Miljöpartiets ledning har samlats till två krismöten dagen före riksdagsvalet efter ett kraftigt tapp i de sista opinionsmätningarna. Partiet ligger fortfarande över riksdagsspärren, men raset kommer i ett läge där regeringsmakten kan avgöras med bara några få mandat. Nu försöker MP mobilisera väljare under valrörelsens allra sista timmar.

Det har gått snabbt utför för Miljöpartiet i slutspurten.

Under lördagen den 12 september har partitopparna enligt Expressen samlats till två möten för att analysera opinionsraset och lägga fast hur partiet ska agera fram till vallokalerna öppnar på söndagen.

Läget beskrivs som skarpt.

I Novus mätning föll MP från 8,8 till 6,4 procent på bara två dagar. Det är en nedgång på 2,4 procentenheter och innebär att en stor del av det opinionslyft som partiet tidigare haft har försvunnit precis före valdagen.

Samtidigt visar andra slutmätningar stora skillnader i MP:s stöd. Demoskop placerar partiet på 5,6 procent, medan DN/Ipsos ger 6,8 procent, SR/Indikator 6,9 procent och SVT/Verian 8,0 procent. En färsk mätning från Infostat under lördagen ger MP 7,8 procent.

Partiet är alltså inte nere vid fyraprocentsspärren i huvudmätningarna. Men förändringen på kort tid är tillräckligt stor för att skapa oro.

Två möten under lördagen

De dubbla mötena har enligt uppgifterna handlat både om varför Miljöpartiet plötsligt tappat stöd och om hur partiet ska maximera sin mobilisering under de sista timmarna.

Partiorganisationen har samtidigt fått ett tydligt budskap från ledningen: inget får tas för givet.

Amanda Lind har under lördagen själv beskrivit oron. När hon kampanjade i Rinkeby sade hon att partiet är rädd för att väljarna ska ”glömma bort oss”.

Det är en ovanligt tydlig signal från ett parti som bara några dagar tidigare kunde luta sig mot betydligt starkare siffror.

Problemet för MP är inte bara nivån i en enskild mätning. Det är riktningen.

Ett parti som går in i valhelgen med ett snabbt fall riskerar att hamna i en självförstärkande spiral där osäkra väljare börjar fundera över taktisk röstning, regeringsalternativ och vilka partier som faktiskt behöver deras röst mest.

Det är precis den utvecklingen MP nu försöker stoppa.

MP: V och C har tagit över slutspurten

Miljöpartiets egen förklaring är att den politiska slutspurten i allt högre grad kommit att handla om konflikten mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet och om hur ett regeringsunderlag för Magdalena Andersson egentligen ska se ut.

När fokus flyttats dit har MP hamnat vid sidan av den stora regeringsdiskussionen.

Det kan vara särskilt farligt för ett mindre parti.

Väljare som i grunden gillar MP kan samtidigt börja prioritera andra frågor: vilket parti som behöver stödröstas, vilka partier som kan samarbeta efter valet eller hur man bäst säkrar ett regeringsskifte.

Amanda Linds slutbudskap är därför enkelt: den som vill ha Miljöpartiet i riksdagen kan inte förutsätta att någon annan röstar på partiet.

Rasade från 8,8 till 6,4 procent

Novus utveckling visar hur snabbt situationen har förändrats.

Den 9 september fick Miljöpartiet 8,8 procent. Två dagar senare låg partiet på 6,4.

Det är fortfarande klart över spärren, men en nedgång på 2,4 procentenheter motsvarar en mycket stor del av partiets väljarkår.

Demoskops slutmätning är ännu mer nervös för MP. Där får partiet 5,6 procent.

Det innebär ett avstånd på 1,6 procentenheter till spärren.

Det är ingen direkt spärrrysare på samma sätt som om partiet legat på 4,1 eller 4,2 procent. Men i en valrörelse där väljare rör sig mycket sent är det tillräckligt nära för att partiledningen inte ska kunna luta sig tillbaka.

