September är höstmånad i kalendern, men meteorologiskt kan Sverige fortfarande ha flera årstider samtidigt. I fjällen kan hösten ha pågått i veckor samtidigt som delar av södra Sverige fortfarande har sommar. Förklaringen ligger i temperaturen – och i SMHI:s krav på fem tillräckligt kalla dygn i följd.

Den meteorologiska hösten börjar när dygnsmedeltemperaturen har varit under 10 grader under fem dygn i rad. Först när det femte dygnet är avslutat går det alltså att slå fast att hösten har kommit. Datumet sätts sedan i efterhand till det första av de fem dygnen.

Det gör att hösten inte har ett enda startdatum för hela Sverige. Den kan börja i fjällen redan i augusti och dröja till långt in i oktober vid de mildaste kusterna i söder.

Kalenderhöst och meteorologisk höst är två olika saker

Den enklaste definitionen är kalendern. September, oktober och november räknas som höstmånader och kalenderhösten börjar därför den 1 september varje år.

Meteorologerna använder däremot temperaturen.

Enligt SMHI:s definition av höst inträffar meteorologisk höst när dygnsmedeltemperaturen ligger under 10,0 grader fem dygn i följd.

Det betyder att den 1 september mycket väl kan vara meteorologisk sommar på en plats trots att kalendern säger höst.

På samma sätt kan hösten redan ha kommit långt innan september börjar i de kallaste delarna av landet.

Så fungerar femdygnsregeln

Anta att dygnsmedeltemperaturen ligger under 10 grader den 19, 20, 21, 22 och 23 september.

Först efter det femte dygnet kan meteorologerna konstatera att kriteriet är uppfyllt. Höstens ankomstdatum blir ändå den 19 september – alltså den första dagen i perioden.

Det gör också att höstkartor alltid innehåller en viss eftersläpning. Det går inte att säkert säga att hösten börjar just i dag enbart därför att det plötsligt blivit kallt.

Varför krävs fem dagar?

Ett enda kallt dygn säger ganska lite om vilken årstid som faktiskt har etablerat sig.

Sverige kan få kraftiga temperaturväxlingar även under sensommaren. Kall luft kan svepa ned över landet under några dygn och snabbt ersättas av betydligt varmare luft.

Om varje sådan kallperiod automatiskt innebar höst skulle årstiderna kunna hoppa fram och tillbaka beroende på enskilda vädersystem.

Femdygnsregeln gör därför begreppet mer stabilt. Temperaturen måste ligga på höstnivå tillräckligt länge för att förändringen ska betraktas som etablerad.

Det är också viktigt att det är dygnsmedeltemperaturen som räknas.

En frostnatt innebär alltså inte automatiskt att hösten kommit. Det kan vara flera minusgrader tidigt på morgonen men ändå bli så varmt på dagen att dygnets medeltemperatur ligger över tiogradersgränsen.

Hösten får inte börja före den 1 augusti

SMHI har dessutom satt en tidigaste möjlig gräns.

Meteorologisk höst får inte börja före den 1 augusti, oavsett temperatur.

Det förhindrar exempelvis att en ovanligt kall period mitt i juli registreras som höst. Den 1 augusti ligger ungefär en vecka efter den tidpunkt då årets högsta temperatur normalt inträffar i Sverige.

I fjällvärlden kan hösten däremot faktiskt börja redan den dagen.

Det hände på flera håll 2026. Stationer som Tarfala, Stekenjokk och Sylarna uppfyllde höstkriteriet från den 1 augusti.

På några av dessa platser hade meteorologisk sommar aldrig hunnit etableras. Årstiden gick alltså direkt från vår till höst.

Sverige kan ha sommar och höst samtidigt

Att årstiderna definieras lokalt förklarar något som annars kan verka märkligt: Sverige behöver inte befinna sig i samma meteorologiska årstid samtidigt.

När hösten redan är etablerad i Lapplandsfjällen kan temperaturen fortfarande motsvara sommar längs sydkusten.

Skillnaden kan vara mer än två månader.

Det finns framför allt fyra förklaringar.

Norr kyls ned tidigare

När sensommaren övergår i höst står solen allt lägre. Dagarna blir snabbt kortare och solinstrålningen minskar.

Förändringen märks tidigare och kraftigare i norra Sverige.

Därför passerar dygnsmedeltemperaturen normalt tiogradersgränsen betydligt tidigare i norr än i söder.

Höjden gör fjällen kallare

Temperaturen sjunker generellt med höjden.

Högt belägna områden i fjällkedjan når därför hösttemperaturer långt före låglänta delar av landet. På de allra kallaste platserna kan sommaren vara så kort och sval att SMHI:s kriterier för meteorologisk sommar vissa år aldrig uppfylls.

Havet håller kvar värmen

Hav och stora sjöar förändrar temperatur betydligt långsammare än land.

Efter sommaren finns mycket värme lagrad i vattnet. Den avges gradvis till luften och gör att kustnära områden ofta håller sig mildare än inlandet under början av hösten.

Det är en viktig anledning till att hösten ofta kommer sent längs exempelvis Skånes och Hallands kuster.

Vädret rör sig inte som en rak höstfront

Hösten flyttar inte söderut med samma hastighet varje dag.

En period med nordliga vindar kan föra kall luft långt söderut. Därefter kan sydliga vindar snabbt dra in mild luft igen.

Därför kan höstens avancemang stå nästan still i flera veckor för att sedan ta ett stort steg söderut.

Då brukar hösten komma till olika delar av Sverige

Klimatnormalerna för 1991–2020 visar hur enorm skillnaden är mellan olika delar av landet.

