En tysk domstol slår fast att Meta kan hållas ansvarigt för falska annonser på Facebook och Instagram. Avgörandet går längre än frågan om hur snabbt bluffannonser tas bort: enligt domstolen har Meta så stor kontroll över spridningen genom sina algoritmer att bolaget inte alltid kan betraktas som en passiv mellanhand.

Domen från Landgericht Frankfurt am Main meddelades den 16 september och kan få betydelse långt utanför Tyskland.

Bakom målet står den tyska finansplattformen Finanzfluss och dess grundare Thomas Kehl. Bedragare hade använt företagets namn och logotyp samt Kehls namn och bilder i falska annonser och profiler på Facebook och Instagram.

Syftet var att locka användare till bedrägliga investeringserbjudanden.

Nu krävs Meta bland annat på skadestånd och uppgifter om hur mycket bolaget tjänat på annonserna.

Meta måste stoppa bluffannonserna

Bedragarna använde både vanliga bilder och manipulerat material där det såg ut som om Thomas Kehl rekommenderade olika investeringar.

Annonserna kunde leda vidare till bland annat Whatsapp-grupper där användare försöktes övertygas om att investera pengar.

Finanzfluss uppgav i processen att företaget bara under augusti 2024 rapporterade omkring 260 överträdelser till Meta. En del av materialet ska trots anmälningarna ha kunnat ligga kvar i upp till 62 dagar.

Frankfurtdomstolen kräver nu att Meta stoppar fortsatt spridning av annonserna och motsvarande falska profiler.

Förbudet gäller inte bara exakt samma annons utan kan även omfatta nya versioner som i kärnan innebär samma intrång.

Meta ska dessutom lämna information om hur materialet har spridits och vilka annonsintäkter företaget fått från det.

Domstolen har också slagit fast att Meta kan bli skadeståndsskyldigt.

Domen är inte slutgiltig och kan överklagas.

Algoritmerna blir avgörande

Den viktigaste delen av domen handlar om något större än de enskilda bluffannonserna.

Meta och andra stora plattformar har normalt ett omfattande ansvarsskydd för material som andra personer publicerar.

Enligt EU:s Digital Services Act, DSA, kan en plattform som lagrar användarnas innehåll i många fall undvika ansvar så länge företaget inte känner till att innehållet är olagligt och agerar tillräckligt snabbt när det får kännedom om det.

Frankfurtdomstolen anser däremot att Meta inte bara fungerar som ett passivt lager för annonserna.

När en annons visas på Facebook eller Instagram är det Metas egna system som bland annat avgör vem som ska se den, när den ska visas och vilken prioritet den får jämfört med andra annonser.

Annonserna distribueras genom automatiserade auktioner och rekommendationssystem.

Det innebär enligt domstolen att Meta har en sådan kontroll över spridningen att bolaget inte utan vidare kan hänvisa till reglerna för en neutral värdtjänst.

Det är den delen av domen som kan få störst konsekvenser.

Bygger på färsk EU-dom

Frankfurtdomstolen lutar sig mot ett avgörande från EU-domstolen från den 16 juni 2026.

I målen WebGroup Czech Republic med flera slog EU-domstolen fast att det kan vara avgörande hur mycket kontroll en plattform faktiskt har över distributionen av innehåll.

Om en algoritm i plattformens eget intresse bestämmer på vilket sätt, under vilka förutsättningar och i vilken ordning innehåll ska spridas kan plattformens roll bli mer aktiv än traditionell lagring.

Den tyska domen är därför inte bara en nationell tolkning av tyska regler.

Själva principen bakom resonemanget kommer från EU-rätten.

Det betyder däremot inte att den tyska domen automatiskt gäller i Sverige eller resten av EU. Avgörandet från Frankfurt är dessutom från första instans och kan komma att ändras efter ett överklagande.

Men andra nationella domstolar kan ställas inför samma fråga och måste då förhålla sig till EU-domstolens tolkning.

Kan förändra ansvaret för nätbedrägerier

Den stora frågan är var gränsen ska dras mellan att bara vara värd för någon annans innehåll och att faktiskt kontrollera hur innehållet når användarna.

Det är särskilt viktigt för annonser.

Meta tjänar pengar på att sälja annonser och använder egna system för att välja vilka användare som ska exponeras för dem.

Om fler domstolar kommer fram till att den typen av algoritmisk distribution innebär en aktiv roll kan det bli betydligt svårare för plattformar att hänvisa till att en bluffannons skapades av en extern annonsör.

Ansvar skulle då i vissa situationer kunna uppstå även på en mer direkt grund.

Det är fortfarande för tidigt att säga hur långt den utvecklingen kommer att gå.

DSA innebär inte något generellt krav på Facebook, Instagram eller andra plattformar att på förhand kontrollera allt som användare och annonsörer publicerar.

Men Frankfurt-domen visar att frågan om kontroll kan bli minst lika viktig som frågan om vad plattformen faktiskt visste om den enskilda annonsen.

Fler tyska domar har pressat Meta

Det är inte första gången tyska domstolar skärper kraven kring falska annonser och konton.

I mars 2025 behandlade Oberlandesgericht Frankfurt falsk reklam där läkaren Eckart von Hirschhausen förekom i manipulerat material.

Domstolen kom då fram till att en plattform efter en konkret anmälan även kan behöva agera mot nya annonser som är tillräckligt lika det redan identifierade olagliga innehållet.

Ett domstolsavgörande i München i början av 2026 gick i en liknande riktning när det gällde falska konton.

Det nya avgörandet i Frankfurt går ett steg längre genom att koppla Metas egen algoritmiska kontroll till frågan om direkt ansvar och skadestånd.

Bluffannonser granskas redan av EU

Problemet med bedrägliga annonser på sociala medier har samtidigt fått allt större uppmärksamhet på EU-nivå.

EU-kommissionen har granskat Facebook och Instagram inom ramen för DSA, bland annat när det gäller vilseledande annonser, finansiella bedrägerier och möjligheten för användare att rapportera olagligt innehåll.

Den europeiska konsumentorganisationen BEUC gick i maj 2026 tillsammans med organisationer i 27 länder vidare med en anmälan mot Meta, Google och TikTok.

Organisationerna hade granskat närmare 900 misstänkta bluffannonser.

Enligt BEUC ledde rapporteringarna bara till att omkring 27 procent av annonserna togs bort. För Meta uppgav organisationen att nästan 43 procent av de rapporterade annonserna avvisades.

Sveriges Konsumenter står bakom initiativet tillsammans med andra europeiska konsumentorganisationer.

Meta håller inte med om domen

Meta säger till Reuters att bolaget inte håller med om Frankfurtdomstolens avgörande och överväger vilka nästa steg ska bli.

Företaget framhåller samtidigt sitt arbete med att automatiskt upptäcka och stoppa bluffannonser och bedrägerikonton.

Enligt Metas egna siffror tog bolaget bort mer än 159 miljoner bluffannonser under 2025 samt 10,9 miljoner konton på Facebook och Instagram som kopplats till kriminella bedrägeriverksamheter.

Meta arbetar också med att utöka verifieringen av annonsörer.

Men Frankfurt-domen handlar ytterst inte om hur många annonser Meta lyckas stoppa.

Den handlar om vem som bär ansvaret när en plattform både tjänar pengar på annonserna och med egna algoritmer bestämmer vilka användare som ska få se dem.

Det är den frågan som nu kan få betydelse för betydligt fler fall runt om i EU.