Nästan alla svenskar är medlemmar i en eller flera matbutikers kundklubbar. Men få vet hur mycket medlemskapet faktiskt är värt. En ny forskningsrapport från Konkurrensverket visar att bonusar och personliga rabatter gör matpriserna svårare att jämföra. Vi har gått igenom de stora kedjornas medlemsprogram och räknat på när bonusen verkligen lönar sig.
Det är lätt att känna att man sparar pengar när medlemspriset är lägre än det ordinarie priset. Lägg till bonuscheckar, personliga kuponger och extra återbäring, så kan förmånerna se ganska generösa ut.
Men det finns en avgörande fråga: Är matkassen billigare efter rabatterna än vad samma varor hade kostat i en annan butik?
Det är inte alls säkert. En butik med hög bonus kan fortfarande vara betydligt dyrare än en konkurrent som erbjuder lägre priser från början.
Ny rapport: 98 procent är medlemmar i matbutikernas kundklubbar
Den 9 oktober 2026 publicerade Konkurrensverket forskningsrapporten Lojalitetsprogram och rabatter inom dagligvaruhandeln. Den är genomförd av forskarna Ulrika Holmberg och Johan Hagberg vid Göteborgs universitet.
Rapporten bygger bland annat på en undersökning med 1 202 konsumenter och visar hur omfattande kundklubbarna har blivit.
- 98 procent är medlemmar i minst ett av de sex undersökta medlemsprogrammen.
- 3,1 medlemsprogram är genomsnittet per konsument.
- Endast 27 procent anser att de förstår hur kundklubbarna skiljer sig åt.
Att vara medlem är alltså närmast självklart. Att veta vilket medlemskap som ger mest tillbaka är betydligt svårare.
Forskarna beskriver hur medlemspriser, bonusar och personliga erbjudanden har blivit en viktig del av dagligvaruhandelns prissättning. Samtidigt behöver konsumenten hålla reda på flera olika system för att förstå den verkliga kostnaden.
Det är inte bara priset på hyllkanten som spelar roll. Kunden kan behöva veta vilka kuponger som ska aktiveras, hur mycket som redan handlats under månaden och när en bonuscheck går att använda.
Rapporten visar också att själva medlemskapet sällan är avgörande för vilken butik människor väljer. Avståndet till butiken, den ordinarie prisnivån och sortimentet väger ofta tyngre.
Jämförelse: ICA, Coop, Willys, Lidl, Hemköp och City Gross
Alla sex stora matkedjor erbjuder medlemspriser och särskilda erbjudanden. Men systemen skiljer sig mycket åt när det gäller hur kunderna belönas för sina inköp.
| Matkedja | Medlemsprogram | Så fungerar förmånerna |
|---|---|---|
| ICA | Stammis | Medlemspriser, personliga erbjudanden och månadsbonus utifrån intjänade poäng. |
| Coop | Ditt Coop | Medlemspriser och månadsbonus. Extra återbäring möjlig med Coop Matkonto. |
| Willys | Willys Plus | Medlemspriser och personliga erbjudanden, men ingen generell köpbaserad bonustrappa. |
| Lidl | Lidl Plus | Medlemspriser, kuponger som kan behöva aktiveras och bonusförmåner vid olika köpgränser. |
| Hemköp | Klubb Hemköp | Poäng, bonuscheckar och olika förmånsnivåer utifrån tidigare inköp. |
| City Gross | PRIO | Medlemspriser och personliga kuponger, bland annat procentuell rabatt på ett köp. |
Det finns därmed två huvudsakliga sätt att spara pengar genom medlemskap.
Det ena är att få lägre priser direkt i kassan genom medlemspriser och kuponger. Det andra är att samla bonus som kan användas vid senare inköp.
Skillnaden är viktig. En rabatt på 20 kronor som dras i kassan har ett direkt värde. En bonuscheck på 20 kronor är bara lika mycket värd om den faktiskt används.
ICA Stammis – bonusen ökar med månadsinköpen
Hos ICA samlar Stammis-medlemmar poäng när de handlar. Normalt ger en bonusgrundande krona en poäng.