Ort eller område	Normal start för meteorologisk höst
Högfjällen	omkring 1 augusti
Kiruna	24 augusti
Sorsele	2 september
Östersund	12 september
Luleå	14 september
Umeå	18 september
Sundsvall	19 september
Karlstad	29 september
Jönköping	29 september
Stockholm	4 oktober
Visby	8 oktober
Göteborg	10 oktober
Malmö	13 oktober
Falsterbo	19 oktober

Det normala spannet är alltså omkring två och en halv månad från de kallaste fjällområdena till delar av den sydsvenska kusten.

Den som framför allt vill veta när hösten brukar komma till sin del av landet hittar fler datum i Hurbra:s guide om när hösten börjar 2026.

Så ser hösten 2026 ut

Årets höst fick en tidig start i fjällvärlden.

Redan den 1 augusti registrerades meteorologisk höst vid flera fjällstationer. Under resten av augusti spred den sig vidare över stora delar av fjällkedjan.

Men utvecklingen söderut gick sedan betydligt långsammare.

Efter ungefär den 10 augusti stannade höstens avancemang i stort sett av under en period. Vid september månads början låg gränsen därför ungefär där den brukar ligga vid den tiden på året, eller något längre norrut än normalt på vissa håll.

September har samtidigt bjudit på stora kontraster.

Den 7 september fick delar av nordöstra Norrland en mycket kall natt. Naimakka hade minus 6,0 grader och flera andra stationer noterade mellan tre och sex minusgrader.

Trots det är en sådan natt inte tillräcklig för att automatiskt ge meteorologisk höst. Det är just därför dygnsmedeltemperaturen och femdygnsregeln används.

Kallare luft kan föra hösten söderut

Den 18 september befinner sig Sverige återigen i ett läge där årstidsfrågan blir extra aktuell.

Efter en period med temperaturer över det normala väntas svalare luft röra sig söderut över landet under början av nästa vecka. Temperaturerna väntas närma sig mer normala septembernivåer och nätterna kan bli betydligt kyligare, framför allt i norr.

Det kan innebära att fler stationer klarar femdygnsgränsen och att den meteorologiska hösten tar nya steg söderut.

Men det går inte att slå fast i förväg.

Om temperaturen åter stiger innan fem kompletta dygn under 10 grader har passerat bryts serien. Höstens exakta ankomstdatum kan därför alltid fastställas först i efterhand.

Kan det bli sommar igen när hösten har kommit?

Vädret kan absolut bli somrigt igen.

Det kan komma en period med 20-gradig värme, sol och högre dygnsmedeltemperatur även efter att meteorologisk höst har registrerats.

Men i SMHI:s årstidsstatistik blir det inte sommar på nytt.

När hösten väl har etablerats går årstidsräkningen vidare. En senare varmperiod betraktas helt enkelt som en ovanligt varm period under hösten.

Det är alltså skillnad mellan sommarväder och meteorologisk sommar.

Löven bestämmer inte när hösten börjar

Naturens förändringar följer inte heller SMHI:s temperaturgräns exakt.

Löv kan börja gulna innan meteorologisk höst har kommit och ett område kan fortfarande vara grönt trots att temperaturdefinitionen redan säger höst.

Trädens förändring styrs av bland annat dagslängd, temperatur och väderförhållanden. Hurbra har gått igenom det närmare i förklaringen till varför löven ändrar färg på hösten.

Meteorologisk höst är alltså en temperaturdefinition – inte en bedömning av hur höstlik naturen ser ut.

Hösten har blivit senare

Det finns också en långsiktig förändring.

När den nuvarande klimatnormalperioden 1991–2020 jämförs med den äldre perioden 1961–1990 kommer hösten i genomsnitt ungefär en vecka senare i Sverige.

På vissa håll i norra Sverige är skillnaden omkring två veckor.

Det passar in i den bredare utvecklingen med ett varmare klimat och en längre varm del av året. Det betyder inte att varje enskild höst kommer sent – stora variationer från år till år finns fortfarande – men normalvärdena har flyttats.

Ibland har Sverige ingen bestämd meteorologisk årstid

Femdygnsreglerna kan dessutom skapa ett udda mellanläge.

Om temperaturen pendlar kring gränsen utan att villkoren för vare sig den gamla eller den nya årstiden uppfylls kan årstiden under en tid vara meteorologiskt obestämd.

Det visar varför meteorologiska årstider inte ska ses som exakta naturgränser.

De är ett sätt att beskriva temperaturklimatet med samma regler över hela landet och över långa tidsperioder.

Hur sent kan hösten komma?

På de mildaste platserna kan meteorologisk höst dröja mycket länge.

Det svenska rekordet för sen höststart är den 19 november 2015, då Skillinge i Skåne och Utklippan i Blekinge fick meteorologisk höst.

Hösten kan i sin tur ligga kvar mycket långt in på vintern om temperaturen aldrig blir tillräckligt låg för att meteorologisk vinter ska etableras.

I extrema milda vintrar kan södra Sverige till och med gå från meteorologisk höst direkt till meteorologisk vår.

Därför finns inget enda svar på när hösten börjar

Frågan ”när börjar hösten?” har alltså flera korrekta svar.

I kalendern börjar den alltid den 1 september.

Meteorologiskt börjar den först när en viss plats har haft fem dygn i följd med en dygnsmedeltemperatur under 10 grader. I fjällen kan det ske redan den 1 augusti. Längs de mildaste delarna av sydkusten sker det normalt först under andra halvan av oktober.

Och just därför kan någon skrapa frost från bilen i norra Sverige samtidigt som någon annan fortfarande sitter i sensommarvärme hundra mil längre söderut.

Sverige får inte höst på en bestämd dag. Hösten arbetar sig fram genom landet – ibland snabbt, ibland nästan inte alls – och varje plats får sitt eget datum.