partiets egen profil och visa att Miljöpartiet kan ingå i ett fungerande regeringsunderlag.

En bredare genomgång av partiets argument, prioriteringar och kritik finns i guiden om varför man ska rösta på Miljöpartiet.

Vanliga frågor om Miljöpartiets politiker

Vilka är Miljöpartiets språkrör?

Miljöpartiets språkrör är Amanda Lind och Daniel Helldén. Lind valdes 2024 och Helldén 2023.

Varför har Miljöpartiet två språkrör?

Miljöpartiet har sedan länge valt ett delat ledarskap i stället för en ensam partiledare. De två språkrören ska vara av olika kön och har formellt samma ställning.

Modellen ska fördela makten och markera att partiet inte bygger sin organisation kring en enda ledare.

Har Amanda Lind och Daniel Helldén lika mycket makt?

Formellt är de jämställda språkrör. Inget av dem är partiledare över det andra.

I praktiken har de olika profiler. Amanda Lind är den bredare offentliga och strategiska företrädaren, medan Daniel Helldén har en tydligare profil inom klimat, energi, trafik och samhällsplanering.

Vem är Miljöpartiets partisekreterare?

Katrin Wissing är Miljöpartiets partisekreterare. Hon ansvarar för att hålla ihop partiorganisationen och har en central roll i valarbetet.

Vem leder Miljöpartiet i riksdagen?

Annika Hirvonen är gruppledare för Miljöpartiets riksdagsgrupp. Camilla Hansén är förste vice gruppledare.

Vem ansvarar för Miljöpartiets klimatpolitik?

Katarina Luhr är partiets klimatpolitiska talesperson. Daniel Helldén har samtidigt en stark övergripande profil inom klimat, energi och transporter som språkrör.

Vem ansvarar för Miljöpartiets energipolitik?

Linus Lakso är energi- och transportpolitisk talesperson. Han arbetar bland annat med elproduktion, energisystem, järnväg och andra transportfrågor.

Vilka är Miljöpartiets mäktigaste politiker?

Amanda Lind och Daniel Helldén är de främsta politiska företrädarna.

Annika Hirvonen, Katrin Wissing och Marcus Friberg hör också till de personer som har störst praktiskt eller formellt inflytande genom riksdagsgruppen, partiorganisationen och partistyrelsen.

Janine Alm Ericson, Katarina Luhr och de ledande EU-politikerna har stor makt inom sina respektive områden.

Vilka miljöpartister sitter i Europaparlamentet?

Alice Bah Kuhnke, Isabella Lövin och Pär Holmgren är Miljöpartiets svenska ledamöter i Europaparlamentet under mandatperioden som inleddes 2024.

Har tidigare språkrör fortfarande makt i partiet?

Det beror på vilken roll personen har i dag.

Isabella Lövin har fortfarande betydande politiskt inflytande genom sitt uppdrag i Europaparlamentet. Andra tidigare språkrör kan ha politisk erfarenhet och kontakter, men ska inte automatiskt räknas till dagens partiledning.

Vem kan bli nästa språkrör?

Det finns ingen självklar nästa kandidat.

Annika Hirvonen och Janine Alm Ericson kandiderade när posten som kvinnligt språkrör var ledig 2024. Rebecka Le Moine och Åsa Lindhagen har förekommit i tidigare språkrörsval och diskussioner.

Vilka personer som blir aktuella nästa gång beror också på vilket språkrör som lämnar, eftersom partiets två språkrör ska vara av olika kön.