Den ordinarie bonusen börjar på 25 kronor vid 2 000 poäng. Vid 4 000 poäng får kunden 50 kronor och vid 6 000 poäng 75 kronor.
Den högsta ordinarie månadsbonusen är 150 kronor vid 8 000 poäng.
Det innebär att kunden behöver göra relativt stora inköp för att nå den högsta nivån. Poängen räknas normalt per månad, vilket gör det svårare för hushåll som fördelar sina inköp mellan flera kedjor.
Stammis ger dessutom medlemspriser och personliga erbjudanden som kan vara mer värdefulla än själva bonusen.
Coop – högre månadsbonus och möjlighet till extra återbäring
Coop ändrade sitt bonussystem den 1 september 2026. Det är därför viktigt att jämföra med de nya villkoren och inte med äldre bonustabeller.
I den aktuella modellen börjar månadsbonusen vid 1 000 kronor i inköp. Den stiger sedan med hur mycket kunden handlar.
Vid 4 000 kronor i bonusgrundande månadsinköp ger systemet 60 kronor och vid 8 000 kronor 200 kronor.
Den som handlar för 10 000 kronor under en månad får 300 kronor i ordinarie bonus.
Coop erbjuder även möjlighet till ytterligare 0,5 procents återbäring på berättigade köp genom det förbetalda Coop Matkonto.
Ett hushåll som handlar för 8 000 kronor i månaden och uppfyller villkoren kan därmed få 200 kronor i vanlig månadsbonus och ytterligare 40 kronor genom Matkontot.
För att bli Coop-medlem betalas en medlemsinsats på 100 kronor till konsumentföreningen. Den återbetalas när medlemskapet avslutas och ska inte förväxlas med en årsavgift.
Willys Plus – medlemspriser snarare än bonusjakt
Willys Plus fungerar annorlunda.
Här ligger tyngdpunkten på medlemspriser och personliga erbjudanden, snarare än på att samla poäng för att nå en högre bonustrappa.
För konsumenten kan det göra värdet enklare att bedöma. Om en vara kostar 15 kronor mindre med Willys Plus syns besparingen direkt.
Det betyder däremot inte automatiskt att varje medlemspris är marknadens lägsta. Även Willys erbjudanden behöver jämföras med vad varan kostar i andra butiker.
Lidl Plus – kuponger och köpgränser
Lidl Plus kombinerar medlemspriser med digitala kuponger och olika bonusförmåner.
Under de aktuella villkoren finns bland annat en bonuskupong på 40 kronor när kunden handlar för 3 000 kronor under en månad.
Systemet innehåller även andra förmåner, där värdet kan bero på vilka produkter som erbjuds.
Det är en viktig skillnad mot en vanlig kontantbonus. En kupong på en vara som hushållet ändå tänkt köpa kan vara värdefull. En bonusprodukt som kunden inte behöver innebär däremot inte samma verkliga besparing.
Vissa kuponger måste också aktiveras innan kunden betalar.
Hemköp – poäng över en längre period
Klubb Hemköp använder ett poängsystem med fyra förmånsnivåer.
Bonuscheckarna kan vara värda mellan 15 och 50 kronor per 2 500 poäng, beroende på vilken nivå medlemmen befinner sig på.
Till skillnad från systemen med månadsvisa köpgränser använder Hemköp en intjäningsperiod på fyra månader för förmånsnivåerna.
Det kan passa kunder som handlar återkommande hos kedjan men inte kommer upp i stora belopp varje enskild månad.
Även här behöver kunden kontrollera vilka personliga erbjudanden som finns och om en kupong måste aktiveras.
City Gross PRIO – procentkuponger på större köp
City Gross PRIO bygger i hög grad på medlemspriser och personliga erbjudanden.
Kunder kan bland annat få kuponger med 5 eller 10 procents rabatt på ett köp. Vilka kuponger som erbjuds påverkas av kundens tidigare inköp och köpfrekvens.
En rabatt på 10 procent kan vara värd mycket vid en storhandling.