Novus har dessutom pekat på hur sent många svenska väljare bestämmer sig. Vid valet 2022 fattade en betydande grupp sitt slutliga beslut under själva valhelgen.

Det gör lördagskvällen och söndagsmorgonen ovanligt viktiga.

MP behöver inte åka ur för att avgöra valet

Det mest dramatiska för regeringsfrågan är att Miljöpartiet inte behöver falla under riksdagsspärren för att förändra hela maktbalansen.

I DN/Ipsos sista mätning får oppositionspartierna 175 mandat och Tidöpartierna 174.

Ett mandat skiljer alltså sidorna åt.

I ett sådant läge kan ett förhållandevis litet tapp för MP vara tillräckligt för att mandatfördelningen förändras.

Det är därför Miljöpartiets ras får större betydelse än partiets egen procentsiffra antyder.

Om MP exempelvis skulle förlora ytterligare stöd men ändå landa på fem eller sex procent kan några mandat flyttas mellan blocken. I ett extremt jämnt val kan det räcka för att ändra vem som får möjlighet att bilda regering.

Och om partiet mot förmodan skulle falla hela vägen under fyra procent blir konsekvenserna betydligt större.

Fyraprocentsspärren är katastrofscenariot

För att få delta i den nationella mandatfördelningen krävs normalt minst fyra procent av rösterna i hela landet.

Ett parti som hamnar under spärren kan i vissa fall få fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en enskild valkrets, men det är inte ett realistiskt alternativ som skulle ersätta MP:s nationella mandat.

Ett resultat under fyra procent skulle därför slå mycket hårt mot den sida som hoppas på Magdalena Andersson som statsminister.

Hundratusentals röster skulle då i praktiken inte ge samma utdelning i mandatfördelningen, samtidigt som hela styrkeförhållandet mellan blocken förändras.

Men dagens mätningar pekar fortfarande på att MP klarar spärren.

Den mer realistiska risken är i stället att partiet gör ett betydligt sämre val än vad de starkaste mätningarna under valrörelsen antytt och därmed tappar precis de mandat oppositionen kan behöva.

Ett val där varje mandat räknas

Lördagens Infostatmätning visar hur liten marginalen är även på blocknivå.

Oppositionen får där 49,6 procent mot Tidöpartiernas 48,8 procent. Skillnaden ligger inom felmarginalen.

Samtidigt uppges omkring nio procent av väljarna fortfarande vara osäkra.

Det gör prognoserna ovanligt känsliga.

En liten förflyttning mellan två partier inom samma block behöver inte förändra regeringsfrågan särskilt mycket. Men ett tapp där väljare lämnar MP för ett parti på andra sidan, stannar hemma eller röstar på ett parti som inte når spärren kan få betydligt större konsekvenser.

Det är den matematiken som gör Miljöpartiets två krismöten till mer än en intern partihistoria.

Det handlar potentiellt om vem som styr Sverige efter valet.

Slutspurten blir avgörande

Miljöpartiets uppgift under de sista timmarna är därför dubbel.

Partiet måste övertyga sina egna sympatisörer om att faktiskt gå och rösta – samtidigt som det måste bryta bilden av ett parti på väg nedåt.

Det första är klassisk mobilisering. Det andra är betydligt svårare.

Opinionsmätningar påverkar inte valresultatet i sig, men de kan påverka hur väljare tänker strategiskt. När ett mindre parti börjar falla kan väljare bli osäkra på om deras röst är säker, nödvändig eller bättre placerad någon annanstans.

MP försöker nu vända just den psykologin.

Partiets budskap under slutspurten blir därför inte bara klimat, miljö eller sakpolitik. Det handlar också om partiets egen betydelse för vilket regeringsalternativ som får majoritet.

För Magdalena Anderssons sida kan de sista MP-mandaten visa sig vara helt avgörande.

Och efter ett fall från 8,8 till 6,4 procent hos Novus på bara två dagar vågar Miljöpartiet uppenbarligen inte längre ta dem för givna.