Handlar kunden för 2 000 kronor blir rabatten 200 kronor, förutsatt att hela beloppet omfattas av erbjudandet.
Men värdet beror på när kupongen kan användas, vilka villkor som gäller och hur butikens priser står sig mot konkurrenternas.
ICA eller Coop – vem ger mest bonus?
Det går att jämföra de ordinarie månadsbonusarna hos ICA och Coop direkt.
Tabellen nedan utgår från lika stora bonusgrundande inköp under en månad. Personliga kuponger, extra bankförmåner och medlemspriser ingår inte.
| Inköp per månad | ICA Stammis | Coop |
|---|---|---|
| 2 000 kr | 25 kr | 30 kr |
| 4 000 kr | 50 kr | 60 kr |
| 6 000 kr | 75 kr | 100 kr |
| 8 000 kr | 150 kr | 200 kr |
| 10 000 kr | 150 kr | 300 kr |
Coop ger mer tillbaka än ICA på samtliga jämförda nivåer.
För ett hushåll som handlar för 8 000 kronor per månad handlar skillnaden om 50 kronor i månadsbonus, motsvarande 600 kronor per år om samma nivå uppnås varje månad.
Vid 10 000 kronor i månadsinköp är skillnaden 150 kronor.
Det är en tydlig fördel för Coop när man enbart jämför dessa bonusbelopp.
Men tabellen besvarar inte vilken kedja som ger den lägsta totala matkostnaden.
En skillnad på några få procent i butikernas vanliga priser kan vara större än hela bonusen.
Exempel: Så kan en hög bonus ändå bli en dålig affär
Anta att ett hushåll köper samma varor i två olika butiker.
Butik A har ett lägre grundpris men erbjuder ingen extra bonus. Butik B är fyra procent dyrare men ger 200 kronor tillbaka.
| Butik A | Butik B | |
|---|---|---|
| Matkassens pris | 8 000 kr | 8 320 kr |
| Bonus | 0 kr | 200 kr |
| Kostnad efter bonus | 8 000 kr | 8 120 kr |
Trots att butik B erbjuder 200 kronor i bonus blir samma matinköp 120 kronor dyrare.
Det är ett hypotetiskt räkneexempel, inte en prisjämförelse mellan två namngivna kedjor. Men det visar varför bonusprocenten inte räcker som beslutsunderlag.
En prisskillnad på fyra procent motsvarar 320 kronor på en matkasse för 8 000 kronor. Då hjälper det inte fullt ut att få 200 kronor tillbaka.
Problemet blir särskilt tydligt för hushåll som väljer att samla alla inköp hos en kedja enbart för att nå nästa bonusnivå.
Det är också här Konkurrensverkets rapport blir intressant.
Bonusarna belönar ett köpmönster som få hushåll har
De mest fördelaktiga bonustrapporna bygger ofta på att kunden koncentrerar en stor del av sin konsumtion till samma kedja under en bestämd period.
Men många svenska hushåll handlar inte på det sättet.
Man kanske storhandlar på Willys, kompletterar på ICA nära hemmet och köper vissa kampanjvaror på Lidl eller Coop.
Då kan hushållets totala matbudget vara hög utan att inköpen hos en enskild kedja räcker för att nå de högsta bonusnivåerna.
Det finns alltså en skillnad mellan att vara en trogen medlem och att vara en kund som verkligen får ut maximalt av medlemskapet.
Den som försöker optimera bonusen kan behöva ändra sitt köpmönster, exempelvis genom att flytta inköp från en billigare butik till en dyrare.
En sådan flytt kan kosta mer än den extra bonusen ger tillbaka.
Därför måste bonusen alltid sättas i relation till butikens priser och de inköp som hushållet faktiskt behöver göra.
Varför kan medlemsprogrammen gynna ICA mest?
En av rapportens viktigaste konkurrensfrågor handlar om att den största kedjan också har stora fördelar när kundernas inköp kopplas till medlemsprogram.
ICA har drygt hälften av den svenska dagligvarumarknaden. I rapportens konsumentundersökning är 84 procent Stammis-medlemmar.
Forskarna visar dessutom ett tydligt mönster mellan kedjornas medlemskap.
Omkring 90 procent av medlemmarna i vart och ett av de fem mindre medlemsprogrammen är också medlemmar i ICA Stammis.
Det omvända gäller inte i samma utsträckning.
Det innebär att de mindre kedjornas medlemsprogram ofta fungerar som ett komplement till ICA, snarare än som ett alternativ som helt ersätter ICA-medlemskapet.
Fler kunder ger också mer information
Ett medlemsprogram är inte bara ett sätt att dela ut rabatter.
När kunden identifierar sig vid betalningen får kedjan information om köpmönster, vilka varor som köps tillsammans och vilka erbjudanden som leder till köp.
Den informationen kan användas för att planera kampanjer, utveckla sortimentet och skapa mer träffsäkra erbjudanden.
En stor kedja med många medlemmar och ett omfattande butiksnät har särskilda möjligheter att dra nytta av detta.
Det kan bidra till att stärka en redan dominerande ställning.
Forskarna beskriver den möjliga konkurrenseffekten, men rapporten visar inte att kundklubbarna har orsakat ICAs stora marknadsandel eller att kedjan har brutit mot konkurrensreglerna.
Rabatterna styr också vilka varor vi köper
Rapporten belyser även relationen mellan matkedjorna och deras leverantörer.
Kampanjer kan finansieras av leverantörerna, vilket innebär att företag med större ekonomiska resurser har bättre möjligheter att delta.
Egna märkesvaror förekommer också ofta bland medlemserbjudandena.
Forskarna finner däremot inte stöd för att kedjorna systematiskt prioriterar egna märkesvaror just för att stärka deras ställning. Kampanjernas finansiering är en viktig del av förklaringen.
För konsumenten innebär detta att erbjudandena inte nödvändigtvis är utformade för att ge den billigaste möjliga matkassen. De är också ett verktyg för kedjornas och leverantörernas försäljning.
Vilka hushåll tjänar mest på medlemsprogrammen?
Hur lönsamt ett medlemskap är beror i hög grad på hur hushållet handlar.
Barnfamiljer som storhandlar kan ha lättare att nå högre bonusnivåer eftersom månadsinköpen är stora. Procentkuponger som används vid en planerad storhandling kan också ge betydande rabatter.
Ensamhushåll och personer med små matbudgetar kan däremot ha svårt att nå höga bonusgränser. För dem kan vanliga medlemspriser och ett lågt grundpris vara viktigare än poänginsamling.
Kunder som handlar i flera kedjor kan utnyttja medlemspriserna där de är bäst. De kanske får lägre bonus hos varje enskild kedja, men kan i gengäld spara mer på själva varorna.
Kunder som använder appar aktivt har större möjlighet att ta del av personliga kuponger, tillfälliga kampanjer och erbjudanden som kräver aktivering.
Däremot kan den som inte använder appar eller sällan kontrollerar sina medlemsförmåner gå miste om rabatter trots att medlemskapet är aktivt.
Det är också en rättvisefråga. Medlemskapen är ofta enkla att skaffa, men det krävs olika mycket tid, kunskap och digital vana för att få ut hela värdet.
Så jämför du matpriser när alla har olika rabatter
Det går fortfarande att jämföra matbutiker på ett ganska enkelt sätt. Men man behöver skilja mellan butikens grundpriser och de personliga förmåner som faktiskt kan användas.
1. Jämför samma matkasse
Utgå från 15–30 varor som hushållet köper regelbundet.
Jämför samma storlek, mängd och ungefärliga kvalitet. Titta på jämförpriset per kilo, liter eller styck när förpackningarna skiljer sig.
En billigare förpackning behöver inte ha lägre kilopris.
2. Räkna in medlemspriser direkt
Om ett medlemspris gäller för en vara som redan finns på inköpslistan ska det räknas med.
Men kontrollera begränsningar. Ibland gäller rabatten bara vid köp av flera förpackningar eller upp till ett visst antal.
Om hushållet behöver en vara är ett erbjudande på tre förpackningar inte nödvändigtvis en besparing.
3. Ta bara med kuponger som faktiskt används
Personliga erbjudanden kan påverka slutkostnaden ordentligt.
Men det är lätt att överskatta deras värde genom att summera alla kuponger som finns i appen.
Räkna bara med dem som passar de planerade inköpen, går att kombinera med andra erbjudanden och faktiskt utnyttjas.
4. Dra av bonusen separat
Bonus som kommer senare ska inte blandas ihop med direkt rabatt i kassan.
Räkna först ut vad inköpen kostar efter vanliga medlemspriser och aktuella kuponger.
Dra därefter av den bonus som inköpen beräknas ge och som hushållet realistiskt kommer att kunna använda.
Om bonusen kräver att kunden når en viss gräns ska den inte behandlas som garanterad innan villkoren är uppfyllda.
5. Glöm inte resan och extra inköp
Att åka till en annan butik för att spara 30 kronor kan vara en dålig affär om resan kostar mer.
Samma sak gäller en extra storhandling som görs enbart för att nå en bonustrappa.
Om hushållet köper mer mat än det hinner äta kan matsvinnet dessutom bli dyrare än rabatten.
Den bästa jämförelsen är därför inte vilken butik som har störst rabattskyltar, utan vad hushållet faktiskt betalar för den mat som används.
Hurbra:s tidigare prisjämförelse visar hur stora skillnaderna kan vara
I Hurbra:s Matkasseindex från den 29 augusti 2026 jämfördes 66 varor hos ett antal svenska matbutiker.
Den undersökta matkassen kostade 1 832 kronor hos Willys och 1 919 kronor hos Coop i Stockholm.
Skillnaden var 87 kronor redan före medlemsrabatter och bonusar.
Även inom ICA var skillnaderna stora. Den undersökta kassen kostade 1 906 kronor hos ICA Maxi Haninge, medan ICA Kvantum Liljeholmen låg på 2 387 kronor.
Det var en jämförelse av utvalda butiker vid ett visst tillfälle, inte en nationell prisranking eller en mätning av dagens priser.
Men den illustrerar en viktig sak: Butikens läge, format och ordinarie priser kan påverka matkostnaden betydligt mer än några extra bonuskronor.
För att få den verkliga kostnaden måste man dessutom ta hänsyn till medlemspriser och personliga rabatter.
Är det smart att vara medlem i flera matbutiker?
Ja, det kan det vara.
Eftersom flera program erbjuder medlemspriser utan krav på att kunden ska nå en viss bonusnivå kan det vara fördelaktigt att vara med i flera kundklubbar och välja butik efter pris.
Man behöver alltså inte handla mest hos en kedja bara för att man är medlem där.
Det finns samtidigt en nackdel med att ha många medlemskap: fler appar, fler kuponger och fler erbjudanden att hålla reda på.
För den som vill lägga så lite tid som möjligt på matinköp kan ett enkelt upplägg vara att välja en butik med konkurrenskraftiga grundpriser och bara utnyttja de rabatter som är lätta att få.
Den som däremot tycker om att jämföra erbjudanden kan spara mer genom att kombinera flera kedjor.
Det avgörande är att rabatterna inte får styra inköpen mer än själva behovet av varorna.
Slutsatsen: Lägsta priset är viktigare än högsta bonusen
Matbutikernas medlemsprogram kan absolut löna sig.
Särskilt värdefulla är rabatter på varor som hushållet ändå hade köpt, bonusar som uppnås utan extra inköp och procentkuponger som används vid planerade storhandlingar.
Men den nya forskningsrapporten från Konkurrensverket visar varför det har blivit allt svårare för konsumenterna att bedöma vad de faktiskt tjänar.
Kundklubbarna har utvecklats till avancerade system med olika köpgränser, personliga priser och förmåner som kräver aktivitet från kunden.
För den som jagar bonus finns risken att belöningen blir viktigare än det man egentligen försöker åstadkomma: att betala så lite som möjligt för maten.
Det bästa medlemsprogrammet är därför inte nödvändigtvis det som ger störst bonus. Det är det som gör den matkasse du faktiskt köper billigare.